Hoppa till huvudinnehåll

Nu får också fertila kvinnor besöka tempel i södra Indien - men kvinnorna stöter på våldsamt motstånd

Över 3 miljoner kvinnor står i solidaritetsyttring för att kvinnor ska få gå in i templet Sabarimala
Miljoner kvinnor bildade en över 600 kilometer lång kvinnomur för att visa sitt stöd för de två kvinnor som lyckades gå in i templet Sabarimala i början av januari i år. Över 3 miljoner kvinnor står i solidaritetsyttring för att kvinnor ska få gå in i templet Sabarimala Bild: EPA-EFE/PRAKASH ELAMAKKARA Indien,kvinnor,menstruation,hinduism,Sabarimala Dharmasastha Temple

Kvinnor som har mens har i århundraden varit tabu i olika kulturer. I Kerala i södra Indien finns hindutemplet Sabarimala som fertila kvinnor inte tidigare har fått gå in i. Förbudet hävdes i höstas av Högsta domstolen i Indien och i början av januari beträdde två kvinnor i 40-årsåldern helgedomen under poliseskort.

Det ledde till våldsamma protester och de två kvinnorna, juridikläraren Bindu Ammini och den statliga tjänstekvinnan Kanakadurga, har varit tvungna att gömma sig sedan dess.

Mitt budskap till Indiens kvinnor: Slå sönder systemet och utrota de onda traditionerna― Bindu Ammini, kvinnan som gick in i Sabarimala, till CNN

- Också om någon lyckas bryta en barriär ser man vilken motreaktion det väcker. Det här slungar verkligen genusfrågan rakt i ansiktet på oss. Vi har inte råd att blunda såsom tidigare och jag hoppas att det här blir en vändpunkt, säger journalisten Suridhi Sharma, som jag når per telefon från Delhi.

Det är lagligt för kvinnor att gå in i templet men det är inte socialt accepterat för kvinnor i åldern 10-50 år.

Efter att Bindu Ammini och Kanakadurga gick in i templet har hundratals skadats och gripits av polis, en människa har dött.

De två har gått under jorden.

En social fråga har fått en väldigt ful ton, kvinnor blir attackerade för det här. Det blottar verkligen det patriarkala monstret, hur mycket vi än försöker förneka det.― Suridhi Sharma, journalist, Delhi

Kerala som stat stöder de två kvinnorna, vilket har lett till protester mot Keralas politiska ledare Pinarayi Vijayana också i Delhi.

Kerala har en annorlunda politisk historia än det övriga Indien, med en lång tradition av vänsterstyre.

Hinduer i Kerala protesterar mot att två kvinnor gick in i templet sabarimala
Hinduer som protesterar mot att två kvinnor gick in i templet Sabarimala i Kerala. Guden Ayyappa, som har vigt sig åt celibatet, anses bli störd av fertila kvinnor. Hinduer i Kerala protesterar mot att två kvinnor gick in i templet sabarimala Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple

- Det finns en viss tudelning mellan syd och nord, där centralmakten ligger i nord och det därmed kanske finns en viss stolthet hos sydindiska delstater att profilera sig annorlunda än centralmakten, säger Otso Harju, som forskar i feminism i Indien.

Vem ska laga mat om kvinnan har mens?

Bland hinduerna i Indien får en kvinna som har mens traditionellt inte ha sex med sin man, laga mat, eller gå in i ett tempel under den perioden. I praktiken efterlevs det då det passar mannen, säger Sharma, som har forskat i menstruation.

I en kärnfamilj med bara en kvinna, en man och barn uppstår till exempel frågan om vem som ska laga mat, berättar Sharma. Då struntar man i tabut.

- Så kvinnan har sex med sin man och lagar hans mat, men får ändå inte gå in i ett tempel, för ingen påverkas av det. Det sätter verkligen tabut i perspektiv. Det efterlevs enbart så länge det inte stör mannen i familjen, säger Sharma.

Suridhi Sharma, indisk aktivist i rörelsen Happy to Bleed
Suridhi Sharma är journalist och aktiv i kvinnosaksrörelsen "Happy to Bleed" Suridhi Sharma, indisk aktivist i rörelsen Happy to Bleed Bild: Suridhi Sharma Indien,kvinnor,hinduism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple,feminism

Suridhi Sharma är själv aktiv i en rörelse som kallas "Happy to Bleed" , på svenska ungefär "glad över att blöda". De kämpar för ett jämlikare samhälle och till exempel kvinnors rätt att gå in i tempel och be när de vill.

Som en motreaktion till "Happy to Bleed" har det uppstått en rörelse som kallar sig "Happy to Wait", alltså "glad över att vänta".

Det är inte ett problem om någon vill vänta med att gå in i ett tempel. Problemet uppstår om man vill tvinga den synen på andra, alltså frånta andra människor deras fria val― Suridhi Sharma, journalist, Delhi

Medlemmarna där säger att de gärna väntar tills klimakteriet är över, innan de till exempel går in i Sabarimala. "Happy to Wait"- rörelsen består till stor del av mycket unga kvinnor och en del universitetsstuderande.

Kvinnliga aktivister som demonstrerar mot att kvinnor gått in i templet Sabarimala i Kerala grips av polisen
Många kvinnor är arga över att tempelförbudet har trotsats fast det är lagligt. Här blir en kvinnlig aktivist, som inte vill se fertila kvinnor i templet, gripen av kvinnlig polis. Kvinnliga aktivister som demonstrerar mot att kvinnor gått in i templet Sabarimala i Kerala grips av polisen Bild: EPA-EFE/PRAKASH ELAMAKKARA Indien,kvinnor,feminism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple

Kvinnors mens har blivit en politisk fråga

Frågan har blivit än mer politiserad. Det styrande hindunationalistiska partiet BJP:s allmänna tysta acceptans av våldsbenägna konservativa reaktioner har bidragit till det, säger Otso Harju, som är doktorand i genusvetenskap vid Helsingfors universitet, med Indien som specialområde.

Man tänker att kvinnor bör bära nationens "heder" i sin kropp. Så om någon gör något radikalt med sin kropp, eller bara en så liten sak som att gå in i det här templet i menstruerande ålder, blir det en symbol för någon slags attack mot hela indiskheten― Otso Harju, doktorand i genusvetenskap, HU

– Sedan BJP kom till makten för snart fem år sen har vi sett en ökad acceptans för väldigt radikala högeråsikter, säger Harju. Till detta slags tänkande – i Indien, liksom annorstädes – hör också att kvinnors kroppar görs till en representation för en föreställd version av familjen, kulturen, och nationen.

Otso Harju, doktorand i genusvetenskap, HU
Otso Harju forskar i feministisk aktivism i Indien. Det finns en mängd levande och viktiga feminismer med långa anor i Indien, fast de sällan når över vår nyhetströskel, säger han. Otso Harju, doktorand i genusvetenskap, HU Bild: Susanna Sjöstedt/ Yle genus,genusforskning,Indien,kvinnor,menstruation,feminism

Att kvinnor har mens är ingen oproblematisk sak för många religioner. Mensen som tabu hänger ihop med flera andra tabun, som kvinnlig sexualitet överlag, kvinnlig frihet och kvinnors självbestämmanderätt.

– Tanken går ut på att kvinnokroppen måste kontrolleras, och på något sätt blir farlig om människor får vara som de vill, säger Harju.

Parlamenstval i Indien i vår

Indien håller parlamentsval under våren och tempelprotesterna kan utvecklas till ett valtema.

Indiens premiärminister Narendra Modi
Indiens premiärminister Narendra Modi leder det hindunationalistiska partiet BJP, som antas vinna parlamentsvalen i vår. Modi har visat en tyst acceptans för ärkekonservativa åsikter. Indiens premiärminister Narendra Modi Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,Narendra Modi,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple,Bharatiya Janata Party

- Det är svårt att säga hur det går i tempelfrågan för saker tenderar att utvecklas på ett fult sätt då det går politik i dem, säger Sharma. Men det är otroligt att vi lever i en tid med artificiell intelligens och samtidigt har ett land som kämpar med frågan om huruvida kvinnor får gå in i ett tempel. Jag ser ändå att saker utvecklas och tror att det blir en förändring under min livstid, säger Sharma.

Vissa kanske tror att staten i Indien kan lösa saker. Min egen upplevelse är att staten upplevs som en ganska våldsam apparat och att det inte spelar så stor roll vem som leder den.― Otso Harju, doktorand i genusvetenskap, HU

Att få till stånd förändringar via parlamentet är en komplicerad och långsam process i Indien. Däremot är lagsystemet närmare det angloamerikanska och olika domstolar har en viss frihet.

- Med domstolarnas rörlighet kan man kringgå parlamentet och åstadkomma saker mycket snabbare. Därför finns det också mycket juristaktivister i Indien, säger Harju.

Högsta domstolen ska ta ställning till flera besvär över tempelfrågan nästa vecka.

Norden kan lära sig av Indien

Otso Harju sökte sig i tiderna till Indien då han märkte att där fanns en mängd fantastisk levande och självkritiska feminismer både inom civilsamhället och akademia.

- Jag upptäckte att det hände en massa coola saker i Indien som ingen någonsin hade berättat om, säger han.

Indisk helig man röker vid sitt tält under Kumbh Mela festivalen 2019
En sadhu, helig indisk man, tar sig en rök under Kumbh Mela - festivalen i norra Indien, som pågår från den 15 januari till 4 mars. Indisk helig man röker vid sitt tält under Kumbh Mela festivalen 2019 Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,hinduism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple,Kumbh Mela

Vi i Norden kunde lära oss en hel del av Indien, säger Harju.

- Indien har så länge varit ett så komplicerat och ojämlikt samhälle att man måste ta frågor som klass- och kastskillnader, språkskillnader och religiösa och etniska skillnader på allvar. Nordiska socialdemokratiska stater har däremot byggt på en tanke om att det går att bestämma enkla gemensamma intressen för alla.

Nu har vi en situation där samhället blir mer och mer ojämlikt, vilket har lett till en slags identitetskris i Norden - man frågar sig vad det betyder för jämlikheten och diverse kamper, och hur man ska gå vidare från en situation där vi inte längre kan påstå att alla ser likadana ut eller har samma intressen.

I Indien har man däremot en praktisk erfarenhet av att hantera situationer som är mycket svårare än det vi har här nu, så det finns mycket att lära sig, fortsätter Harju.

Transgender personer som hör till en monastisk hinduisk order deltar i Kumbh Mela festivalen i Allahabad
Transpersoner från en monastisk orden har i år lyckats bli accepterade som deltagare i den enorma Kumbh Mela -festivalen i norra Indien. Transgender personer som hör till en monastisk hinduisk order deltar i Kumbh Mela festivalen i Allahabad Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,hinduism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple

Just nu pågår den hinduiska festivalen Kumbh Mela i norra Indien. Också den har sekellånga anor och samlar miljoner människor. Nytt för i år är att transpersoner får delta och bada sida vid sida med de heliga männen i de heliga vattnen Sangam.

Indiska heliga män badara nakna i Sangams heliga vatten
Nakna heliga män, så kallade sadhun, i de heliga vattnen Sangam, som förenar floderna Ganges, Yamuna och Saraswati Indiska heliga män badara nakna i Sangams heliga vatten Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,hinduism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple,Kumbh Mela
Transgender personer som hör till en monastisk hinduisk order deltar i Kumbh Mela festivalen i Allahabad
Transpersoner deltar för första gången i år i ritualer avsedda för sadhun under Kumbh Mela Transgender personer som hör till en monastisk hinduisk order deltar i Kumbh Mela festivalen i Allahabad Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,hinduism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple,transgender,transperson
Indiska heliga män, sadhus, tar sig ett dopp i de hleiga vattnen Sangam, under Kumbh Mela festivalen
Sahdun tar sig ett lyckobad den 15 januari i år, under festivalen Kumbh Mela Indiska heliga män, sadhus, tar sig ett dopp i de hleiga vattnen Sangam, under Kumbh Mela festivalen Bild: AFP / Lehtikuva Indien,kvinnor,hinduism,menstruation,Sabarimala Dharmasastha Temple,Kumbh Mela

Källor: Intervjuer med Suridhi Sharma och Otso Harju, CNN, BBC, Reuters, Afp, Dagens Nyheter, National Geographic

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes