Hoppa till huvudinnehåll

Skuldkänslor och skam över ens privilegier som nordbo undersöks i forskningsprojekt

Dans kring midsommarstång
Tesen i forskningsprojektet är att många nordbor är medvetna om att de lever ett priviligierat liv på bekostnad av andra, vilket leder till skuldkänslor. Dans kring midsommarstång Bild: Mostphotos midsommar,sommar,Norden,naturen,dans,Midsommarstång,midsommardans

De nordiska länderna rankas ofta som de rikaste, lyckligaste och mest jämställda i hela världen. Att bo i Norden betyder alltså att man lever ett väldigt privilegierat liv ofta på bekostnad av någon annan, vilket kan leda till skuldkänslor, också kallat nordisk skuld.

I forskningsprojektet Skandinaviske fortellinger om skyld og privilegier i en globaliseringstid är tesen att många nordbor känner skuld eftersom det ur ett globalt perspektiv finns stora skillnader mellan rika och fattiga samt lyckliga och olyckliga.

– Det vi är intresserade av är tanken om en skandinavisk kulturell identitet och den skuldkänsla som hänger ihop med den identiteten. Man vet att man som skandinav lever ett väldigt privilegierat liv och med privilegierna kommer ofta skuldkänslorna, säger litteraturvetare Elisabeth Oxfeldt som leder forskningsprojektet och föreläste i Helsingfors i torsdags.

Bild på litteraturvetaren Elisabeth Oxfeldt.
Litteraturvetaren Elisabeth Oxfeldt leder ett forskningsprojekt där man utforskar hur nordisk skuld och skam tar sig i uttryck i samtida berättelser. Bild på litteraturvetaren Elisabeth Oxfeldt. Bild: Universitetet i Oslo forskare,Elisabeth Oxfeldt

Varje dag påminda om världens orättvisor

I det tvärvetenskapliga projektet har Oxfeldt tillsammans med sina forskarkollegor undersökt hur dessa skuldkänslor tar sig i uttryck i bland annat litteraturen, i läroböcker, film och tv-serier.

Tanken är att skuldkänslorna föds då man som nordbo är medveten om att ens välstånd och privilegier hänger ihop med hur ojämnt världens resurser är fördelade.

Man vet att man som skandinav lever ett väldigt privilegierat liv och med privilegierna kommer ofta skuldkänslorna― säger litteraturvetaren Elisabeth Oxfeldt

I och med globaliseringen blir nordbor dagligen påminda om att det samtidigt finns många oprivilegierade människor som lever i andra delar av världen eller som man kommer i kontakt med till följd av invandring.

I förlängningen betyder det att det nordiska välståndet ofta sker på bekostnad av andra.

– För att ge ett exempel är det många som får dåligt samvete när de köper kläder som de vet är sydda av barnarbetare i en annan del av världen som arbetar under dåliga förhållanden.

Skuldkänslorna finns i olika berättelser

De nordiska skuldkänslorna går att finna i en rad olika samtida berättelser. Oxfeldt berättar att hon hela tiden hittar fler exempel där skuldkänslorna behandlas på olika sätt.

– I vissa historier är det tydligt och tematiskt medan i andra berättelser så finns skuldkänslorna där som en obehaglig komponent för att skapa en slags spänning.

Som exempel nämner Oxfeldt bland annat Ruben Östlunds film The Square (2017) som utspelar sig i Stockholms exklusiva konstvärld.

– I filmen ser man hela tiden kontrasterna mellan den rika konstintresserade överklassen och tiggarna som huvudpersonen möter på stan.

Oleg (Terry Notary) seisoo illallispöydän päällä ilman paitaa elokuvassa The Square
Kontrasterna mellan privilegierade och icke privilegierade är tydliga i filmen The Square Oleg (Terry Notary) seisoo illallispöydän päällä ilman paitaa elokuvassa The Square The square,Teeman elokuvafestivaali,Ruben Östlund,Terry Notary

Ett annat exempel är den norska ungdomsserien Skam som handlar om en grupp gymnasieelevers vardag och liv i Oslo.

– Idén om en global skuld tas upp redan i öppningsscenen och löper som en röd tråd genom hela serien. Det handlar om att medan karaktärerna festar, dricker och äter billig mat är de medvetna om att det finns människor som svälter och har det dåligt ställt.

De fem huvudpersonerna i Skam som sitter kring ett bord.
Norska tv-serien Skam behandlar skuldkänslor menar Oxfeldt. De fem huvudpersonerna i Skam som sitter kring ett bord. Bild: NRK Skam (tv-serie)

Oxfeldt nämner också Lars Sunds roman En lycklig liten ö (2007) som ett finlandssvenskt exempel på en berättelse där skulden framkommer.

– I romanen skildras ett perfekt samhälle på en liten ö där det plötsligt börjar skölja döda kroppar i land som kommer från något annat ställe. Det börjar med en kropp men sedan blir de fler och fler och befolkningen på ön tvingas till att ta ställning till hur de ska hantera kropparna.

Hänger ihop med tanken om “white guilt”

Den nordiska skulden hör starkt ihop med idéer om en västerländsk skam och skuld. Det finns också vissa likheter med begrepp som “white guilt” och “liberal guilt”. Men samtidigt menar Oxfeldt att det finns vissa olikheter.

– Varje land och region har sin egen historia med en tillhörande skuld som är ofta knutet till krigshistoria och kolonialism. USA har ett annat förhållande till slavtiden och till den strukturella rasism som fortfarande existerar särskilt mot afroamerikaner.

– I USA har man använt begrepp som "white guilt" sedan 1960-talet och man är därför mer bekant med begreppet och dess innebörd jämfört med hur man talar om skuld i Norden.

Oxfeldt konstaterar att alla inte är överens om den nordiska skulden.

– Många säger att de inte känner en skuld. Och menar att förändringar måste ske politiskt och på strukturell nivå och inte på individnivå. Samtidigt anser andra att man inte ska känna skuld eftersom det är vi och tidigare generationer som varit med och byggt upp välfärdssamhället och därför ska man inte känna skuld för välståndet som finns här.

I USA har man använt begrepp som "white guilt" sedan 1960-talet och man är därför mer bekant med begreppet och dess innebörd jämfört med hur man talar om skuld i Norden― säger litteraturvetaren Elisabeth Oxfeldt

Alla i Norden är inte privilegierade

Samtidigt finns det ju ojämlikheter mellan nordbor, vilket betyder att alla inte har förutsättningar att känna skulden.

– Om man då lider av psykisk ohälsa och hör att ens land är det lyckligaste i världen och att man har alla förutsättningar att vara lycklig men så är man inte det - då blir man ju ännu olyckligare.

Utgångspunkten för forskningen är uppfattningen om att det existerar ett konstruerat “vi” och “dem”.

– Där “vi” per definition avser vita, välutbildade personer som har jobb och “de andra” är lidande. Men självklart finns det massa öden däremellan.

Förhoppningen med forskningen är att lyfta upp frågorna om skuld och privilegier i en nordisk kontext. Det handlar om att väcka en offentlig diskussion men också att få fler människor att förvandla skulden till något produktivt.

– Om du känner en skuld vill du ofta göra något för att betala av den. Förhoppningen är att projektet gör att människor aktiverar sig och kommer på lösningar som att skänka till välgörenhet eller aktivera sig politiskt. Det gör ju inte att skuldkänslorna försvinner men då kan man i alla fall använda dem till något konstruktivt.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje