Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagens revisionsutskott sågar integrationspolitiken och kräver förändringar - ansvaret ska flyttas över till kommunerna

Riksdagens revisionsutskott
Det finns stora brister i språkundervisningen, enligt riksdagens revisionsutskott. Riksdagens revisionsutskott Bild: Lehtikuva Finlands riksdag,Eero Heinäluoma,revision

Riksdagens revisionsutskott riktar skarp kritik mot den nuvarande integrationspolitiken och kräver att nästa regering ändrar i integrationslagstiftningen. Utskottet är enigt i sitt betänkande.

Den nuvarande integrationspolitiken fungerar inte. Till den slutsatsen kommer riksdagens revisionsutskott i sitt färska betänkande.

- Det var en besvikelse att se hur dåligt vårt nuvarande system är. Man måste göra många förbättringar, säger Kristdemokraternas Päivi Räsänen som är medlem i revisionsutskottet.

Revisionsutskottets 11 krav:

1. Riksdagen förutsätter att regeringen utarbetar ett heltäckande åtgärdsförslag över de reformer som krävs inom integrationsprocessen. Riksdagen måste få en redogörelse för programmet inom år 2020.
2. Riksdagen förutsätter att regeringen förnyar hela integrationslagen och annan nödvändig lagstiftning efter att riksdagen har behandlat redogörelsen.
3. Riksdagen förutsätter att regeringen försnabbar integrationsprocessen så att den i regel inte tar längre än ett år. Alla åtgärder som vidtas efter att en invandrare har kommit till Finland måste försnabbas.
4. Riksdagen förutsätter att ansvaret för integrationen flyttas till kommunerna för att processen ska kunna ske snabbare och bättre. Regeringen måste också utreda hur integrationstjänster ska kunna finnas i tillräcklig utsträckning också utanför tillväxtcentra.
5. Riksdagen förutsätter att regeringen förbättrar de stödsystem som främjar invandrarnas sysselsättning förbättras så att de motsvarar också de sysselsättande företagens behov.
6. Riksdagen förutsätter att regeringen gör asylprocessen snabbare. Det ska få ta högst två månader att behandla en ansökan.
7. Riksdagen förutsätter att regeringen börjar förnya integrationsprocessens språkundervisning så att kvaliteten kan tryggas och inlärningsresultaten stiger till den nivå som förutsätts och arbetslivet kräver.
8. Riksdagen förutsätter regeringen inför ett språkprov i integrationsplanen för personer som har fått uppehållstillstånd.
9. Riksdagen förutsätter att regeringen inför ett prov som mäter hur bra asylsökande har förstått det finländska samhällets seder och bruk, regler och värderingar.
10. Riksdagen förutsätter att regeringen utan dröjsmål vidtar åtgärder som främjar sysselsättningen bland kvinnor med invandrarbakgrund. Invandrarkvinnorna måste göras till en särskild målgrupp i integrationssystemet.
11. Riksdagen förutsätter att regeringen ökar den tredje sektorns, det vill säga det fria bildningsväsendets, andel i integrationsprocessen och vidtar åtgärder för att förnya arbetsfördelningen mellan myndigheterna och den tredje sektorn.

Integrationen sker för långsamt

Målet med integrationspolitiken borde vara att ge invandrare tillräckliga kunskaper i språk och i hur det finländska samhället och arbetslivet fungerar för att de ska klara sig i det finländska arbetslivet. De här målen nås inte idag, slår utskottet fast.

Enligt utskottet sker integrationen i dag alldeles för långsamt. Med de nuvarande lagarna är det möjligt att hålla personer som har fått uppehållstillstånd inom olika typer av integrationsprojekt i åratal.

- Att leva på olika former av stöd kan i värsta fall bli en livsstil, säger utskottsordförande Eero Heinäluoma (SDP).

SDP:n entinen puoluesihteeri ja eduskunnan puhemies Eero Heinäluoma
Eero Heinäluoma (SDP) är framför allt oroad över de bristande språkkunskaperna bland invandrare. SDP:n entinen puoluesihteeri ja eduskunnan puhemies Eero Heinäluoma Bild: Sasha Silvala / YLE Finlands Socialdemokratiska Parti,Eero Heinäluoma,Finlands riksdags talman

Ett problem är att asylprocessen drar ut på tiden. Utskottet skriver att en lång asylprocess fördröjer integrationen och till och med kan försämra den.

Utskottet vill få ut de asylsökande i arbetslivet så fort som möjligt. Det understryker att det blir billigare för samhället samtidigt som det försnabbar integrationen.

Invandrare borde i ett prov bevisa sina språkkunskaper

Revisionsutskottet föreslår att integrationen ska inledas redan i mottagningscentralerna så att språkundervisningen startar genast. Integrationen borde slutföras på ett år.

Revisionsutskottet föreslår att Finland inför olika typer av skyldigheter för att försnabba integrationen.

- Kanske det är så att det finländska samhället har talat lite väl mycket om rättigheter. Vi måste också tala om skyldigheter, säger Heinäluoma.

Invandrarna skulle bland annat bli tvungna att skriva ett prov som mäter hur bra de kan finska eller svenska och ett annat prov som mäter om de har lärt sig tillräckligt om det finländska samhället och kulturen.

- En av de största bristerna är att bara en tredjedel av dem som deltar i språkundervisningen kan prata svenska eller finska efter kurserna. Det är hemskt, det måste man säga, säger utskottsordförande Eero Heinäluoma (SDP).

Uskottet anser också att Finland borde bli bättre på att understryka vilka spelregler som gäller i Finland och vilka de finländska värdena är.

Speciellt fokus på invandrarkvinnorna

Utskottet tycker också att man inom integrationsverksamheten borde bli bättre på att beakta hur olika invandrarna är. Speciellt viktigt skulle vara att omgående hitta sätt att främja invandrarkvinnornas integration på arbetsmarknaden.

Ju flera invandrarkvinnor som arbetar i Finland desto bättre knyts familjerna till det finländska samhället, anser utskottet. Som det är nu riskerar många att bli permanent beroende av olika former av stöd.

Kvinnorna borde enligt utskottet speciellt informeras om sina rättigheter i det finländska samhället.

Revisionsutskottet anser att hemvårdsstödet borde förnyas så att det stöder invandrarkvinnornas sysselsättning.

Kommunerna borde ta över ansvaret

Utskottet föreslår också att kommunerna ska ta över ansvaret för integrationen. Det här är en modell som med gott resultat tillämpas bland annat i Danmark. De medel som staten har fått för integration skulle i stället betalas ut till kommunerna.

Små kommuner kunde enligt revisionsutskottets ordförande Heinäluoma slå ihop sig till samkommuner för att klara av uppgiften.

Eero Lehti den 30 juni 2015.
Utskottsmedlemmen Eero Lehti (Saml) ser en brist på målmedvetenhet med den finländska integrationen. Eero Lehti den 30 juni 2015. Bild: All Over Press / Petteri Paalasma Eero Lehti,Samlingspartiet,riksdagsledamöter

Samlingspartiets Lehti är uppgiven och säger att det finns tydliga tecken på att staten inte har brytt sig om att försnabba integrationsprocessen för att ansvaret för den i det långa loppet ändå har flyttats över till kommunerna.

- Det här är deprimerande. Det har inte funnits någon målmedvetenhet med integrationen, säger Lehti.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes