Hoppa till huvudinnehåll

Skyddshemsföreståndare: I Finland finns många invandrarkvinnor för vilka sexuellt våld är en del av familjelivet

Turvakodin yksi huoneista, perhehuone, Pääkaupungin Turvakoti ry, Etelä-Haaga, 14.1.2019.
Turvakodin yksi huoneista, perhehuone, Pääkaupungin Turvakoti ry, Etelä-Haaga, 14.1.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle familicide,familjemord,familjemord,Kvinna,anonym,anonymitet,hem,familjevåld,partnervåld,Våld mot kvinnor,psykiskt våld,Kvinnojour,skyddshem,skyddshemstjänster

Invandrarkvinnor i Finland utsätts 2-3 gånger oftare för våld än finländska kvinnor. Föreståndaren för skyddshemmet Mona, avsett för kvinnor med invandrarbakgrund och deras barn, säger till Yle Uutiset att sexuellt våld i hemmet hör till många invandrarkvinnors vardag.

- Största delen av kvinnorna kan inte tänka på sig själva som offer. För dem hör sexuellt våld till vanligt familjeliv, säger skyddshemsföreståndaren Ljudmila Kettunen.

Kvinnorna och deras barn kan ha stött på våld i par- och närrelationer i olika former, såväl fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld.

Kvinnorna har ofta försökt kämpa länge för att stå ut.

Enligt Kettunen söker de sig inte självmant till skyddshemmet, utan de kommer först när någonting riktigt allvarligt har hänt och någon utomstående ingriper.

Invandrarkvinna på gata
Invandrarkvinna på gata Bild: Mikael Crawford/Yle invandrare,invandrarkvinna

Skyddshemmet Mona, som upprätthålls av det mångkulturella förbundet Monika-kvinnor, har för närvarande 10 platser, men får snart fyra platser till.

– Det här bringar en liten lättnad. Vi rekryterar personal för närvarande - ett önskemål är att personerna kan arabiska, säger Kettunen.

Omkring en tredjedel av kunderna vid de övriga skyddshemmen i huvudstadsregionen är invandrare.

Näst mest våld mot kvinnor i europeisk jämförelse

Under den senaste tiden har det diskuterats mycket om sexuella brott som män med invandrarbakgrund begått. Bland annat kulturskillnader, tidigare våldsupplevelser och långa passiverande väntetider har nämts som orsaker.

- Hur fruktbart är det att fundera på gärningsmännens bakgrund? Detta är inget nytt. När man jämför länder i Europa visar sig Finland vara näst mest våldsamt för kvinnor, säger Monika-förbundets verksamhetsledare Jenni Tuominen.

Enligt Tuominen sökte kvinnor från 41 olika länder skydd i förbundets skyddshem i fjol.

- Våld mot kvinnor begränsar sig inte till någon enskild etnisk grupp och vi borde diskutera hela fenomet, säger Tuominen.

Kvinnor isoleras och förtrycks

Av det våld som riktas mot invandrarkvinnor står invandrarmän för 75 procent. Återstående 25 procent står finländska män för.

Skyddshemsföreståndare Kettunen säger att varje fall är unikt, men att en specifik grupp sticker fram.

– Först har en man med invandrarbakgrund kommit till Finland och gift sig med en finländsk kvinna. Han har lärt sig språket och landets sed, fått ett jobb. Det har eventuellt förekommit våld i förhållandet och paret har skilt sig. Mannen har därefter beslutat att hämta hem en ny hustru från det gamla hemlandet. Kvinnan kan inte finska, vet inget om samhället eller lagarna och lever därför på mannens nåder.

Mannen använder sig av ekonomiskt våld och ger inga pengar till kvinnan. Mannen utnyttjar kvinnan som betjänt och isolerar henne: hon får eventuellt inte ens lämna bostaden utan hans lov.

Monikanaisets plansch
Monikanaisets plansch Bild: Yle/Anna Savonius monikanaiset

I en del fall manipulerar mannen kvinnan så att hon börjar tro på att hon inte har några som helst rättigheter i Finland. Han kan säga: Om du vill skiljas mister du ditt uppehållstillstånd, du utvisas och kommer aldrig mera att se våra barn.

Kettunen påpekar att det finns även finländska män som gör på samma sätt.

- Kvinnan kan i 15 års tid, 24 timmar i dygnet, fått höra att hon inte har några rättigheter. När vi berättar för kvinnan att hon till exempel inte mister barnen börjar hon ofta fundera på att lämna mannen, säger Kettunen.

Förbundets kärnrverksamhet är att ge information och även juridisk rådgivning till invandrarkvinnor.

En tredjedel av skyddshemmets klienter återvänder till hemmet, men två tredjedelar flyttar någon annanstans. Kvinnor uppmanas också att göra en brottsanmälan mot partnern om brott har begåtts, men väldigt få gör det.

Texten är en omarbetning av Yle Uutisets artikel Turvakodin johtaja: Suomessa elää paljon maahanmuuttajanaisia, joille seksuaalinen väkivalta on osa perhe-elämää av Kirsi Heikel

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes