Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Det är svårt för kvinnor i Norden att nå toppen och det är välfärdsstatens fel – "Rapporten bygger på gamla tankebanor", anser finländsk jämställdhetsforskare

En kvinna och en man siiter vid ett bord och arbetar med en telefon och en pekplatta.
Sverige har procentuellt klart fler kvinnliga chefer än Finland. En kvinna och en man siiter vid ett bord och arbetar med en telefon och en pekplatta. Bild: Unsplash arbete,Kvinna

Det är svårt för kvinnorna i Norden att göra karriär och nå toppjobb, trots att kvinnor i Norden aktivt deltar i arbetslivet. Orsaken? Den traditionella nordiska välfärdsstaten. Lösning: Marknadsekonomi och arbetsmarknadsreformer.

Det slås fast i rapporten Glastaks-paradoxen som Näringslivets delegation Eva gjort tillsammans med den svenska forskaren Nima Sanandaji om varför det är så svårt att spräcka glastaket.

Inte ens en tredjedel av cheferna i Finland är kvinnor. Detta trots att arbetsmarknaden är relativt jämställd. Samma problem finns i hela Norden.

Det här beror enligt Sanandaji på välfärdsstatens generösa stöd, höga skatter och på att kvinnor främst sporras till att jobba inom den offentliga sektorn.

- Den traditionella socialdemokratiska välfärdsstaten hämmar oavsiktligt kvinnors karriärer genom en rad mekanismer. Det gör också att kvinnor i medeltal jobbar mindre än män och har svårare att nå toppen.

Faktorer som enligt Sanandaji hämmar kvinnors karriärer är offentliga monopol inom kvinnodominerade branscher och höga skatter som gör det svårt att köpa hushållstjänster.

Nima Sanandaji.
Nima Sanandaji. Nima Sanandaji. Bild: Lehtikuva Nima Sanandaji

Förutsättningarna finns, men andra gör det bättre

Kvinnorna i de nordiska länderna har en lång tradition av att delta i arbetslivet. Kvinnor började jobba tidigt som till exempel företagare.

Alla förutsättningar för att kvinnor ska kunna nå chefspositioner borde alltså finnas, men trots det finns det andra länder där fler kvinnor når toppen, menar Sanandaji.

- Det är den nordiska jämställdhetsparadoxen.

OECD-statistiken tydlig: Få kvinnliga chefer i Finland

Siffrorna gällande kvinnliga chefer är tydliga: i Finland är endast 31,5 procent av personer med chefsposition kvinna.

Det är lägre än OECD-medeltalet 31,9 procent.

Som jämförelse kan nämnas att siffran är 39,5 procent i Sverige.

Lettland toppar kvinnochefslistan; där är nästan hälften (44,1 procent) av alla personer med chefsposition kvinnor.

I USA, som når topplistans andraplats, är motsvarande siffra 40,5 procent.

Som Sanandaji ser det borde man lita mera på marknadskrafter än på regleringar om man vill befrämja jämställdhet på arbetsmarknaden.

- Det finns ett feltänk i Norden. Och det feltänket gör att den region som borde vara i den absoluta toppen, gällande andelen kvinnor i toppen, faktiskt inte är det. Tillåt en viss marknadisering av kvinnodominerade yrken. Det betyder inte att den nordiska välfärdsstaten ska läggas ner, utan reformeras lite.

Sverige har procentuellt klart fler kvinnliga chefer (39,5 procent) än Finland, vilket Sanandaji förklarar med de arbetsmarknadsreformer som den senaste tiden genomförts i landet.

- Det finns en direkt länk mellan reformerna och att antalet kvinnliga chefer ökar i Sverige, säger Sanandaji.

"Man utgår ifrån att det är kvinnan som ska kunna köpa tjänster"

Sanandaji slår alltså fast att den nordiska välfärdsstaten med sina generösa bidrag hämmar kvinnors karriärutveckling så att de inte når toppen.

Tillåt en viss marknadisering av kvinnodominerade yrken― Nima Sanandaji, forskare

Den finländska jämställdhetsforskaren Charlotta Niemistö ifrågasätter hela utgångspunkten i rapporten.

Ekonomiedoktor, forskaren Charlotta Niemistö på Hanken
Charlotta Niemistö Ekonomiedoktor, forskaren Charlotta Niemistö på Hanken Bild: Yle/Mårten Wallendahl forskare,hanken

- Om vi ska ändra på systemet så att kvinnor ska kunna köpa hushållstjänster tänker vi i gamla banor. I Norden tenderar vi att dela på vårdansvaret. Varför kan inte pappan gå till dagis efter barnet?, frågar Niemistö.

Enligt Niemistö, projektledare vid Hanken och direktör för kompetenscentret Godess (Gender, Organisation, Diversity, Equality and Social Sustainability in Transnational Times), utgår rapporten utifrån en föråldrad karriärmodell där en man försörjer familjen och om frun vill jobba måste hon ha råd att betala för barnomsorgen och hushållsskötseln.

Niemistö påpekar att rapporten är skriven ur en marknadsliberal synvinkel som passar bra i det besvärliga vårdreformsträsket och försöken att driva igenom en allt mer omfattande privatisering av vårdsektorn.

- Det riskabla är att man kopplar ihop privatisering och jämställdhet.

"De unga kvinnorna har ännu inte hunnit fram till ledningsgrupperna"

Niemistö håller med om att det finns en del dammiga strukturer på arbetsmarknaden, och att man måste jobba med den frågan.

- Men man ska inte dra för snabba slutsatser. Även om det just nu finns fler unga kvinnor än unga män med högskoleutbildning, samtidigt som det finns färre kvinnor i ledningsgrupperna, betyder det inte att det behöver vara så i framtiden. De unga kvinnorna har ännu inte hunnit dit, säger Niemistö.

Det riskabla är att man kopplar ihop privatisering och jämställdhet― Charlotta Niemistö, jämställdhetsforskare

Niemistö ifrågasätter också rapportens utgångspunkt om att alla vill bara jobba och jobba.

- Jag anser att hemvårdsstödet är en bra sak och det ska gälla både mammor och pappor. Om vi är hemma några år med små barn välter det inte hela systemet. Vi måste fråga oss hur vi ska orka jobba tills vi är 70 år.

- Och så måste vi tänka på fördelningen av vårdansvaret inom familjen på ett nytt och mycket bredare sätt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes