Hoppa till huvudinnehåll

Stiftelsen Bensows daghem blev aktiebolag – för att stiftelsen ska slippa betala skatt: "Beskattas avkastningen begränsas möjligheten att bedriva barnskyddsverksamhet"

Daghemmet Lilla Lyan i Grankulla.
Daghemmet Lilla Lyan drivs numera av aktiebolaget Lyan Ab. Grankulla stad köper barndagvård av aktiebolaget. Arkivbild från 2014. Daghemmet Lilla Lyan i Grankulla. Bild: YLE/ Christoffer Gröhn daghemsbygge

Stiftelsen Bensows daghem Lilla och Stora Lyan är numera aktiebolag och heter Lyan Ab. Bakom arrangemanget ligger skatteplanering och att stiftelsen vill ses som allmännyttig och därmed slippa skatt. Den misslyckade daghemsrenoveringen har man nu lagt helt bakom sig. Stiftelsen har dragit tillbaka skadeståndskraven på närmare en miljon euro från rätten.

Stiftelsen Bensow i Grankulla ses igen som en allmännyttig stiftelse av skattemyndigheterna. En allmännyttig stiftelse åtnjuter skattefrihet.

- Barnskyddsverksamheten är allmännyttig medan daghemmen inte är det. Och för att vi inte ska leva i ovisshet från år till år fattade vi beslutet att separera dessa. Stiftelsen blir allmännyttig och skattefri medan daghemmens verksamhet sköts i bolagsform, säger styrelseordförande Johan Hjelt.

Ni vill alltså inte betala skatt?

- Barnskyddsarbetet är allmännyttig förlustbringande verksamhet och det måste finansieras på något sätt. Det finansieras genom våra tillgångar och avkastningen på det. Om avkastningen beskattas begränsas möjligheten att bedriva barnskyddsverksamhet.

- Det är att ta i att säga att vi inte vill betala skatt. Vi vill bedriva allmännyttig barnskyddsverksamhet och försöker finansiera det, säger Hjelt.

Utvecklar förebyggande barnskyddsverksamhet

Stiftelsen har inga barnhem men håller på och utvecklar en förebyggande barnskyddsverksamhet. En projektansvarig har anställts.

Stiftelsen har ordnat läger i Barösund som en del av den förebyggande barnskyddsverksamheten och ger också bidrag till andra aktörer, bland annat Barnavårdsföreningen och Rädda Barnen Åland för utvecklande av svenskspråkig familjehemsverksamhet.

- Vi bygger nu upp en verksamhet som ska kunna jämföras med barnhemmen, säger Hjelt.

Det är att ta i att säga att vi inte vill betala skatt. Vi vill bedriva allmännyttig barnskyddsverksamhet och försöker finansiera det

Stiftelsens senaste bokslut från 2017 visar att man då gjorde en förlust på 191 000 euro och har ett eget kapital på 14,5 miljoner euro.

I bokslutet för 2017 står: "Om verksamheten fortsättningsvis anses vara beskattningsbar, kommer skatten för 2017 sannolikt att vara 30 000 euro".

Under hösten 2018 klarnade det att stiftelsen återfår sin allmännyttiga status.

Handelsgillets ordförande Johan Hjelt.
Johan Hjelt. Handelsgillets ordförande Johan Hjelt. Bild: Yle/ Lukas Rusk Herrklubb,ekonomi,Helsingfors,hjelt

Blev av med status som allmännyttig 2014

Stiftelsen blev av med sin status som allmännyttig 2014 då det framkom att styrelsemedlemmar haft bostadsförmåner och hyrt stiftelsens fastigheter till underpris.

Senare gjorde åklagaren en annan tolkning än skattemyndigheterna och väckte inte åtal mot tre styrelsemedlemmar för skattebedrägeri. En tidigare styrelsemedlem och verksamhetsledare har däremot dömts för grovt bokföringsbrott, två fall av grovt skattebedrägeri och missbruk av förtroendeställning.

I ett annat fall som rörde en misslyckad renovering av stiftelsens daghem Lilla och Stora Lyan friades alla misstänkta styrelsemedlemmar från åtal. Styrelsen från 2014 misstänktes för missbruk av förtroendeställning.

Efter renoveringen 2014 uppdagades 25 byggfel i daghemmen.

Det handlade om hur man byggt luftkonditioneringen, om brister i tätningen av de yttre väggarna, om rör som har byggts fel och om brister i hur elen har installerats.

Daghemmen renoverades på nytt 2015.

Kräver inte längre skadestånd efter renoveringen

Stiftelsen försökte genom civila rättsprocesser få skadestånd av det estniska byggföretag som utförde renoveringen och av den person som för stiftelsens del ansvarat för projektet.

Skadeståndsyrkandet mot byggföretaget var 466 000 euro och mot den person som ansvarat för renoveringen 428 000 euro.

Under hösten 2018 drog stiftelsen ändå tillbaka de båda yrkandena från tingsrätterna i Esbo och Helsingfors.

- Processen var besvärlig. Vi fick utlåtanden från advokatbyråer om hur utfallet kan komma att bli. Det visade att det är mycket ovisst och kommer att ta lång tid och kosta mycket. Ekonomiskt sett var det sannolikt att vi inte hade något att vinna på det här och därför drog vi tillbaka skadeståndskraven. Det har med bevisningen och tolkningen av beslutsordningen att göra.

Skadeståndskraven är rätt stora. Har ni inget intresse av att få de här pengarna?

- Det netto som vi kanske skulle få efter att kostnaderna tagits bort visade sig vara plus minus noll om inte värre än så. Vi skulle ha haft stora problem att visa på vilka förlusterna varit. Vi avstod inte från hundratals tusen utan från att kanske betala rättegångskostnaderna.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen