Hoppa till huvudinnehåll

Skogskonto kunde hjälpa skogsägare efter storm – "Låter som en vettig idé"

En traktorliknande skogsmaskin står inne i en skog.
Mycket arbete återstår före man städat upp efter stormen Aapeli. En traktorliknande skogsmaskin står inne i en skog. Bild: Yle/Hedvig Sandell skogsbruk,Skogsbruk,Skog

Det är hög tid att även finländska skogsägare får ett bättre ekonomiskt skydd mot stormskador, anser den åländske riksdagsledamoten Mats Löftström och föreslår att man adopterar den svenska modellen med ett skogskonto. I Österbotten får förslaget får tummen upp.

I Sverige har man haft modellen med skogskonto sedan år 1954.

Skogskonton ger skogsägarna möjlighet att spara inkomster över flera år för att använda dem för att bekosta utgifter för plantering och gallring efter häftiga stormar. Inkomsterna beskattas först då uttag görs från skogskontot.

Mats Löfström 19.10.2016
Mats Löfström, riksdagsledamot från Åland. Mats Löfström 19.10.2016 Mats Löfström

Situationen är betydligt sämre för finländska skogsägare påpekar riksdagsledamoten Mats Löftström.

- I dagsläget drabbas skogsägarna av stormskador två gånger, först av skadorna och sedan av beskattningen, skriver Löftström i ett pressmeddelande.

Skogsägarnas intresseförening ger tummen upp

Nyårsdagsstormen Aapeli fällde stora arealer skog i Österbotten och vid skogsägarnas intresseorganisation Skogsvårdsföreningen Österbotten ser man positivt på Löfströms förslag.

- Ett skogskonto låter som ett intressant alternativ. Det skulle jämna ut inkomsterna för skogsbruket, som i dag är väldigt ojämna, säger Anders Hjortman, fältchef på Skogsvårdsföreningen Österbotten.

Vad beror det här på?

- Det beror på att vi har ganska små skogsfastigheter här i Österbotten och om man inte har skogarna i jämn åldersfördelning så växer skogen ojämnt.

Skriftligt spörsmål

Mats Löfström har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen i ärendet.

I spörsmålet föreslår han även möjlighet till periodisering av inkomsten för att lindra effekterna efter extremväder, men Anders Hjortman säger att ett liknande möjlighet redan finns i Finland.

- Egentligen så finns det redan i våra anvisningar möjlighet till periodisering eller en så kallad utgiftsreservering, så man kan på basis av de inkomster man fått reservera 15 procent för att kvittera ut mot utgifter de kommande tre åren.

När det är frågan om stormskada så får man ändå inte lika bra betalt för virke vilket leder till att inkomsten blir mindre än normalt, påpekar Hjortman.

En skog med barrträd. På marken ligger snö. Bland träden ligger snöbeklädda stammar av träd som fällts tidigare.
Skogsägarna Österbotten ser gärna ett skogskonto enligt svensk modell. Svåra stormar slår hårt mot skogsägarna. En skog med barrträd. På marken ligger snö. Bland träden ligger snöbeklädda stammar av träd som fällts tidigare. Bild: Yle/Hedvig Sandell skogsbruk,Skogsbruk,Skog

Efter stora stormar som Aapeli kunde utgiftsreserveringen vara högre för stormskadade skogsområden, menar Hjortman.

- Staten kunde höja utgiftsreserveringen från 15 procent till 25 procent när det är frågan om stormskada.

Liknande stormskador drabbar skogsbrukare hårt, då de tvingas hantera och sälja virke i mycket större mängder än planerat.

Skogsägarna beskattas sedan normalt för inkomsten enligt kalenderår, trots att ett dyrt och långt arbete med röjning och återplantering återstår i flera år, då lite eller ingen skog kommer att kunna avverkas som normalt.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten