Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Zimbabwes regering försöker lugna bränsleprotester med straff och belöning - men några lösningar på ekonomiska katastrofen har de inte att erbjuda

Demonstranter blockerar en väg i förorten Epworth utanför Harare under strejkerna och protesterna mot högre bränslepriser.
Demonstranter blockerar en väg i förorten Epworth utanför Harare under strejkerna och protesterna mot högre bränslepriser. Protesterna var de största sen Robert Mugabes fall för ett drygt år sen. Demonstranter blockerar en väg i förorten Epworth utanför Harare under strejkerna och protesterna mot högre bränslepriser. Bild: EPA-EFE/AARON UFUMELI Zimbabwe,protester

I Zimbabwe försöker regeringen splittra motståndet mot högre bränslepriser med belöningar och hårda straff. Protester slogs ner med hårt våld, medan statsanställda kan förvänta sig högre löner för att dämpa missnöjet. Några riktiga lösningar på de ekonomiska problemen är inte att vänta, tror en zimbabwisk forskare Svenska Yle har talat med.

I Zimbabwe har demonstrationer och strejker mot förhöjningar av bränslepriset slagits ned med hård hand.

Tiotals människor har dödats, hundratals skadats och över 600 oppositionella, fackförbundsledare och aktivister har gripits.

En del har hämtats i sina hem av armén mitt i natten, eller dragits skadade ur sjukhussängar direkt till fängelset.

Patsorn Evan Mawarire förs till domstol åtalad för uppvigling mot staten i samband med proetster mot högre bensinpriser i Zimbabwe.
Pastron Evan Mawarire (th.) är en av de ledande strejkorganisatörerna som står åtalade för uppvigling mot staten och riskerar ett 20 år långt fängelsestraff för inblandning i protesterna mot bränslepriset. Patsorn Evan Mawarire förs till domstol åtalad för uppvigling mot staten i samband med proetster mot högre bensinpriser i Zimbabwe. Bild: EPA-EFE/AARON UFUMELI Zimbabwe,Evan Mawarire

Då den långvariga envåldshärskaren Robert Mugabe ersattes av sin vice president Emmerson Mnangagwa, i samråd med armén, för ett drygt år sedan fanns det gott om optimism för att landet skulle få en ny riktning.

Den optimismen och framtidstron är nu bortblåst, säger den zimbabwiska politikforskaren Obert Hodzi vid Helsingfors universitet som återvände från Zimbabwe i torsdags.

- Jag kan bara beskriva det som hopplöshet, säger Hodzi.

- Det fanns mycket hopp och optimism. Man tänkte sig att det skulle vara annorlunda, att människors rättigheter skulle respekteras och de skulle få demonstrera fredligt utan att bli slagna. Ingen trodde att internet mera skulle stängas.

- Men sen skickades armén ut, människor slogs med batonger, de sköts. Det var nog nedslående för många.

Bränslepriset världens högsta

Literpriset på bensin har nu landet på kring 3,30 dollar, det högsta bensinpriset i världen, i ett land som hör till världens 20 fattigaste.

Höjningen, från kring 1,32 dollar per liter, utgörs helt av skatter.

Lång kö till en bensinstation i Harare efter att bensinpriset höjdes med 130 procent.
Långa köer till bensinpumparna är vardag i Zimbabwe. Den här kön i Harare efter höjningen av bränslepriset ringlade sig runt flera kvarter. Lång kö till en bensinstation i Harare efter att bensinpriset höjdes med 130 procent. Bild: EPA-EFE/AARON UFUMELI Zimbabwe,bensin

Mnangagwas regering försvarade höjningen med att den behövs för att råda bot på bränslebristen, svartabörshandeln och att den skulle ge staten mer inkomster för att stabilisera ekonomin.

- Vi visste att det här inte skulle vara populärt, men det är nödvändigt, sade Mnangagwa då förhöjningen offentliggjordes.

Den orsakade ändå genast stora ekonomiska svårigheter då zimbabwier plötsligt inte hade råd med bensin eller ens bussbiljetter, som blev dyrare i takt med bränslet.

En så kraftig reaktion som prisstegringen orsakade, generalstrejk och stora protester i städerna, tror Hodzi ändå inte att regeringen Mnangagwa hade förväntat sig.

Våldet är en panikreaktion

- Jag tror inte att regeringen väntade sig att det skulle bli något av strejkerna och demonstrationerna. Orsaken är att så få människor idag är formellt anställda, så fackförbunden har förlorat många medlemmar.

Vid sidan om de fredliga protesterna pågick det småskaliga oroligheter, plundring av butiker och polisstationer.

Zimbabwiern Obert Hodzi är politikforskare vid Helsingfors universitet.
Zimbabwiern Obert Hodzi är forskare i internationella relationer och icke-västerländska globala aktörer vid Helsingfors universitet. Zimbabwiern Obert Hodzi är politikforskare vid Helsingfors universitet. Bild: Yle Zimbabwe,politik,Helsingfors universitet,Obert Hodzi

Det användes också som en orsak till att slå till mot hela strejk- och proteströrelsen.

- Strejken blev mycket omfattande och regeringen insåg att de höll på att tappa kontrollen och gjorde vad de alltid har gjort under Mugabes tid. De släppte lös armén som slog och besköt demonstranterna och började gripa protestledare. De försökte tvinga folket att ge sig, vilket också verkar ha hänt, säger Hodzi.

President Mnangagwa avbröt sin resa till ekonomiforumet i schweiziska Davos för att återvända hem och ta tag i problemet.

Tanken var att Davosresan skulle utmynna i löften om lån, som hade tillfört Zimbabwe den utländska valuta landet är i desperat behov av.

Köper tid

Mnangagwa lovade en nationell dialog med oppositionen, som ändå avfärdade det som ett sätt att spela tid i brist på verkliga lösningar.

Hodzi är benägen att hålla med oppositionen om att regeringen Mnangagwas brist på lösningar.

- Han talade på samma sätt före valet, men skrattade sen bort det med att han inte har tid att tala med 19 oppositionspartier och träffade till slut inte en enda av oppositionsledarna, säger Hodzi.

Enligt Hodzi verkar Mnangagwa ointresserad av någon dialog om makten.

De försöker köpa tid i hopp om att saker blir bättre. Men jag tror att de egentligen bara försöker ge en bild av att människor väntar på en lösning, medan de egentligen inte har en aning om hur de ska lösa de ekonomiska problemen.― Obert Hodzi

I stället försöker han splittra och härska, kanske bjuda in några mindre oppositionspartier för dialog, men utan klara mål för vad de ska leda till.

- Han vet vad han ska säga för att lugna omvärlden och ge ett sken av att vidta åtgärder, men han är i själva verket inte uppriktig och gör inte heller något av substans för att reparera ekonomin.

Trots löften om dialog har gripandet av ledande oppositionella fortsatt, många har åtalats för uppvigling mot staten vilket kan innebära 20 års fängelse.

Splittra och härska

Hodzi tror också att regeringen kommer att använda de nya skattemedlen från bränslepriset som skulle gå till att stabilisera ekonomin till att lappa de problem bränslepriset nu har orsakat.

Det statliga bussbolaget, som lades ner på grund av korruption, har återinförts för att subventionera bussbiljetterna till en prisnivå fler har råd med.

Han misstänker också att en del av pengarna kommer att användas för en liten löneförhöjning för statsanställda.

- Det har de gjort tidigare vid liknande tillfällen för att övertyga statsanställda att inte strejka. Också en liten förhöjning kan leda till att de statsanställda återgår till jobbet och då tappar strejkvapnet sin styrka, säger Hodzi.

Hodzi misstänker också att regeringen tar till samma metoder som nyligen under en läkar- och skjutskötarstrejk.

Man sparkar dem som strejkar och tvingar dem att söka sina jobb igen.

Med andra ord försöker han splittra oppositionen genom att blidka en del av de missnöjda och straffa andra hårt.

- De försöker köpa tid i hopp om att saker blir bättre. Men jag tror att de egentligen bara försöker ge en bild av att människor väntar på en lösning, medan de egentligen inte har en aning om hur de ska lösa de ekonomiska problemen, säger Hodzi.

Ekonomisk desperation

Redan före bränslepriset höjdes var den zimbabwiska ekonomin i katastrofalt skick.

Den zimbabwiska dollarn är i praktiken avskaffad sen 2009, efter att valutans värde föll till botten på grund av massiv inflation och statsfinansernas usla skick.

Största delen av handeln i Zimbabwe sköts med amerikanska dollar eller annan utländsk valuta.

År 2014 infördes en slags nödvaluta, statsobligationssedlar, vars värde skulle var ett i ett med den amerikanska dollarn.

Till en början fungerade valutan till en viss grad, men också dess värde har nu kollapsat.

Även om zimbabwiska regeringen menar att obligationssedlarnas värde fortfarande går ett i ett med dollarn är läget i praktiken något helt annat.

- Egentligen är de värda kring 0,35 dollar på svarta marknaden. Vilket verkligen har försatt människor i knipa, säger Hodzi.

Då det är så gott som omöjligt att få tag på dollar på den officiella marknaden, är människor tvungna att ty sig till svarta marknaden för att byta sina obligationsseldar mot dollar.

- En statsanställd som får 300 dollar i månaden i lön som sen vill byta det till amerikanska dollar, vilket de måste då största delen av butikerna nu vägrar ta emot något annat, har deras lön plötsligt förvandlats till lite under 100 dollar.

- Och människor tror inte längre på att det finns något hopp för förbättring, säger Hodzi.

Byteshandel istället för pengar

Hodzi befarar att de högre bränslepriserna snart kommer att få förödande effekt också på andra basvarors priser.

Det har redan länge varit svårt att få tag på importerade varor.

Hodzi berättar att det oberoende av köpkraft var så gott som omöjligt att hitta läsk i butikerna då han var i Zimbabwe för att fira jul.

- Det är redan ytterst svårt för människor att klara sig. De som har släktingar utomlands har en slags buffert, pengar som skickas till Zimbabwe från utlandet. De som inte har det har det mycket svårare och måste hitta på andra sätt att klara sig.

Bristen på basvaror kommer att fortsätta, eller så kommer det att finnas varor i butikerna som folk inte har råd med. Som nuläget, men värre.― Obert Hodzi

Pengar zimbabwier som är bosatta utomlands skickar hem till sina släktingar överskrider med god marginal de utländska direkta investeringarna i landet.

Det är ändå bara en liten minoritet av befolkningen som har släktingar utomlands och som får ta del av den här ekonomiska konstgjorda andningen.

- Speciellt på landsbyggden har människor tvingats lära sig att leva utan pengar. Man byter i stället tjänster och varor, säger Hodzi.

- Om en jordbrukare vill anställa någon för att sköta en del av fälten får den personen lön i varor, säd eller kycklingar till exempel. Största delen av människorna på landsbygden har helt slutat använda pengar.

En tesked matolja på svarta börsen

I städerna, där den här typens handel i praktiken är mycket svårare, tvingas människor att ty sig till svarta börsen.

Priserna är skyhöga, men den informella marknaden är ändå utvägen för många.

Svarta marknaden för valuta blomstrar i Zimbabwe. Valutahandlare visar upp stora mängder dollar och andra utländska valutor i Harare.
Svart valutahandel blomstrar i zimbabwiska städer. Svartabörshandlare visar upp amerikanska dollar, eurosedlar, sydafrikanska rand och zimbawiska obligationssedlar i Harare. Svarta marknaden för valuta blomstrar i Zimbabwe. Valutahandlare visar upp stora mängder dollar och andra utländska valutor i Harare. Bild: EPA-EFE/AARON UFUMELI Zimbabwe,valuta,svart handel

- Ett exempel är att människor köper tillräckligt med matolja åt gången för en måltid, eftersom de inte har råd med en hel flaska i butiken, säger Hodzi.

- I stället för att köpa hela flaskan på en halv liter i butiken köper människor en matsked, tillräckligt för en måltid, för omkring 50 cent. Det är alltså inte svårt att tänka sig att någon som har tillgång till stora mängder matolja och säljer det för 50 cent per matsked kan dra in massvis med pengar på det.

Då bränslepriset har gått upp, går också transportkostnaderna och varorna upp i samma takt.

Inom kort kommer det också att synas i priset på mat och andra basvaror, tror Hodzi.

“Kan inte fortsätta länge till”

Som Hodzi påpekade verkar inte regeringen Mnangagwa mer kapabel att lösa läget än föregångaren.

Oberoende av vilka åtgärder som vidtas nu på kort sikt för att blidka den ilska det högre bensinpriset orsakade, kommer det inte att fungera i längden.

Statens pengar kommer helt enkelt inte att räcka för att komma i kapp inflationen.

Om några månader är landet tillbaka i samma sits, tror han.

- Bristen på basvaror kommer att fortsätta, eller så kommer det att finnas varor i butikerna som folk inte har råd med. Som nuläget, men värre, säger Hodzi.

President Emmerson Mnangagwa svors in som president två dagar efter att författningsdomstolen beslöt att presidentvalet inte var ett fuskval
Regeringen tar till samma metoder som de alltid har gjort då de möter motstånd. De försöker splittra och härska och köpa tid åt sig själv, men har få lösningar att komma med, säger forskaren Obert Hodzi. President Emmerson Mnangagwa svors in som president två dagar efter att författningsdomstolen beslöt att presidentvalet inte var ett fuskval Bild: EPA-EFE/AARON UFUMELI Zimbabwe,Emmerson Mnangagwa

Eftersom hela höjningen av bensinpriset består av skatter kommer det inte heller att råda bot på bensinbristen.

- Bensinstationsbolagen har alltså inte mer pengar till hands för att importera mer bränsle, säger Hodzi.

- Regeringen har alltså höjt priset på bränsle och i praktiken samlat pengar åt sig själv, men istället för att använda dem som man hade sagt används de för blidka den ilska prishöjningen har orsakat.

Samtidigt kan regeringen splittra motståndet genom incitament och små löneförhöjningar till delar av löntagarna och hårda straff mot dem som deltar i missnöjesyttringar.

- Zimbabwierna har lidit länge, och läget är inte på en lika dålig nivå som år 2008. Folket är vant vid att anpassa sig till tuffa tider.

- Våldet mot demonstranter kan ha avskräckt många från fler protester på kortare sikt och övertygat dem om att de inte kan tvinga regeringen att ändra sig. Så jag tror inte att vi kommer att se stora
fler protester på en god stund.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes