Hoppa till huvudinnehåll

Du kan få oväntade insikter genom att samla in hälsodata om dig själv – tekniken gör det enklare än någonsin

Hälsoteknik
Hälsoteknik Bild: Julia Tim Wearable technology

Många har på sistone skaffat tekniska apparater för att följa med sin hälsa. Bara i Finland har det till exempel på tre år sålts mer än en halv miljon smartklockor. Men papper och penna är också effektiva mätverktyg, säger en av grundarna bakom rörelsen quantified self.

De som självmäter allra aktivast identifierar sig ofta med en global rörelse som kallas quantified self. Den går ut på att mäta en hel del om sig själv – både med hjälp av teknik och manuellt.

Rörelsens medgrundare, amerikanen Gary Wolf, berättar att folk oftast inte är medvetna om att självmätandet kan vara givande och ge oväntade insikter.

– Sådan här självmätning är alldaglig vetenskap och alla kan få ut något av det. I dagens läge görs många hälsomätningar och analyser främst av en liten grupp proffs, såsom läkare, men det behöver inte förbli så, säger Wolf.

Han tillägger att det är många olika saker som folk mäter.

– Det beror på vad man har för frågor om sig själv. Vad man alltså vill veta, tillägger han.

Sömndata
Sömndata som visar hur väl finländaren Teemu Arina har sovit (arkivbild). Sömndata Bild: Yle/Niklas Fagerström teemu arina

Mätningarna kan till exempel ge kontinuerlig information om puls och hjärtfrekvens.

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att få svar på allt fler frågor - och dessutom smidigare, med allt mindre apparater och sensorer.

Dessutom behöver sensorerna alltmer sällan kopplas ihop med vissa program eller appar. Friheten att kombinera olika sensorer med olika program och appar har ökat. Det här möjliggör mer mångsidig användning.

Datainsamlingen sker oftast med hjälp av kroppsburen teknik eller andra tekniska apparater.

Men bland de mest inbitna självmätarna pågår också en hel del manuell mätning. En viss aktiv person inom quantified self-rörelsen skriver till exempel varje kvart upp vad han gör, för att senare kunna analysera sin tidsanvändning.

– Att självmäta med hjälp av data som samlas in automatiskt är som en fortsättning på mänsklighetens långa historia av att observera verkligheten och själv skriva upp det man lägger märke till, säger Wolf.

Också i Finland har forskare lagt märke till att manuell självmätning kan vara givande.

Nina Janasik, som är forskare i vetenskaps- och teknikstudier vid Helsingfors universitet, var till exempel med i ett forskningsprojekt där deltagarna skulle fotografera varje måltid.

– I själva verket så har de lärt sig en hel del om sin dygnsrytm. Till exempel att de alltid äter på kvällen, eller hur det går ihop med deras andra vanor.

Nina Janasik
Forskaren Nina Janasik Nina Janasik Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Nina Janasik

Wolf berättar också om en ny produkt som har väckt stort intresse inom hans rörelse. I praktiken handlar det om en liten knapp.

– Man trycker på knappen när något av intresse inträffar. Och det som är intressant att lägga märke till är att det bara är användaren själv som vet innebörden; knappen registrerar bara tiden, påpekar han.

Produkten har till exempel använts av en person som tryckte på knappen efter varje nysning, för att senare kunna få en uppfattning om vad som orsakade hans allergi.

Hundratals miljoner apparater för självmätning har sålts under de senaste åren över hela världen. Många använder ändå dem bara under en kort tid - till exempel aktivitetsarmband överges ofta efter bara några veckor.

– Det är ett ekonomiskt problem för tillverkarna eftersom de vill att folk ska vara aktiva användare och prenumerera på eventuella tilläggstjänster, och också köpa nyare modeller i framtiden, påpekar Wolf.

Gary Wolf
Gary Wolf besökte Finland för några dagar sedan för att delta i ett hälsosymposium på Hanaholmen i Esbo. Gary Wolf Bild: Yle/Niklas Fagerström Gary Wolf: The quantified self,Gary Wolf

Men ur användarens perspektiv så kan den kortvariga användningen vara ett gott tecken.

Quantified self-rörelsens erfarenhet är att folk ofta slutar använda sitt aktivitetsarmband när de har fått reda på det de behöver veta. Förstås är det också möjligt att man slutar för att man inte orkar hålla på med mätningarna, men det är inte den enda förklaringen.

aktivitetsarmband
Några aktivitetsarmband. aktivitetsarmband Bild: Yle/Niklas Fagerström aktivitetsarmband

Datamaterialets pålitlighet

Wolf säger att quantified self-rörelsen, till skillnad från många vanliga användare av kroppsburen teknik, fokuserar aktivt på hur pålitligt datamaterialet om ens egen hälsa är.

Han menar att konsumentprodukters hälsodata i vissa fall kan vara lika bra som hälsodata från medicinska apparater.

Samtidigt säger han ändå att datamaterialet kan vara av dålig kvalitet. En viss apparat kan ge fel utslag.

Det finns också en risk att användarna drar fel slutsatser av de data de mäter. Han väljer ändå att betona att också läkare kan göra fel.

– Fel slutsatser är mycket vanliga, både i quantified self-rörelsen och bland medicinska proffs.

Wolf menar också att många läkare analyserar hälsodata på ett alltför försiktigt sätt, och att det därför kan vara bättre att lära sig att göra det själv.

Hur en lekman faktiskt ska kunna lära sig dra rätt slutsatser i medicinska frågor, till och med bättre än en läkare med lång erfarenhet, har Wolf ändå inget klart svar på.

Han säger att folk i quantified self-rörelsen har lärt sig en hel del om sin hälsa genom aktiv självmätning.

– Folk har tagit reda på om en deras medicinering fungerar, om bieffekterna beror på medicinen eller något annat, om när man tar en viss medicin kan inverka på hur effektiv den är, samt vad kopplingen mellan deras diet och deras medicinska vård är.

– Många har också fått insikter om sömn, sport eller tillvaron på jobbet, tillägger han.

Vetenskaplig skepsis

Nina Janasik, som alltså är forskare i vetenskaps- och teknikstudier, påpekar för sin del att mycket av självmätandet inte är grundat på vetenskapliga fakta och att folk lätt övertolkar resultaten.

Det kan vara problematiskt i flera fall. En stor del av den kroppsburna tekniken är inte godkänd för medicinsk användning.

– Det kan vara väl värt att vara medveten om att tar du i bruk den här, så ska du veta att de här mätresultaten är inte kvalificerade på samma sätt som en medicinsk motsvarande produkt.

Hon betonar att det är viktigt att företagen kommunicerar vad som är möjligt och vad som inte är möjligt när det gäller att tolka mätdata.

Det gör inte alla hälsoteknikföretag, till exempel eftersom det kan vara dåligt för deras affärsverksamhet, påpekar hon.

– Jag tror att det kan vara hälsosamt att upprätthålla en viss skepsis.

Dialogen mellan medicinska experter och tillverkare av hälsoteknik har ändå blivit bättre och mer konstruktiv under senare år.

Data kan säljas och påverka andra

Samtidigt förekommer det att företag kan sälja kundernas hälsodata till en tredje part utan deras kännedom, även om EU:s dataskyddsförordning i teorin har gjort det mer uppenbart i och med att den kräver större tydlighet på den här punkten.

– Folk är väldigt omedvetna om vad som händer, och kanske de inte bryr sig heller. När man går med i en ny tjänst så finns det sida upp och sida ned med text om att nu ska du vara medveten om det och det.

– Äsch, säger man och så går man vidare.

Hon tillägger att viss självmätning också är problematisk eftersom den kan få konsekvenser för andra personer än en själv. Det gäller särskilt DNA-tester.

Man kan skicka in ett salivprov till ett laboratorium och sedan få uppgifter om hela sin arvsmassa.

– Det gäller ju inte bara den enskilda individen. Om man tar reda på saker om sin arvsmassa så ser man samtidigt en hel del uppgifter om sin släkt och familj och det är den sortens data som pekar utöver sig själv.

Quantified self är en löst sammansatt rörelse som består av minst 110 grupper i mer än 30 länder.

Läs också

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa