Hoppa till huvudinnehåll

Surrogatarrangemang väcker hopp hos barnlösa - kritiker menar att det är farligt att göra graviditet köpbart

Bild på Helene Sjöblom och Johnny Rickman och barnen Tore och Lova.
Helene Sjöblom och Johnny Rickman bor i Södertälje i Sverige med sina två barn som fötts av två olika surrogatmammor. Femåriga Tore föddes av en indisk surrogatmamma och Lova av en georgisk surrogatmamma. Bild på Helene Sjöblom och Johnny Rickman och barnen Tore och Lova. Bild: Yle / Anna Lillkung barnfamiljer

Det blir allt vanligare att nordiska par väljer att ingå i surrogatarrangemang utomlands för att bilda familj och få barn. I Sverige uppskattas antalet par som i fjol anlitade en surrogatmamma utomlands vara större än antal par som adopterade.

Det började med att Helene Sjöblom blev diagnostiserad med livmoderhalscancer.

– Det hade gått så långt att de var tvungna att göra en hysterektomi – när man tar bort hela livmodern, säger Helene som bor i Södertälje i Sverige med sin man Johnny Rickman.

Tillsammans har de barnen Tore som är 5 år och dottern Lova som är knappt sex månader gammal.

Både Tore och Lova är Helenes och Johnnys biologiska barn. Men de är födda i Indien respektive i Georgien av surrogatmammor.

Helenes cancerbehandling innebar att hon aldrig skulle kunna bli gravid och föda barn själv. Däremot hade hon kvar äggstockarna så att det var möjligt för henne att donera sina ägg för att skapa embryon.

– Har man en sjukdomsbild som vi har är man inte välkommen i adoptionsprocessen, utan surrogatarrangemang är enda vägen, säger Helene.

Bild på mamma Helene Sjöblom och dottern Lova som fötts via surrogatarrangemang.
Mamma Helene Sjöblom och dottern Lova som fötts av en georgisk surrogatmamma. Bild på mamma Helene Sjöblom och dottern Lova som fötts via surrogatarrangemang. Bild: Yle / Anna Lillkung barnfamiljer

Surrogatmödraskap olagligt i många länder

Surrogatarrangemang, det vill säga då en annan kvinna bär och föder någon annans barn, är inte lagliga i de flesta europeiska länder.

I Finland är det sedan 2007 olagligt med såväl kommersiellt som altruistiskt surrogatmödraskap. Det betyder att man inte kan kompensera någon för att bära ens barn. Det är inte heller tillåtet att bli surrogatmamma åt någon annan frivilligt.

Men i och med att det är tillåtet men oreglerat i Sverige, och att svensk sjukvård inte får hjälpa till med surrogatarrangemang, är Tore och Lova födda i länder där surrogatarrangemang är lagliga. Det var ändå inte självklart att det skulle bli så.

– Vi tyckte att det kändes skrämmande och läskigt. Vi ville först landa i de etiska frågorna och gjorde tre besöksresor till Indien, säger Helene.

Johnny var inledningsvis inte helt bekväm med upplägget med kommersiellt surrogatmödraskap.

– Min resa var längre mentalt. Med denna insikt har jag blivit ännu mer övertygad om att altruistiskt värdmoderskap bör vara vägen vi i Sverige borde gå, säger Johnny.

Det var först efter de besökt flera kliniker i Indien och försäkrat sig om att klinikerna var seriösa, samt att pengarna gick till surrogatmammorna och att de behandlades väl som paret valde att sätta igång processen.

Sedan krävdes det fyra försök innan det lyckades.

– Det var en fruktansvärt stressande period. Jag vet inte hur mycket hår jag tappade. Men till slut ringde de och sa att det var dags, säger Helene.

Helene Sjöblom och Johnny Rickman tillsammans med dottern Lova och sonen Tore.
Helene och Johnnys barn är födda via surrogatarrangemang i Georgien respektive Indien. Helene Sjöblom och Johnny Rickman tillsammans med dottern Lova och sonen Tore. Bild: Yle / Anna Lillkung barnfamiljer

Tusentals barn fötts via surrogatklinik

Medan sonen Tore är född genom en surrogatmamma i Indien är Lova född i Georgien sex år senare med hjälp av surrogatkliniken New Life, en av världens största surrogatförmedlingar som grundades 2008.

Enligt förmedlingens egna uppgifter har deras tjänster resulterat i att tusentals barn fötts. New Life har sitt huvudkontor i centrala Tbilisi, i Georgien, men bedriver sin verksamhet i ett flertal olika länder som Ukraina, Kenya och Mexiko.

Bild från fertilitetskliniken New Lifes huvudkontor i Tbilisi.
New Life är en av de största surrogatförmedlingarna i världen. Bild från fertilitetskliniken New Lifes huvudkontor i Tbilisi. Bild: Yle / Anna Lillkung Fertilitetskliniker

Sophie Ukleba, internationell koordinator på New Life, berättar att 5–7 svenska par ingår i surrogatarrangemang hos dem varje månad.

