Hoppa till huvudinnehåll

Okänt kapitel i Hangös historia - 50 000 ingermanländare kom hit under fortsättningskriget

Ingermanländska flyktingar anländer med båt till Hangö.
Ingermanländska flyktingar har anlänt med båt till Hangö. Ingermanländska flyktingar anländer med båt till Hangö. Bild: SA-Kuva Västnyland,Hangö,ingermanlänningar,Ingermanland,Krigsflyktingar,andra världskriget

Åren 1943-1944 kom 50 000 ingermanländare till Hangö. De var krigsflyktingar som kom till Finland för att jobba. Händelsen lyfts upp på ett seminarium i Hangö i början av februari.

De ingermanländska krigsflyktingarna i Hangö är ett ganska okänt kapitel i historieskrivningen. Det var ingenting som det skrevs om i tidningarna.

Många Hangöbor var ovetande om ingermanländarna berättar Marketta Wall som är tidigare museichef i Hangö.

Hon är en av talarna på seminariet i Hangö stadshus den 2 februari.

Ingermanland krigsdrabbat

Det historiska området Ingermanland ligger nära nuvarande St Petersburg. Ingermanländarna är besläktade med finländarna och många pratade finska.

Området var hårt drabbat av andra världskrigets framfart. Tyskland och Finland var därför överens om att flytta ingermanländarna till Finland, berättar Marketta Wall.

- Först var det frivilligt för ingermanländarna att lämna sina hemtrakter. Men hösten 1943 blev det en tvungen sak för alla att flytta bort därifrån.

Största delen av de ingermanländska krigsflyktingarna samlades i Paldiski i Estland och fördes med båt till Finland via Hangö.

Mellan våren 1943 och våren 1944 kom 64 000 ingermanländare till Finland. Av dem kom 50 000 till Hangö.

Svartvit bild av många människor som väntar i en hamn. Det är ingermanlänningar som väntar på att åka från Paldiski till Hangö.
Ingermanländare väntar på att åka från Paldiski i Estland till Hangö. Svartvit bild av många människor som väntar i en hamn. Det är ingermanlänningar som väntar på att åka från Paldiski till Hangö. Bild: SA-Kuva Västnyland,Hangö,Rågervik,ingermanlänningar,andra världskriget,Ingermanland,Krigsflyktingar

- När de kom till Hangö promenerade de längs Notholmsvägen till Esplanaden där evangeliska bönehuset fanns.

Lottorna hade efter den sovjetiska arrendetiden 1940-41 använt bönehuset som bespisningsplats för soldater och civila som kom till Hangö för att återuppbygga staden.

År 1943 började bönehuset fungera som mottagningscentral för ingermanländarna. När de kom fram avlusades och desinficerades de, säger Marketta Wall.

- De var fulla med ohyra och hämtade med sig tyfus och det fanns en fara att det skulle bli epidemi i Hangö om de skulle få röra sig fritt.

Evangeliska folkhögskolan i Hangö
Ingermanlänningarna promenerade från hamnen till bönehuset på Esplanaden i Hangö. Evangeliska folkhögskolan i Hangö Bild: YLE/Malin Lindholm hangöskolan

Ingermanländarna stannade i Hangö i två till tre dagar. De fick inte röra sig fritt i staden.

Förutom i bönehuset bodde de också i arbetarföreningens hus på Esplanaden samt i tre fångbaracker i Hangö norra, Täktom och Östra hamnen.

- När de var på sina inkvarteringsplatser så visste inte Hangöborna så mycket om dem.

Många Hangöbor hade precis flyttat hem efter att ha varit evakuerade under Sovjettiden 1940-41. Andra hade ännu inte hunnit flytta tillbaka då ingermanländarna anlände.

Under samma tid hade tyskarna också sitt genomfartsläger på Tulludden, konstaterar Wall.

- Det fanns många olika sorters människor som rörde sig genom Hangö.

Bastubyggnad i tyska militärlägret på Tulludden i Hangö. Det fanns tre bastur på området.
Tyskarna hade ett genomfartsläger på Tulludden i Hangö. Bastubyggnad i tyska militärlägret på Tulludden i Hangö. Det fanns tre bastur på området. Bild: Yle/Robin Lindberg Hangö,Västnyland,militärhistoria

Från Hangö åkte ingermanländarna vidare till olika delar av Finland där de jobbade som jordbruksarbetare eller fabriksarbetare, förklarar Wall.

- En av de viktigaste orsakerna till att Finland gick med på att ta hit ingermanländarna var att landet behövde arbetskraft.

Tiden i Finland blev kort för de flesta ingermanländarna.

Efter att fortsättningskriget tog slut i september 1944 var ett av fredsvillkoren att ingermanländarna skulle återbördas till Sovjetunionen, berättar Marketta Wall.

- Finland lämnade tillbaka alla utom 8000. En del av dem blev kvar i Finland, andra åkte till Sverige.

Pensionerade museichefen Marketta Wall är glad över att den gamla lyftkranen i Hangö hamn ska bevaras på ny plats.
Marketta Wall är tidigare museichef i Hangö. Pensionerade museichefen Marketta Wall är glad över att den gamla lyftkranen i Hangö hamn ska bevaras på ny plats. lyftkranar,museiföremål,Hangö,hangö hamn

Sju familjer blev kvar i Hangö. Av dem försvann två under en natt år 1948. Marketta Wall säger att de antagligen av rädsla för att bli utlämnade till Sovjetunionen flydde till Sverige.

På lördag 2 februari klockan 11-15 ordnas ett seminarium i Hangö stadshus om ingermanländare. En stor del av seminariet handlar om ingermanländarna som anlände till Finland åren 1943-44.

Också återflytten av ingermanländare till Finland på 1990-talet tas upp på seminariet. Talare är Reijo Rautajoki, Raissa Keskkula, Marketta Wall och Kaija Heikkinen. Seminariet hålls på finska.

Artikeln bygger på en intervju av Marica Hildén.

Läs också