Hoppa till huvudinnehåll

Färre barn i Finland kan leda till flexibla pensioner - i framtiden kan pensionen variera i takt med ekonomin

En spargris försedd med texten pension.
När skattebetalarna blir allt färre - hur ska pensionerna tryggas i framtiden? En spargris försedd med texten pension. Bild: Mostphotos svin,Spargris,pension,pensioner

Jag hoppas vi kunde stöda unga par att - ifall de själva vill - skaffa barn, kommenterar pensionsbolaget ELO:s vd Satu Huber, som personligen gärna skulle se nativiteten stiga igen. I annat fall blir det aktuellt med att nästan fördubbla den arbetsrelaterade invandringen, säger hon.

Pensionerna är ett eldfängt tema, vem man än frågar. Unga arbetstagare tvivlar på om de någonsin kommer att lyfta pension. Äldre arbetstagare räknar om pensionen kommer att räcka till - eller om de borde fortsätta jobba några år ännu för att höja summan.

Det är många saker som påverkar pensionerna.

- Det ekonomiska läget, sysselsättningsläget och lönenivån, hur stor nettoinvandringen är till Finland, hurudan avkastning pensionssystemets placeringar ger och hur nativiteten ser ut, listar Satu Huber, vd för pensionsbolaget ELO.

Pensionerna består av en komplicerad helhet och framförhållningen är lång - fram till 2080. Hur de nämnda variablerna förändras är något myndigheterna hela tiden följer med.

Satu Huber är vd för pensionsbolaget ELO.
Satu Huber är vd för pensionsbolaget ELO. Satu Huber är vd för pensionsbolaget ELO. Bild: Yle/Anna Savonius pensioner,verkställande direktör,elo
Mikko Kautto är direktör vid Pensionsskyddscentralen.
Mikko Kautto är direktör vid Pensionsskyddscentralen. Mikko Kautto är direktör vid Pensionsskyddscentralen. Bild: Yle/Anna Savonius Pensionsskyddscentralen ,pensioner,Direktör,mikko kautto

Många är bekymrade över hur pensionerna kommer att se ut i framtiden. Vd Huber förstår oron men betonar att det finska pensionssystemet är stabilt och rankas högt globalt.

Dessutom har pensionssystemet ändrats många gånger, senast 2005 och 2017. Båda har bidragit till ett stabilare, flexiblare system.

Hur kommenterar du Pensionsskyddscentralens förslag till ett flexiblare system med högre eller lägre pensioner, beroende på det ekonomiska läget?

- Det är bra med uträkningar kring 2065 eller 2080, de ger perspektiv. De förändringar vi har gjort är att man de facto har sänkt pensionerna. 2005 ändrades systemet så att pensionen beror på dina inkomster under hela din arbetskarriär och inte bara de tio sista åren.

- Den andra förändringen, som gjordes 2017 tar också i beaktande att vi lever längre. Det betyder att vi måste jobba längre, då vi lyfter pension under en längre tid i livet.

Det är med andra ord realistiskt att tänka sig att pensionerna justeras uppåt eller neråt beroende på hur utvecklingen går?

- Det finns många element man inte kan förutse i dag, betonar Huber. Därför är det viktigt att årligen eller vartannat år räkna ut hur pensionssystemet klarar sig.

- Ju fler som jobbar här desto bättre garanterar de pensionssystemets hållbarhet. Det finns branscher där det saknas arbetskraft. Har vi inte folk som vill jobba i de branscherna så behöver vi folk utifrån.

Huber betonar ändå att det också handlar om att aktivera arbetslösa och delarbetsförmögna, de som inte kan jobba 100 procent.

- Det är viktigt för alla i arbetsför ålder att känna att de är en del av en arbetsgemenskap - det här minskar på utanförskap i samhället.

Dansande par
Dansande par Bild: Yle äldre par

Ny bok lyfter fram flexibla pensioner

Det är Pensionsskyddscentralens nya bok Työeläkevarat ja eläkkeiden rahoitus (fritt översatt Pensionstillgångarna och finansieringen av pensionerna) som inbjuder till samtal kring pensionernas framtid, där förslaget på högre eller lägre pensioner finns med.

- Sysselsättningsgraden i Finland har höjts, färre sjukpensionerar sig och avkastningen på placeringar är god. Nu är det lämplig tidpunkt att diskutera pensionssystemets framtid, förklarar direktör Mikko Kautto vid Pensionssäkerhetscentralen.

Han intygar att pensionspengarna kommer att räcka till och att det inte finns fog för oro just nu. Däremot är det intressant att se om trenden med allt färre barn, läs skattebetalare, håller i sig och vad man då behöver göra på sikt.

- Om inkomsterna från placeringarna varierar på ett positivt sätt så kunde man höja pensionerna - och ifall utvecklingen är negativ kunde indexeringen av pensionerna variera beroende på det finansiella läget, förklarar Kautto och relaterar till temat i den nyutgivna boken.

Olika uppfattning om arbetsrelaterad invandring?

ELO:s vd Satu Huber säger att hon tagit del av siffror som vittnar om behovet av en fördubbling av arbetsrelaterad invandring. Här är direktör Mikko Kautto vid Pensionssäkerhetscentralen försiktigare:

- Vi har nu cirka 15 000 nettoinvandrare till Finland, när man räknar dem som kommer till Finland och de som flyttar bort. Nettosiffran här är plus 15 000 personer om året.

- För att kompensera för färre födda barn behöver man cirka hälften till, summan blir då 20 000 - 22 000 arbetsrelaterade invandrare. De räcker som kompensation för färre barn.

Skidor ställda mot en vägg.
Skidor ställda mot en vägg. Bild: YLE/Jonas Blomqvist skidor,vinter,skidning
Många barn som skrinnar.
Många barn som skrinnar. Bild: Yle/ Lone Widestam skrinnare,barn (familjemedlemmar),is,ice skating tour

Invandringen är en omstridd fråga, särskilt inför kommande supervalvår. Det finns omkring 10 000 asylsökande som inte har fått slutgiltigt besked på sin asylansökan, en del av dem jobbar, andra inte.

Samtidigt väljer allt fler att studera i Finland och mycket görs för att utländska studerande efter avlagda examina ska stanna i Finland på jobb. Nya skattebetalare är eftersökta men hur de ska fås fram delar finländarna.

Pensionerna - en komplicerad helhet

Pensionssystemet anses vara en hörnsten i den finländska välfärden och Finland kom trea i en internationell jämförelse nyligen. Systemet är invecklat och består av olika komponenter.

  • Pensionsfonderna utgör en viktig stomme i finansieringen av pensionerna, fonderna är värda omkring 200 miljarder euro i dag. Fondernas avkastning var 14 miljarder euro år 2017 men avkastningen varierar.
  • Pensionsintäkterna består inte bara av pensionsavgifterna vi betalar, utan också av statsandelar och avgifter från Sysselsättningsfonden.
  • År 2017 betalas 27 miljarder euro för pensioner i Finland.
  • Äldre på stan.
    Äldre på stan. Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa åldringar,Vasa,äldre

    Läs också

    Nyligen publicerat - Inrikes