– Vi erbjuder provrörsbefruktning, äggdonationer och surrogat. Vi har surrogatarrangemang med egna embryon, ifall ett par redan har gått igenom IVF-behandlingar i sina egna länder. Vi har också surrogatprogram där en extern donator donerar ägg.

Bild på Sophie Ukleba, internationell koordinator på New Life Georgia.
Sophie Ulkeba, internationell koordinator på New Life Georgia. Bild på Sophie Ukleba, internationell koordinator på New Life Georgia. Bild: Yle / Anna Lillkung Fertilitetskliniker,New Life Georgia

New Life anställer kvinnor som vill donera sina ägg eller vara surrogatmammor. Förmedlingen erbjuder sedan dessa tjänster till internationella och inhemska par som har svårigheter med att bilda familj.

Ersättningen som en surrogatmamma får delas upp i två rater. Hon får först den fullständiga summan när barnet är fött. New Life ställer också vissa krav på kvinnorna innan de får bli surrogatmammor.

– En surrogatmamma måste vara mellan 21 och 36 år gammal. Hon måste ha minst ett barn sedan tidigare som fötts utan komplikationer. Vi kräver att potentiella surrogatmammor besöker en psykolog och gör läkarkontroller för att se till att livmodern är i gott skick och att det inte finns något annat problem. Först därefter kan de registreras i vårt register, säger Sophie Ukleba.

Bild från fertilitetskliniken New Lifes huvudkontor i Tbilisi.
På en vägg finns bilder på några av de barn som fötts av surrogatmammor anställda av fertilitetskliniken New Life Georgia. Många par är från Sverige, berättar Sophie Ukleba, internationell koordinator på New Life. Bild från fertilitetskliniken New Lifes huvudkontor i Tbilisi. Bild: Yle / Anna Lillkung Surrogatmamma

New Life Georgia har 100 äggdonatorer i sitt register och varje månad finns 50 surrogatmammor tillgängliga.

Surrogatmammorna tilldelas paren av kliniken medan paren själva genom en databas kan välja en äggdonator. I databasen över äggdonatorer kan man se bilder på kvinnorna samt läsa information om deras hälsotillstånd, familjebakgrund, utbildningsnivå och yrkesliv.

– För vissa föräldrar är det viktigt att donatorn ser lika ut, medan för andra kan det vara viktigt att veta donatorns utbildningsnivå eller om kvinnan donerat ägg tidigare. Det är väldigt individuellt, säger Sophie Ukleba.

Kommersiellt surrogatmödraskap blivit vanligare

Den här formen av kommersiellt surrogatmödraskap utomlands har blivit ett vanligare alternativ för nordiska par. Det är svårt att uppskatta hur många barn som årligen föds via surrogatarrangemang, eftersom det är något som inte registreras av finska eller svenska myndigheter.

Men uppskattningsvis rör det sig om en handfull finska barn som varje år föds utomlands via surrogatarrangemang.

Eduardo Afonso, grundare till fertilitetsagenturen Nordic Surrogacy som hjälper par som har svårigheter att bilda familj, säger att antalet surrogatarrangemang som svenska par ingått i utomlands under 2018 beräknas vara fler än antalet internationella adoptioner.

– För de blivande föräldrarna är det här det sista alternativet för dem att få barn på. Många har gått igenom ett tiotal olika IVF:er, några har drabbats av livmoderhalscancer, några är födda utan livmoder. En del har medicinska situationer som gör det omöjligt för dem att bli gravida utan att riskera barnens eller det egna livet, säger Afonso.

Eduardo Afonso, grundare av Nordic Surrogacy, har själv blivit pappa till tvillingdöttrarna Zelda och Esther via surrogat utomlands.
Eduardo Afonso, grundare av Nordic Surrogacy, har själv blivit pappa till tvillingdöttrarna Zelda och Esther via surrogat utomlands. Eduardo Afonso, grundare av Nordic Surrogacy, har själv blivit pappa till tvillingdöttrarna Zelda och Esther via surrogat utomlands. Bild: Pressbild barnfamiljer

Fertilitetsagenturen Nordic Surrogacy grundades 2016 i Stockholm och i nuläget marknadsförs deras tjänster i samtliga nordiska länder. Agenturen hjälper par och ensamstående bland annat med att hitta fertilitetskliniker i Ukraina, Albanien och USA.

Nordic Surrogacy bistår också med juridisk rådgivning, eftersom den byråkratiska processen med fastställande av barnets medborgarskap och föräldraskap är komplicerad.

Hur försäkrar ni er om att surrogatmamman ingår i arrangemanget frivilligt?

– Dels har vi daglig kontakt med alla våra kliniker, dels vet vi alltid vem surrogatmamman är, vilket vi får veta av klinikerna.

– Det finns inget intresse från någon att en kvinna blir surrogatmamma om det inte är hennes val. Det är extremt viktigt. Det vore helt oacceptabelt att någon blir surrogatmamma mot hennes egen vilja, säger Afonso.

“Det blir en klassfråga”

Surrogatarrangemang utomlands är inte billiga. Att enbart använda sig av en surrogatmamma på New Life kostar runt 32 000 dollar, medan summan stiger till 40 000 dollar om ett par behöver en extern äggdonator.

Av dessa pengar går runt hälften till surrogatmamman, medan en del av summan går till att täcka besök på mödravårdskliniker och sjukhus, och i länder som USA är summan betydligt större.

Helene och Johnny skulle föredra om altruistiskt surrogatmödraskap var tillåtet i Sverige, eftersom de anser att det nu blir en klassfråga, om man har råd att bilda familj den här vägen helt enkelt.

– Du måste ha en budget på en halv miljon kronor (50 000 euro). Du måste vara beredd på att det kan kosta. Det är flygbiljetter, hotellnätter, arvoden till surrogatmamman, arvode till sjukvården och sjukhusen, kliniken ska ha en liten bit också. Så det drar iväg, säger Johnny.

Helene och Johnny berättar också att de i ett tidigt skede hade tre bekanta som sa att de kunde ha varit surrogatmammor åt paret.

– Vi har inte frågat dem, utan det kom fram när de har känt till vår situation. De har sagt "Helene, jag skulle kunna bära ditt barn". Men i och med att det inte är tillåtet eller reglerat i Sverige, i och med att svensk sjukvård inte får hjälpa till med surrogatarrangemang, då kände vi att den resan, att ta sig igenom det med vänner, släkt, blev större. Och därför valde vi det kommersiella utomlands.

Etiska problem med surrogatarrangemang

Amanda Birgning på det ideella förbundet Allt för alla Kvinnofront i Sverige är kritiskt inställd till surrogatmödraskap. Hon anser inte att surrogatarrangemang ska vara tillåtna, oberoende av vilken form de är i. Birgning anser att det är problematiskt att introducera graviditet som ett arbete på en kapitalistisk marknad.

– Globalt sett är det vissa kvinnor och människor som är mer köpbara, som är mer möjliga att exploatera. Det ser man i prisskillnader till exempel, säger Birgning.

– Det kostar jättemycket pengar att ingå i ett surrogatarrangemang för den beställande parten men fortfarande så är summan som surrogatmamman får väldigt, väldigt liten.

Globalt sett är det vissa kvinnor och människor som är mer köpbara, som är mer möjliga att exploatera. Det ser man i prisskillnader till exempel― säger Amanda Birging som ser många etiska problem med surrogatarrangemang.
Bild på Amanda Birging från Allt för Alla Kvinnofront Stockholm.
Amanda Birging från Allt för Alla Kvinnofront Stockholm. Bild på Amanda Birging från Allt för Alla Kvinnofront Stockholm. Bild: Yle / Jenna Emtö Surrogatmamma

Samtidigt betonar Birgning att surrogatmamman oftast befinner sig under fattigdomsgränsen och att ingå i surrogatarrangemang inte är helt problemfritt.

– "Arbetet" med att vara surrogat tar ju inte slut när barnet är fött. Du kan få komplikationer som pågår hur länge som helst utöver risken att du dör, vilket faktiskt förekommit i surrogatarrangemang, säger Birging.

Birgning anser inte heller att altruistiskt surrogatmödraskap skulle vara ett lämpligt alternativ. Hon menar att en legalisering av surrogatarrangemang endast skulle leda till en normalisering av industrin som skulle öka förekomsten, både nationellt och transnationellt.

– Sen finns det alla andra argument: hur kan vi veta vad som är av fri vilja, utan påtryckningar? Vad händer om man ångrar sig som surrogatmamma? Vi behöver liksom på ett eller annat sätt avtala bort aborträtten om vi ska tillåta altruistiskt surrogatmödraskap, säger Birgning.

Öppna kring sin surrogatprocess

Trots att frågan om surrogatarrangemang är omdebatterad har Helene och Johnny bara fått positiva reaktioner från omgivningen.

– Vi har inte mött en enda som har uttryckt att det skulle vara något knasigt. Utan mera medlidande att den svenska processen är så knölig och att det altruistiska surrogatmödraskapet inte är tillåtet.

De har också valt att vara helt transparenta med sina barn och prata öppet om att Helene inte fött dem.

– Senast i dag pratade vi med Tore om att mammas "bebispåse är trasig" och att han är född i Indien. Genom att omgivningen vet om det går det inte att mörka.

Senast i dag pratade vi med Tore om att mammas “bebispåse är trasig” och att han är född i Indien.― säger Helene och syftar på att de valt att vara öppna om surrogatprocesserna både mot sin omgivning och till sina barn

Helene och Johnny tycker inte att surrogatarrangemang ska bli något par väljer lättvindigt. Resan för dem har varit svår både emotionellt och juridiskt, men de är ändå glada att de gjort den.

Bild på sex månader gamla Lova.
Trots att surrogatprocesserna varit både tunga emotionellt och juridiskt är Helene och Johnny glada att de genomgått dem. Bild på sex månader gamla Lova. Bild: Yle / Anna Lillkung barn (familjemedlemmar)

– Trots allt bök att bli gravid och ta oss igenom processen, till att vara med om intensivvården som vi var med om med Lova, var vi ändå beredda att ta oss igenom det här.

– Jag är otroligt stolt över den resa vi har gjort, säger Helene.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes