Hoppa till huvudinnehåll

Ä'vv = solblänk

Museet ligger i Norge för att skoltsamernas traditionella områden delades av ett gränsstängsel

Skoltsamemuseet Ä’vv är till för att främja vetskap om skoltsamernas livsstil, historia och språk. "Målet för oss var att skriva de kapitel som saknas i historie- och skolböckerna", säger museikurator Honna Havas.

Dekoration
Dekoration dekorationer,grafik,egenland_sarvet
Egenlands Resmål, Klicka här för att se alla resmål på kartan.
Egenlands Resmål, Klicka här för att se alla resmål på kartan. kartor

Det här är skoltsamernas land.

Äng med torkat gräs, två små stugor längre bort. I bakgrunden låga fjäll.
Skoltelandet sträcker sig nästan ett par hundra kilometer mot Vita havet, nästan till Murmansk, till Varangerfjorden, cirka 60 kilometer från Neiden, och söderut till Sevettijärvi, Keväjärvi och Nellim i Enare kommun, finska Lappland. Äng med torkat gräs, två små stugor längre bort. I bakgrunden låga fjäll. Bild: Eva Pursiainen / Yle ängar,fjäll (ytformer),Nordnorge,Finnmark fylke,egenland_neiden

Liten by intill en älv som flyter genom fjällandskap i höstfärger.
Byn Neiden ligger vid Neidenälven. Liten by intill en älv som flyter genom fjällandskap i höstfärger. Bild: Eva Pursiainen / Yle Neiden,Neidenälven,egenland_neiden

Vi reser över finska gränsen uppe i nordöstra Lappland. Den här gränsen drogs år 1826 och har sedan dess utgjort riksgräns, först mellan ryska tsardömet och Norge, sedan mellan Finland och Norge.

Men samtidigt befinner vi oss i Skolteland, på skoltsamernas traditionella område.

– Då man började dra upp riksgränser genom Skoltelandet vad det bebott av skoltsamer. År 1826 års gräns är den första som drogs upp tvärs genom skoltsamernas område, här bodde inga norrmän då, förklarar Honna Havas.

Havas är kurator för skoltsamemuseet Ä’vv. Museet ligger i den norska byn Neiden, 12 kilometer från finska gränsen.

Ordet Ä’vv betyder solblänk på vatten eller snö.

Kvinna i svart kavaj med stort fönster i bakgrunden. Utanför skymtar höstigt landskap.
Museets kurator Honna Havas. Kvinna i svart kavaj med stort fönster i bakgrunden. Utanför skymtar höstigt landskap. Bild: Eva Pursiainen / Yle Honna Havas,skoltsamiskt museum

Museets uppgift är att berätta om skoltsamernas liv och historia, också till de delar som hittills förblivit odokumenterade.

Grafik: blått streck, på mitten blåa blad
Grafik: blått streck, på mitten blåa blad grafik,egenland_lehdet

Den brunmålade träbyggnaden passar in i landskapet. Hösten gör sig påmind i nordligaste Norge så här i början av september, färgskalan går i murriga toner med enstaka glimtar av gyllengult.

Brunmålat trähus i höstig natur, solljus silas mellan trädgrenar.
Brunmålat trähus i höstig natur, solljus silas mellan trädgrenar. Bild: Magnus Wikström / Yle museer,egenland_neiden

Ren står i grönskande natur.
Ren står i grönskande natur. Bild: Rasmus Tåg / Yle ren (tam),egenland_neiden

Husets baksida består av enorma fönster. En ren vandrar förbi, helt oberörd av att vi står och stirrar på den på andra sidan fönsterglaset.

Honna Havas blandar glatt mellan finska och norska då hon guidar oss runt Ä’vv. Dessutom är det många av oss som pratar finlandssvenska.

I den språkliga cocktailen blandas även engelska med tysk brytning, då en besökare tittar in på museet.

Ishavsrutten verkar intressera långväga cyklister.

Museet lockar resenärer både från Norge och Finland, och hela världen.

Grafik: blått streck, på mitten blåa blad
Grafik: blått streck, på mitten blåa blad grafik,egenland_lehdet
Träbåt placerad i en cirkelformad öppning i en vägg, i bakgrunden ett svartvitt foto som föreställer en skoltsamisk familj i färd med att fiska.
Båten ligger på en strandbank. Honna Havas har själv plockat småstenarna i Kirkenes. Stenarna har genomgått en frysbehandling för att ta kål på mikroorganismer. Träbåt placerad i en cirkelformad öppning i en vägg, i bakgrunden ett svartvitt foto som föreställer en skoltsamisk familj i färd med att fiska. Bild: Eva Pursiainen / Yle träbåtar,museiföremål,kolttasaamelaismuseo

Golvet stiger uppåt, som jorden ur havet. Utställningen heter Skoltelandet och är indelad i tre sektioner. Det är en resa i skoltsamernas historia.

I det första rummet får vi en introduktion om skoltsamerna och också en liten inblick i samisk historia på området. Det andra rummet är en rund arena som omgärdas av fotografier av den nordliga naturen och djurriket.

– Det hela symboliserar skoltsamernas säsongsmigration, hur de flyttade till olika boplatser, sitor, beroende på årstid, sägerHavas.

Ljustavlor med texter och historiska bilder i ett runt utrymme.
Ljustavlor med texter och historiska bilder i ett runt utrymme. Bild: Eva Pursiainen / Yle museer,egenland_neiden
Runt rum med fotografier och texter på väggarna.
Runt rum med fotografier och texter på väggarna. Bild: Eva Pursiainen / Yle museer,kolttasaamelaismuseo

Här får man en inblick i hur skoltsamerna levde förr. Hur naturens rikedomar skapade utgångspunkten för livet, och skoltsamerna flyttade mellan flera permanenta boplatser, förklarar Havas.

Det tredje rummet placerar Skoltelandet i världen. Här berättar man om Skoltelandets 12 000 år gamla historia.

I förgrunden historiska skoltsameföremål, i bakgrunden ett rum med bilder och text på väggarna och tre personer som bekantar sig med dem.
Neidenälven korsar väggen, precis som den korsar skoltsamernas område. I förgrunden historiska skoltsameföremål, i bakgrunden ett rum med bilder och text på väggarna och tre personer som bekantar sig med dem. Bild: Eva Pursiainen / Yle museer,museiföremål,Ä'vv Saa'mi mu'zei

Världskarta, finger pekar på område i nordligaste Norge och Finland.
Skoltelandet är ju världens mittpunkt. Allt beror på perspektivet. Världskarta, finger pekar på område i nordligaste Norge och Finland. Bild: Rasmus Tåg / Yle kartor,Ä'vv Saa'mi mu'zei

I vitrinerna står skoltsamiska föremål. De är till största delen utlånade från andra norska museer. Texterna är skrivna med en alldeles egen font, Helvetica Skolt.

Grafik: blått streck, på mitten blåa blad
Grafik: blått streck, på mitten blåa blad grafik,egenland_lehdet

Ä’vv öppnade dörrarna för allmänheten i juni 2017, men arbetet för att få till stånd ett skoltsamemuseum pågått i 15 år. Det var många tekniska utmaningar som sköt upp tidtabellen, då de känsliga föremålen behöver förvaras i en speciell temperatur och luftfuktighet.

Till slut betalade norska staten för Ä’vvs kostnader, och lät reparera utrymmet.

Skoltsamemuseets placering i Neiden är väsentlig. Neidenområdet är historiskt sett viktigt för skoltsamerna. Men Honna Havas ser en annan potentiell orsak till varför Ä’vv byggdes just i Norge:

– Man kunde också säga att det här är norska statens ursäkt till skoltsamerna, som utsattes för en väldigt stark förnorskningspolitik under 1800-talet och 1900-talets början.

Målet för oss var att skriva de kapitel som saknas i historieböckerna och skolböckerna― Honna Havas

På grund av förnorskningspolitiken är det många skoltsamer i Norge som inte längre pratar skoltsamiska eller känner till sina skoltsamiska rötter.

Museet är till för att främja vetskap om skoltsamernas sätt att leva och deras historia. Och att synliggöra skoltsamernas språk, och bidra till ökad aktivitet i området.

Det finns litteratur om skoltsamer, men inget verk där man ser på hela det skoltsamiska området, berättar Honna Havas.

– Målet för oss var att skriva de kapitel som saknas i historieböckerna och skolböckerna.

I Museiverkets bildarkiv finns det flera bilder på skoltsamer, men på de flesta bilder finns inga namnuppgifter utmärkta. Här är några fotografier tagna under början av 1900-talet:

Svartvitt fotografi av tre kvinnor i traditionella skoltsamiska dräkter med speciella huvudbonader.
Tre skoltsamiska kvinnor förevisar sina traditionella huvudbonader: den ogifta kvinnans "perevesk", den gifta kvinnans "shamshad" och änkans "poinik". Svartvitt fotografi av tre kvinnor i traditionella skoltsamiska dräkter med speciella huvudbonader. Bild: Museovirasto / Museiverket / Kustaa Vilkuna, 1927 skoltsamer,huvudbonader,egenland_neiden
Skoltsamefamilj: Jogor Gavriloff, Tarj Sverloff och Oijash Sverloff, mor och dotter.
En skoltsamefamilj på Paij Akkjaur: Jogor Gavriloff, dottern Tarj Sverloff och modern Oijash Sverloff. Skoltsamefamilj: Jogor Gavriloff, Tarj Sverloff och Oijash Sverloff, mor och dotter. Bild: Museovirasto / Museiverket / Karl Nickul, 1931 skoltsamer,egenland_neiden
Svartvitt fotografi: skoltsamer på vintern, renhorn i snön, vuxna och barn.
Skoltsamiska män och barn, på marken ser man två slaktade renar täckta med tyg. Svartvitt fotografi: skoltsamer på vintern, renhorn i snön, vuxna och barn. Bild: Museovirasto / Museiverket / Karl Nickul, 1936 skoltsamer,egenland_neiden
Svartvitt fotografi av skoltsamer på vintern.
Oskari Fofonoffs familj ska lämna vinterbyn: det mindre barnet ligger i en komsa som är placerad i pulkan bredvid det äldre syskonet. Svartvitt fotografi av skoltsamer på vintern. Bild: Museovirasto / Museiverket / Karl Nickul, 1936 skoltsamer,egenland_neiden

Några snabba om skoltsamerna

  • en liten minoritet bland samerna, skotlsamerna är ca 1000 varav ca 300 pratar det skoltsamiska språket
  • bebodde Petsamoområdet, som är beläget i nuvarande Norge, Ryssland och Finland
  • många skoltsamer bekänner till den ortodoxa tron
  • länge var skoltsamiskan endast ett talat språk, skriftspråket började utvecklas på 1970-talet
  • i dagens läge bor de flesta skoltsamer kring Sevettijärvi, där barnen får skoltsamisk undervisning i byskolan
  • Skoltkulturfonden upprätthåller de skoltsamiska traditionerna och har sitt säte i Sevettijärvi

Som resultat av gränsdragningarna lever skoltsamerna idag uppdelade mellan tre länder. I Finland bor cirka 700 skoltsamer, i Ryssland några hundra och i Norge ett femtiotal.

Sammanlagt är de ungefär tusen. De flesta av dem är ättlingar till de skoltsamer som tvångsförflyttades till områdena kring Sevettijärvi på 1940-talet.

Man räknar med att bara kring 300 personer talar skoltsamiska.
De samiska språken är nio till antalet, eller tio, om man räknar med att akkalasamiskan i Ryssland är utdöd eller inte. (Sametinget, stycket om samiska språk.)

– Det är många som inte känner till det, men det finns faktiskt tio olika samiska språk, och skoltsamiska är bara ett av dem, förklarar Honna Havas.

Språkligt och kulturellt har skoltsamerna mycket gemensamt med samerna på Kolahalvön: ter-, akkala- och kildinsamerna – och skolterna skiljer sig både språkligt och kulturellt från nordsamerna, som är den största befolkningsgruppen bland samerna.

– En stor skillnad är sättet som man jobbar med renar. När man i nordsamiska områden övergick till storskalig rendrift med tusentals renar, var skoltsamernas renflockar små, och renar hölls i sär med tanke på transport. Eftersom skoltsamerna flyttade sig mellan flera olika boplatser under året var renen jätteviktig.

Grafik: blått streck, på mitten blåa blad
Grafik: blått streck, på mitten blåa blad grafik,egenland_lehdet
Om ripan går på sjöstranden på hösten, blir vintern rik på snö.― Skoltsamiskt ordspråk

Ä’vv är ett rätt nytt museum. I och med det har skoltsamernas historia fått ännu mer uppmärksamhet. Ett annat känt museum är Siida, samekulturmuseet i Enare. Siida upprätthåller också skolternas traditionshus i Sevettijärvi.

För skoltsamerna själva betyder Ä’vv otroligt mycket.

– Museet är en gåva till oss, ett erkännande och vårt existensberättigande, säger Mari Korpimäki som själv är skoltsame och ombud för skoltsamernas kulturstiftelse.

Kvinna med brunt hår och grå tröja med spetsbroderier lutar mot dörrpost.
Mari Korpimäki. Kvinna med brunt hår och grå tröja med spetsbroderier lutar mot dörrpost. Bild: Mikko Mäntyniemi porträtt,Mari Korpimäki

Första gången Korpimäki gick omkring i museet var strax före öppningen på våren 2017. Det var en oförglömlig upplevelse.

– Det kändes fantastiskt att gå runt där och se bilder på mina släktingar på väggarna.

Speciellt det att museet ligger i Norge och Neiden, där en av skoltsamernas viktiga bosättningar fanns, känns viktigt och fint.

– Vi har alltid funnits här, men historiens gång har på ett radikalt sätt förändrat vår livsstil och rubbat vår självkänsla. Skoltsamerna delades upp mellan tre stater, och släkt och vänner blev främlingar för varandra.

Ä’vv ligger vid en gammal skoltsita, alltså skoltbosättning i Neiden. Den blir som en brygga mellan de gränser som uppstått mellan skoltsamerna, både språkliga och geografiska, säger Korpimäki.

Mycket lågt, litet trähus med ortodoxt kors på taket.
"Det här är en gropu, alltså ett gravminnesmärke som ligger i den fredade Skoltebyn i Neiden. År 2011 återbegravdes 94 skoltsamers kvarlevor här. År 1915 öppnades gravar på området i samband med antropologiska undersökningar. De dödas kvarlevor forslades till det anatomiska institutet i Oslo”, berättar Honna Havas. Mycket lågt, litet trähus med ortodoxt kors på taket. Bild: Magnus Wikström / Yle tempel,egenland_neiden

– Nu har vi en plats där vår historia får uppskattning, men som samtidigt ser in i framtiden.

I år är det 70 år sedan skoltsamerna förflyttades till finska sidan.

– Det är så pass nära i tiden att de äldsta skoltsamerna minns det som igår. De yngre minns det inte, men det är orsaken till att vi uppmärksammar händelserna vart tionde år. Så att vi inte ska glömma vår historia eller vem vi är, sammanfattar Korpimäki.

Grafik: blått streck, på mitten blåa blad
Grafik: blått streck, på mitten blåa blad grafik,egenland_lehdet

Om Skoltelandet är världens centrum, hur ser världen ut då?

Karta över Finland, orange prick högst upp med texten Neiden
Genom att klicka på kartan kommer du till en karta, där du kan se alla Egenland-resmål. Karta över Finland, orange prick högst upp med texten Neiden Bild: Yle kartor,egenland_neiden

Egenland – en kulturreseguide till Finland

  • Ni, publiken, har tipsat oss om udda platser, spännande personer och roliga evenemang som skulle förtjäna mer uppmärksamhet.
  • Hittills har vi fått in mer än 2000 tips av er, och vi väljer ut de mest intressanta av dem.
  • Första säsongen av det tvåspråkiga tv-programmet på tio avsnitt finns på Yle Arenan.
  • Alla resmål finns listade på den här kartan.
  • Artiklar om alla destinationer i denna kulturreseguide finns på Svenska Yles webbsida.
  • Man kan tipsa om nya resmål genom att klicka här!

EDIT 28.1.2019: En bildtext på finska ändrad till svenska. Ändring: förr stod det att gränsen år 1826 skulle ha varit mellan ryska tsardömet och Finland.