Hoppa till huvudinnehåll

Varven klagar över arbetskraftsbrist - men finländska metallare får inte jobb

Meyers varv i Åbo.
Meyers varv i Åbo. Bild: Yle/Andy Ödman Meyer Turku,varvsindustri,Åbo,Pansio, Åbo

Varven i Åbo och Raumo klagar över svårigheter att få tag på arbetskraft. Industrifacket ogillar skarpt att varven hyr in utländska arbetare som utför jobbet för en bråkdel av finländska metallares löner. Värdet på den beställda Kvarkenfärjan, 120 miljoner, betecknas som häpnadsväckande lågt i relation till fartygets storlek.

Vid Meyers varv i Åbo säger kommunikationschef Tapio Mylly att det är mycket svårt att hitta kunnig arbetskraft i regionen.

- Om vi talar om rent produktionsarbete, svetsare och plåtslagare, är det inte så lätt att hitta folk. Vi måste söka grundligt.

På RMC:s varv i Raumo är situationen likartad. Nyligen tecknade varvet ett avtal om levererans av en passagerar-bilfärja som ska sättas i trafik i Kvarken. Värdet på beställningen är 120 miljoner euro. Nu letar man utomlands för att hitta folk att bygga färjan.

- Marknaden när det gäller traditionellt, inhemskt stålarbete är utmanande. Det är ont om folk som kan göra jobbet, många av dem är nära pensionsåldern, säger RMC:s verkställande direktör Jyrki Heinimaa.

Tapio Mylly medger att Meyer ställer höga krav på kunnandet hos sin personal. Det är ytterst få som har tillräcklig kompetens att genast börja som varvsarbetare. Därför ordnar varvet statsstödd arbetsmarknadspolitisk utbildning.

Tusen arbetslösa skeppsbyggare

Enligt statistik som Satakunta TE-central samlat in från hela sydvästra Finland är ett tusental skeppsbyggare i Satakunta och Egentliga Finland just nu utan jobb. Den största yrkesgruppen är svetsarna, av vilka cirka 400 är arbetslösa.

TE-centralens siffror bekräftas av uträkningar från fackavdelning 49 i Åbo. Cirka 420 av klubbens medlemmar 'är arbetslösa.

En av dem är 45-årige Juha Lehti, med drygt femton års arbetserfarenhet. Han blev uppsagd från varvet i Helsingfors i augusti i fjol, och har sedan dess skickat ut ett hundratal ansökningar till olika adresser i sydvästra Finland. Omkring hälften av adressaterna är företag i skeppsbyggandsindustrin.

- Det har inte blivit napp. Jag vet inte vad det beror på, säger Juha Lehti till Yle.

- Det snackas om brist på arbetskraft, och ändå har man råd att hålla en yrkesman utanför. Det känns underligt på något vis.

- När man ser sig omkring, kommer arbetslösa metallare emot en på gatan. Knappast är det här nån riktig arbetskraftsbrist. Man vill samla ihop någon sorts reserv av arbetslösa så att lönerna ska kunna hållas nere.

Utlänningar jobbar för slavlöner

Industriförbundet, som representerar cirka 220 000 löntagare inom industrin, konstaterar att det för ögonblicket råder galna tider i varvsbranschen. Varven hyr in mängder av utländska arbetare via sina underleverantörer.

Inhyrd utländsk arbetskraft är det främsta skälet att finländska löntagare inte duger, säger Jouni Nurmela, regionchef för Industriförbundet i Satakunta.

- Vi har stora varv där man för prisnivåns skull tar in utländska arbetare, eftersom det är billigare. Ingen kan neka till det.

Värdet på den beställda Kvarkenfärjan, 120 miljoner, betecknar Nurmela som häpnadsväckande lågt i relation till fartygets storlek. Själv har han arbetat på varvet i Raumo i över 20 år, och aldrig märkt att fartyg kunnat byggas lika billigt.

Yrkeskunniga finländska varvsarbetare tjänar i snitt 15 euro i timmen. Men då industrifacket för ett drygt år sedan undersökte lönenivåerna vid varvet i Raumo, visade det sig att de utländska arbetarnas förtjänster var mycket lägre - som värst bara tre euro per timme.

Och på grund av de utländska löntagarnas motstånd kunde inte facket ta itu med missförhållandena.

- De sa att deras arbete skulle upphöra genast om någonting gjordes åt saken, konstaterar Jouni Nurmela.

Facket önskar samarbete

RMC:s vd Jyrki Heinimaa säger att han inte förr hört talas om Industriförbundets lönekartläggning, och om att utländska arbetare fått löner under miniminivån.

- Jag vet ínget om de här påståendena. Vi utgår från att man vid våra projekt följer finländska spelregler, säger Heinimaa.

Men han medger att kunderna verkligen satt varvets konkurrensförmåga på prov. I de flesta EU-länder kan man hitta arbetskraft i alla yrkeskategorier, men till ett billigare pris än i Finland.

- Det handlar om hur vårt leverantörsnätverk fungerar. Säkert är kostnadsnivån en faktor som spelar in vid rekryteringen, gissar Heinimaa.

Industriförbundet säger att man aktivt försökt skapa enhetliga spelregler för varvet i Raumo. Till förslagen hör ett heltäckande avtal, där också alla underleverantörer förbinder sig att följa kollektiavtalets föreskrifter om minimilöner. Ännu har inte avtalet undertecknats.

- Det är skäl att inleda samarbete med varvsfolket och myndigheterna, och ju fortare desto bättre. Det är enda utvägen om den goda bilden av varvet ska upprätthållas i offentligheten, säger Jouni Nurmela.

Artikeln är en bearbetning av Yle Uutisets text.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes