Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Regeringen lämnar långsiktiga problem olösta - statens utgifter måste minska ännu mer eller också måste skatterna höjas

Statsminister Juha Sipilä.
Statsminister Juha Sipilä. Bild: Lehtikuva Juha Sipilä

Regeringen har nått nästan alla sina finanspolitiska mål, men flera långsiktiga problem är olösta och den stora vårdreformen riskerar att bli en halvmesyr. Så lyder kritiken i den årliga rapporten från det oberoende rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken.

Först de goda nyheterna: Sysselsättningsläget i Finland har förbättrats betydligt och underskottet i de offentliga finanserna har krympt sedan år 2015 då regeringen tillträdde och Juha Sipilä blev statsminister.

Sysselsättningsgraden steg under hösten 2018 till 72 procent, alltså den nivå som regeringen siktade på.

Rapporten konstaterar att Finlands ekonomi växte överraskande snabbt åren 2017 och 2018. Också i de övriga euroländerna har tillväxten varit stark, tack vare ökande export och Europeiska centralbankens stimulansåtgärder.

Åtstramningarna har gett resultat...

Regeringens sparprogram och sysselsättningsåtgärder, främst det omtalade konkurrenskraftsavtalet, har också haft en positiv effekt.

Avtalet innebar i praktiken en lönesänkning för tusentals finländare, men bidrog till att öka efterfrågan på arbetskraft och förbättrade konkurrenskraften för finländska företag.

Aktiivimallia vastustava mielenosoitus Helsingin Senaatintorilla.
Regeringen har fått mycket skäll för sin aktiveringsmodell. Aktiivimallia vastustava mielenosoitus Helsingin Senaatintorilla. Bild: Kimmo Hiltunen / Yle Senatstorget,demonstrationer (samhälleliga händelser),demonstrationer (förevisningar),arbetslöshet,Regeringen Sipilä

Den minskande arbetslösheten innebär i sin tur en lättnad för statens finanser. Skatteintäkterna ökar och de offentliga finanserna väntas vara i balans igen år 2019.

Statsskulden i förhållande till BNP har redan sjunkit under det riktgivande 60-procentsstrecket och väntas fortsätta sjunka till närmare 58 procent av BNP senare i år.

...men de stora problemen kvarstår

Här följer de dåliga nyheterna: Högkonjunkturen lider nu mot sitt slut och regeringen som tar över efter vårens riksdagsval har flera långsiktiga och fortfarande olösta problem att åtgärda, heter det i rapporten.

Ett av de största problemen har att göra med den allt mer ogynnsamma befolkningsprognosen. Pensionärerna blir allt fler, samtidigt som det föds allt färre barn i Finland och den arbetsföra befolkningen väntas minska på sikt.

bildörrar monteras fast på mercedesbilar på bilfabriken i Nystad.
Valmet Automotive i Nystad har nyanställt i hög fart. bildörrar monteras fast på mercedesbilar på bilfabriken i Nystad. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Valmet Automotive,Nystad,Mercedes-Benz,arbete

Sysselsättningsgraden väntas stiga till närmare 73 procent år 2023, men kommer sedan att vända neråt igen om den ogynnsamma utvecklingen fortsätter. De nya jobb som uppstått under högkonjunkturen är inte nödvändigtvis bestående, påpekas det i rapporten.

Enligt Finansministeriet ligger det så kallade hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna fortfarande på fyra procent av BNP, och om ingenting görs kommer statsskulden att fortsätta öka. Antingen måste statens utgifter minska, eller så måste skatterna höjas på sikt, enligt rapporten.

Under 2018 växte BNP med 2,5 procent, men redan i år väntas tillväxten stanna på 1,5 procent.

Från och med år 2020 väntas tillväxten avta ytterligare och ligga kring 1 procent per år i genomsnitt.

Finansminister Petteri Orpo, bilden tagen i oktober 2018
Finansminister Petteri Orpo är medveten om budgetproblemen som väntar efter 2020. Finansminister Petteri Orpo, bilden tagen i oktober 2018 Petteri Orpo,Samlingspartiet

De skattelättnader som regeringen genomförde åren 2017 och 2018 beskrivs i rapporten som dåligt tajmade. Istället för att försöka balansera de offentliga finanserna i ett läge då ekonomin redan gick på högvarv, valde regeringen att sänka skatterna och låta statsskulden fortsätta växa.

Vårdreformen: Ambitiös men osäker

Regeringens stora vård- och landskapsreform kommer troligtvis inte att lösa hållbarhetsproblemen. Om man ser till forskningsdata är konsekvenserna av reformen osäkra, heter det i rapporten.

Avsikten med reformen är att bromsa kostnadsökningen och öka produktiviteten inom social- och hälsovården, men teamet bakom rapporten saknar fortfarande trovärdiga bedömningar av hur det ska kunna lyckas, utan att tillgången eller kvaliteten på vården samtidigt försämras.

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken inrättades år 2014 som en oberoende expertpanel vid statens ekonomiska forskningscentral VATT. Rådet består av professorerna Roope Uusitalo, Torben M. Andersen, Anneli Anttonen, Kaisa Kotakorpi och Mikko Puhakka.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes