Hoppa till huvudinnehåll

Förskolan klarar inte av sin uppgift som portvakt: "Skolreformerna blir inte fungerande praxis genom att knäppa med fingrarna"

Flera barn och en vuxen på väg in i en biosalong.
Flera barn och en vuxen på väg in i en biosalong. Bild: Yle/Mira Bäck Bio Rex,Borgå,barn (åldersgrupper),skolelever,Biodag i Borgå

Barnombudsmannens kansli kontaktades drygt tusen gånger i fjol, vilket är nytt rekord. I de flesta fall gällde ärendena barnskydd, underhåll, vårdnadsrätt och umgängesrätt. Och skolan. I 194 fall kontaktades barnombudsmannen i frågor som gäller skolan.

Frågorna gäller antingen grundutbildningen eller utbildning på andra stadiet.

- När vi kontaktas brukar det vara fråga om rätt allvarliga saker, säger barnombudsman Tuomas Kurttila.

Vad är det i skolvärlden som ni kontaktas om?

- Det är allt oftare fråga om fattiga barns ställning, om hur avgiftsfriheten förverkligas i grundutbildningen. Det gäller kostnader för exempelvis lägerskolor, teaterbesök, bussbiljetter. I många fall är det någon utanför elevens familj som lagt märke till att eleven inte kan bekosta det som förutsätts, säger Kurttila.

Kansliet kontaktas också om nedläggning av skolor och skolskjutsar, dyrt studiematerial på andra stadiet, dålig inomhusluft i skolbyggnader och frågor om hur en trygg skolmiljö ska garanteras.

- Och så gäller det resurser för anordnandet av särskilt stöd för elever som behöver det. Det kontaktas vi allt mera om, och det är oftast föräldrarna själva som är aktiva, säger Kurttila.

Enligt Kurttila har behovet av extra stöd inom grundutbildningen,som numera kräver att eleven är mycket mer självstyrd, ökat samtidigt som resurserna har skurits ner inom utbildningen.

- Det är större press på barnen och fallen tenderar att vara allvarligare än förr, säger Kurttila.

Förskolan hämmas av lärarbrist

Det har talats mycket om reformer i skolvärlden under de senaste åren, också inom den avgiftsfria förskoleundervisningen för 6-åringar.

Förskolans uppgift är att förse barnen med jämlika förutsättningar inför skolstarten - att jämna ut skillnaderna i exempelvis familjebakgrunden.

Närbild på en elevs hand som skriver i matematikboken.
Närbild på en elevs hand som skriver i matematikboken. Bild: Mostphotos Tvärhand,skolor,matematik,undervisning,elever

De lokala läroplanerna ska smidigt kunna utformas för att passa specialutmaningar och lokala särdrag.

Men det finns ett problem: Det råder så stor brist på behöriga småbarnspedagoger att målsättningarna äventyras.

Det slår Nationella centret för utbildningsutvärdering fast i sin granskning som gjorts i valda förskolor och skolor 2017. Det är den instans som följer upp hur väl skolor och förskolor i Finland lyckats implementera de nya läroplansmålsättningarna i sin verksamhet.

- Bristen på barnträdgårdslärare är katastrofal, åtminstone i huvudstadsregionen, bekräftar Anitta Pakarinen som är ordförande för Barnträdgårdslärarförbundet.

Hur ska man bäst tackla problemet?

- Genom att ta in fler studerande till utbildningarna på universitetsnivå.

Enligt Pakarinen krävs det en omedelbar ökning av antalet studerande för att man ska kunna svara på kraven i den nya lagen om småbarnsfostran som trädde i kraft i höstas.

- Det är ju läraren som ansvarar för undervisningen. Bristen på behöriga lärare gör det omöjligt att genomföra målsättningarna som är nedskrivna i lagen.

Regeringen har som målsättning att utvidga den avgiftsfria förskoleundervisningen till att stegvis börja gälla även 5-åringar. I höstas inleddes försöket i flera kommuner, 12 500 barn omfattas i detta skede.

Utvärderingen om grundutbildningen: Skolor har lyckats på varierande sätt

Nya läroplaner har alltså tagits i bruk, vilket inneburit mycket extra arbete i utbildningsenheterna på alla nivåer.

Utvärderingen om hur grundskolor lyckats förvandla nya styrdokument till en fungerande skolvardag varierar enligt den färska rapporten mellan olika kommuner och mellan olika skolor.

Den nationella läroplansstommen kompletteras sedan augusti 2016 med lokala läroplaner. De lokala läroplanernas vision är mångsidig inlärning genom motivation och olika arbetssätt, en trygg och kreativ inlärningsmiljö, välfungerande kommunikation, språkmedvetenhet, kulturell mångfald, delaktighet och demokrati, ansvar för miljön och en hållbar framtid samt jämställdhet och likvärdighet.

Digitala färdigheter och inlärning genom motivation har lyfts fram som ledstjärnor.

- Det tar tid och kräver samarbete. Skolor går framåt i otakt vad gäller förnyelserna i läroplanerna, säger utvärderarna Salla Venäläinen och Jaana Saarinen.

Hur har skolorna lyckats, kan föräldrar till skolbarn vara lugna?

- Olika stora resurser betyder ändå inte att skolorna inte skulle klara av sitt basuppdrag. Också med små resurser och ålderdomliga faciliteter har man lyckats uppfylla kriterierna i läroplanen, säger Venäläinen.

En positiv och förändringsvänlig atmosfär och samarbete mellan skolans olika aktörer har enligt rapporten varit de viktigaste faktorerna för att få de nya läroplanerna att fungera i utbildningsenheterna.

Och omvänt - en förändringsfientlig och negativ atmosfär och bristen på samarbete har varit de främsta hindret för lyckad implementering.

Lärare blir trötta

Tanken med de nya läroplanerna är att elevernas behov är mer mångfacetterade än tidigare och att världen förändras allt snabbare. Därför måste gamla arbetsmetoder bort.

Många lärare är missnöjda med hur den nya läroplanen fungerar i praktiken, har vi rapporterat om tidigare.

Färgglatt klotter på stor pappskiva
Färgglatt klotter på stor pappskiva Bild: Yle/ Karin Filén dagis

Enligt utvärderarna har det på alla håll inte reserverats tillräckligt med tid och resurser för läroplansprocesser, och det behövs mer praktisk och konkret fortbildning för lärare.

– Reformerna i läroplanerna blir inte fungerande praxis genom att knäppa med fingrarna. Det är fråga om processer som kräver tid, god planering och samarbete, säger utvärderingsexperten Salla Venäläinen.

Enligt dem behövs det mer praktisk och riktad fortbildning för utvecklandet av för- och grundutbildningen.

- Fortbildnings- och implementeringsprocessen har inte lyckats fullt ut, även om mycket har gjorts.

Christer Holmlund, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund, har försvarat lärarna:

- Lärarna måste kunna känna att de räcker till för studerandena, vilket många inte gör. Tryggheten i lärarrollen är satt i gungning.

Också Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen har uttalat sig om den nyaste läroplansreformen:

- Vi behöver en diskussion om varför vi behöver reformerna, vilket motivet är. Och lärarna behöver få mer stödinstrument, sade Heinonen i en intervju för tidningen Läraren nyligen.

Hur är läget i svenskpråkiga undervisningsenheter?

- I den första delrapporten har vi granskat materialet som helhet och vi har inte tittat på svaren enligt språkgrupp. Svarsantalet från arrangörer av svensk förskoleundervisning och grundutbildning var litet.