Hoppa till huvudinnehåll

Vårdreformen kan falla på Åland - skulle försvaga Ålands grundlagsenliga självstyre

Ålands flagga
Ålands flagga Bild: Seppo Sarkkinen/ YLE nationernas förbund

Det knakar i fogarna på regeringen som skyller vårdreformens problem på varandra. Listan är lång på de problem som grundlagsexperter har hittat.

Riksdagens grundlagsutskott har hittat ett nygammalt problem som betyder mera jobb för riksdagen i frågan om landskaps- och hälsovårdsreformen.

Det är frågan om Åland.

– Kärnan i problemet är att förslaget försämrar Ålands självstyre. Därför är det här också en sak som grundlagsutskottet måste bedöma, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

I korthet kan man förklara saken såhär: Landskaps- och hälsovårdsreformen försvagar Ålands autonomi rent finansiellt, om inte regeringen korrigerar saken. Ålands självstyre är skyddat av grundlagen.

Åland skulle vara tvunget att betala mera skatt än i nuläge, om landskaps- och hälsovårdsreformen går igenom. Det här eftersom de pengar som rör sig mellan landskapen och staten skulle behöva arrangeras om på ett nytt sätt.

Sakkunniga som har koll på grundlagen har lyft fram problemet och grundlagsutskottet behandlar fortfarande ärendet.

Janne Salminen som är professor i offentlig rätt vid Åbo universitet bedömer att Ålandssituationen kan utvecklas till en kris. Han säger att det här är ytterligare ett problem i en större helhet som har problem sedan tidigare.

Salminen har hörts i grundlagsutskottet.

Landskaps- och hälsovårdsreformen berör inte Åland

Diskussionen om Åland är speciell i och med att Åland inte berörs av landskaps- och hälsovårdsreformen. Åland kommer också i fortsättningen att själv sköta sina social- och hälsovårdstjänster.

I samband med reformen ska regeringen göra förändringar i landskapens finansieringssystem. Enligt lagen ska fastlandet och Åland i samförstånd besluta om saker som berör båda parter.

Frågan om Åland verkar ha kommit som en överraskning för regeringen. Enligt Yle Uutiset har källor från Centern och Samlingspartiet berättat att partierna skyller på varandra gällande varför frågan om Åland inte är utredd. Det är fortfarande oklart hur allvarligt problemet är.

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko.

Saarikko: "Vågorna slår hårt"

Ministern och Centerpartisten Annika Saarikko är ansvarig för landskaps- och hälsovårdsreformen. Hon tar inte ställning till frågan om Åland, men kommenterar den diskussion som regeringen har fört kring ämnet.

– Nu är vi i slutspurten. Det kommer att slå hårda vågor utifrån och även i någon mån inom regeringen, säger familje- och omsorgsminister Saarikko.

– Jag har diskuterat med finansministern och jag har förtroende för att majoriteten i salen stöder reformen, försäkrar Saarikko.

Vem lämnade saken outredd?

Man funderade redan år 2017 på Åland, då grundlagsutskottet behandlade frågan. Då höll regeringen fortfarande på och behandlande förnyandet av självstyrelselagen.

Det visade sig ändå vara svårt att förnya lagen och frågan flyttades över till nästa regerings bord.

På grund av reformen var man ändå tvungen att på något sätt lösa frågan.

Centerns Anne Berner har som minister ansvar för frågor som berör Åland. Hon försökte lösa frågan genom att färdigställa en kompromiss så att saken skulle vara klar för reformens del. Enligt förslaget skulle man erbjuda mera pengar till ålänningarna - enligt Yle Uutisets uppgifter var det frågan om 10 miljoner euro.

Trafik- och kommunikationsminister Anne Berner ja finansminister Petteri Orpo.

Resten av regeringen var ändå inte förtjusta i att ge tilläggspengar till Åland. I statsrådets finansutskott fick förslaget endast stöd av Centerns ministrar. Samlingspartiet och De blå motsatte sig och ärendet gick därför inte vidare så att regeringen kunde ta ställning till förslaget.

På onsdagen avslöjades problemen för riksdagsledamöterna i grundlagsutskottet.

Centern beskyller Samlingspartiet för att Ålandsfrågan är olöst, i och med att Samlingspartiet inte gick med på Centerns kompromiss. Enligt källor inom Samlingspartiet ligger felet hos Centern, som inte har lyckats föra fram självstyrelselagen.

Partierna bedömer ändå att man knappast kommer att låta den här saken fälla reformen. Men alla de problem som har uppkommit under de senaste veckorna sätter ytterligare press.

Sakkunnig i grundlagen: Vi har yttrandefrihet

De sakkunniga som har hörts i grundlagsutskottet har länge hållit tyst om de problem som har funnits med reformen. På tisdag bröt två sakkunniga den tystnaden och berättade oroat för nyhetsbyrån STT om situationen. Nyheten publicerades bland annat av Etelä Suomen Sanomat.

Juha Lavapuro är professor i offentlig rätt.

Professorerna ville inte tiga om reformen.

– Som sakkunniga har vi yttrandefrihet. Jag har kommenterat bara sådana saker som jag redan har framfört till grundlagsutskottet. Jag tar inte ställning till vad grundlagsutskottet har bestämt, säger Juha Lavapuro till Yle Uutiset.

Enligt Lavapuro finns det två stora frågor då det gäller grundlagsenligheten: på vilka grunder ska social- och hälsovårdspengarna fördelas och ska reformen godkännas på EU-nivå?

Nu finns också Ålands självstyre med på listan.

Det största problemet är enligt Lavapuro att reformen inte verkar fungera så som den nu är byggd.

- Enligt experter försämrar den ställningen för dem som behöver vård och ökar ojämlikheten. Den försämrar just deras ställning som redan har det svårast ställt.

Lavapuro efterlyser offentlig diskussion, eftersom reformen är betydande både samhälleligt och för den enskilda människan.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel Sote-uudistuksesta löytyi uusi perustuslain kipupiste – heikentäisi Ahvenanmaan itsehallintoa av Maria Stenroos.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes