Hoppa till huvudinnehåll

Benjamin Franklin-effekten: Få din ovän att göra dig en tjänst och bli vänner

dricker kaffe
Det kan vara värt att tänka på Benjamin Franklin-effekten nästa gång du vill skapa en god relation till någon. För ibland kan det faktiskt bära längre om du ber om något istället för att ge något. dricker kaffe Bild: Pixabay/Stocksnap kaffe,vänskap,Träff

Om någon gör dig en tjänst, så börjar den personen gilla dig. Det här kallas Benjamin Franklin-effekten och fungerar tyvärr också tvärtom. Om du gör något dumt åt en person så är risken stor för att du fortsätter med det beteendet beträffande personen i fråga.

Om vi vill få någon att tycka om oss så vore det logiska kanske att vi erbjuder personen i fråga en tjänst eller present och inte tvärtom.

Men faktum är att det många gånger har en mer kraftfull effekt att be om något än att erbjuda något.

Den här Benjamin Franklin-effekten är ett etablerat men ganska okänt fenomen inom det socialpsykologiska vetenskapsområdet.

Till exempel forskarna Festinger och Carlsmith gjorde flera klassiska experiment redan år 1956 för att bevisa denna så kallade Benjamin Franklin-effekt.

Bland annat delade de in studenter i tre olika grupper och gav dem väldigt tråkiga arbetsuppgifter.

Då studenterna sedan skulle utvärdera arbetet, blev en av grupperna ytterligare ombedda av en av de forskare som hade gett dem de tråkiga uppgifterna att dessutom göra hen en tjänst.

Efteråt fick samtliga grupper till uppgift att berätta om det arbete de tvingats utföra och då visade det sig att den studentgrupp där man dessutom hade gjort forskarna en tjänst, var de som var överlag mest positivt inställda till det tråkiga arbetet.

I Festinger och Carlsmiths bok "Cognitive Consequences of Forced Compliance" från 1959 finns flera liknande experiment med.

Orsaken till varför Benjamin Franklin-effekten uppstår är det som kallas för kognitiv dissonans.

Det innebär en känsla av obehag som uppstår när ditt beteende inte överensstämmer med din attityd.

Även andra forskare har skrivit om fenomenet, till exempel Schopler och Compere i "Journal of Personality and Social Psychology" från år 1971.

Både ris och ros

Det var den ovannämnda forskaren Leon Festinger som år 1957 förde fram sin teori om kognitiv dissonans.

Teorin fick en del kritik, bland annat av den amerikanska psykologen Daryl Bern som var mera inne på ett behavioristiskt perspektiv som i princip utgår från det motsatta, alltså att vi ändrar inställning först och därefter beteende.

Den kognitiva dissonansen är dock idag en erkänd och välanvänd teori inom ett fenomenologiskt eller kognitivt perspektiv.

Det handlar alltså om att vi för att undslippa det obehag som uppstår då våra handlingar inte stämmer överens med våra känslor och attityder, försöker minska på obehaget genom att ändra på våra attityder, åsikter eller handlingar för att få sinnesro.

Då det uppstår en kognitiv dissonans måste du endera ändra ditt beteende eller din åsikt om personen i fråga för att få det att stämma.

Eftersom hjärnan reagerar reflexmässigt på vårt beteende är det oftast det som vinner över våra åsikter. På så sätt ökar vårt tycke för personen i fråga.

Det här insåg alltså Benjamin Franklin, uppfinnaren av åskledaren, som också namngett denna effekt. Han levde på 1700-talet och var en känd författare, politiker, vetenskapsman och uppfinnare.

Han insåg att om han ber sin ärkerival om en tjänst - i det här fallet bad han om att få låna en bok av sin rival - så kommer den människan att bli mera välvilligt inställd till honom.

Franklins teori visade sig stämma och männen blev goda vänner så småningom.

Benjamin Franklin
Benjamin Franklin levde på 1700-talet i Amerika. Han var känd författare, politiker och vetenskapsman och var den som insåg att ifall du får någon att göra dig en tjänst så kommer den personen sannolikt att börja tycka mera om dig. Benjamin Franklin Benjamin Franklin

Paradoxala effekter

Det har forskats en hel del om kognitiv dissonans inom socialpsykologin. Man har då kunnat påvisa många paradoxala effekter i olika experiment.

Till exempel har försökspersoner uppmanats skriva en artikel där de argumenterar för en åsikt de inte alls delar, och då har de faktiskt ändrat uppfattning efteråt.

Carina Granö-Träskelin, som är det som kallas associated certified coach och diplomerad stress- och friskvårdsterapeut, jobbar med att förbättra dialogen i människorelationer inom till exempel företag.

Hon har inte någon forskarbakgrund men har stött på fenomenet i det arbete hon utför, alltså att man börjar tycka bättre om en person om man gör hen en tjänst.

- Det är fascinerande att se att goda gärningar genererar fler goda gärningar.

Granö-Träskelin tar sig själv och miljön som exempel på Benjamin Franklin-effekten.

- Jag vårdar och ömmar för miljön eftersom jag tycker den är viktigt. Men samtidigt är jag benägen att hoppa på ett flyg och åka till Thailand. Då blir det här ett problem för mig eftersom jag vill värna om miljön men också komma till Thailand.

Miljön fungerar bra som exempel på teman där vi idag kan vara känna oss kluvna.

Om du är miljövän och till exempel inte sopsorterar, kan du drabbas av liknande känslor och då uppstår det ett psykologiskt obehag.

- För att kompensera det här obehaget börjar du antingen sopsortera för att hålla fast vid dina miljövärderingar eller så ändrar du på dina värderingar så att du slipper sopsortera.

Och då vinner alltså oftast beteendet över våra attityder, så chansen att du faktiskt börjar sopsortera är stor.

Ytterligare ett exempel är rökningen. Om du röker och ändå är mån om din hälsa uppstår kognitiv dissonans.

Du vet att rökning är skadligt men för att kompensera för det känslomässiga obehag som då uppstår kanske du intalar dig att ”jo men jag röker så lite” eller ”inte alla får cancer” och så vidare.

Då kompenserar man för attityden trots att man innerst inne vet att rökning är skadligt.

Carina Granö-Träskelin.
Carina Granö-Träskelin har stött på det fenomen som kallas för Benjamin Franklin-effekten i sitt jobb. Speciellt fascinerad är hon över den kumulativ effekt de goda gärningarna genererar. Carina Granö-Träskelin. Bild: Yle/Kati Enkvist wellness expert

Alla vinner i slutändan

I ljuset av Benjamin Franklin-effekten kan man även förklara grymheter så som hemska krisgsförbrytelser och mobbning, upplever Granö-Träskelin.

- Om du skadar en annan människa börjar du tycka mer illa om den personen för att rättfärdiga dina handlingar och undvika den kognitiva dissonansen.

Om du alltså gjort någon illa är sannolikheten stor att du även gör det fler gånger - här förstärks den negativa attityden med andra ord.

Man kompenserar då det dåliga beteendet med att ändra attityd till människan i fråga för att få sinnesro.

Samma effekt används ofta i marknadsföringssyfte. Om ett företag till exempel ber dig att poängsätta deras produkter så kommer du också att börja tycka mer om deras produkter.

Att ge eller göra något för en annan människa genererar välmående, eftersom det då startas en process i hjärnan där endorfiner frigörs.

Det här "tillståndet" kallas på engelska ibland för "helpers high" och " warm glow". Till exempel välgörenhet är ett exempel på det.

Man bör dock komma ihåg att det även handlar om hur man ber någon om något och hur den personen reagerar.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle