Hoppa till huvudinnehåll

Du kan få oväntade insikter genom att samla in hälsodata om dig själv – tekniken gör det enklare än någonsin

Hälsoteknik
Hälsoteknik Bild: Julia Tim Wearable technology

Många har på sistone skaffat tekniska apparater för att följa med sin hälsa. Bara i Finland har det till exempel på tre år sålts mer än en halv miljon smartklockor. Men papper och penna är också effektiva mätverktyg, säger en av grundarna bakom rörelsen quantified self.

De som självmäter allra aktivast identifierar sig ofta med en global rörelse som kallas quantified self. Den går ut på att mäta en hel del om sig själv – både med hjälp av teknik och manuellt.

Rörelsens medgrundare, amerikanen Gary Wolf, berättar att folk oftast inte är medvetna om att självmätandet kan vara givande och ge oväntade insikter.

– Sådan här självmätning är alldaglig vetenskap och alla kan få ut något av det. I dagens läge görs många hälsomätningar och analyser främst av en liten grupp proffs, såsom läkare, men det behöver inte förbli så, säger Wolf.

Han tillägger att det är många olika saker som folk mäter.

– Det beror på vad man har för frågor om sig själv. Vad man alltså vill veta, tillägger han.

Sömndata
Sömndata som visar hur väl finländaren Teemu Arina har sovit (arkivbild). Sömndata Bild: Yle/Niklas Fagerström teemu arina

Mätningarna kan till exempel ge kontinuerlig information om puls och hjärtfrekvens.

Den tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att få svar på allt fler frågor - och dessutom smidigare, med allt mindre apparater och sensorer.

Dessutom behöver sensorerna alltmer sällan kopplas ihop med vissa program eller appar. Friheten att kombinera olika sensorer med olika program och appar har ökat. Det här möjliggör mer mångsidig användning.

Datainsamlingen sker oftast med hjälp av kroppsburen teknik eller andra tekniska apparater.

Men bland de mest inbitna självmätarna pågår också en hel del manuell mätning. En viss aktiv person inom quantified self-rörelsen skriver till exempel varje kvart upp vad han gör, för att senare kunna analysera sin tidsanvändning.

– Att självmäta med hjälp av data som samlas in automatiskt är som en fortsättning på mänsklighetens långa historia av att observera verkligheten och själv skriva upp det man lägger märke till, säger Wolf.

Också i Finland har forskare lagt märke till att manuell självmätning kan vara givande.

Nina Janasik, som är forskare i vetenskaps- och teknikstudier vid Helsingfors universitet, var till exempel med i ett forskningsprojekt där deltagarna skulle fotografera varje måltid.

– I själva verket så har de lärt sig en hel del om sin dygnsrytm. Till exempel att de alltid äter på kvällen, eller hur det går ihop med deras andra vanor.

Nina Janasik
Forskaren Nina Janasik Nina Janasik Bild: Yle/Niklas Fagerström porträtt,Nina Janasik

Wolf berättar också om en ny produkt som har väckt stort intresse inom hans rörelse. I praktiken handlar det om en liten knapp.

– Man trycker på knappen när något av intresse inträffar. Och det som är intressant att lägga märke till är att det bara är användaren själv som vet innebörden; knappen registrerar bara tiden, påpekar han.

Produkten har till exempel använts av en person som tryckte på knappen efter varje nysning, för att senare kunna få en uppfattning om vad som orsakade hans allergi.

Hundratals miljoner apparater för självmätning har sålts under de senaste åren över hela världen. Många använder ändå dem bara under en kort tid - till exempel aktivitetsarmband överges ofta efter bara några veckor.

– Det är ett ekonomiskt problem för tillverkarna eftersom de vill att folk ska vara aktiva användare och prenumerera på eventuella tilläggstjänster, och också köpa nyare modeller i framtiden, påpekar Wolf.

Gary Wolf
Gary Wolf besökte Finland för några dagar sedan för att delta i ett hälsosymposium på Hanaholmen i Esbo. Gary Wolf Bild: Yle/Niklas Fagerström Gary Wolf: The quantified self,Gary Wolf

Men ur användarens perspektiv så kan den kortvariga användningen vara ett gott tecken.

Quantified self-rörelsens erfarenhet är att folk ofta slutar använda sitt aktivitetsarmband när de har fått reda på det de behöver veta. Förstås är det också möjligt att man slutar för att man inte orkar hålla på med mätningarna, men det är inte den enda förklaringen.

aktivitetsarmband
Några aktivitetsarmband. aktivitetsarmband Bild: Yle/Niklas Fagerström aktivitetsarmband

Datamaterialets pålitlighet

Wolf säger att quantified self-rörelsen, till skillnad från många vanliga användare av kroppsburen teknik, fokuserar aktivt på hur pålitligt datamaterialet om ens egen hälsa är.

Han menar att konsumentprodukters hälsodata i vissa fall kan vara lika bra som hälsodata från medicinska apparater.

Samtidigt säger han ändå att datamaterialet kan vara av dålig kvalitet. En viss apparat kan ge fel utslag.

Det finns också en risk att användarna drar fel slutsatser av de data de mäter. Han väljer ändå att betona att också läkare kan göra fel.

– Fel slutsatser är mycket vanliga, både i quantified self-rörelsen och bland medicinska proffs.

Wolf menar också att många läkare analyserar hälsodata på ett alltför försiktigt sätt, och att det därför kan vara bättre att lära sig att göra det själv.

Hur en lekman faktiskt ska kunna lära sig dra rätt slutsatser i medicinska frågor, till och med bättre än en läkare med lång erfarenhet, har Wolf ändå inget klart svar på.

Han säger att folk i quantified self-rörelsen har lärt sig en hel del om sin hälsa genom aktiv självmätning.

– Folk har tagit reda på om en deras medicinering fungerar, om bieffekterna beror på medicinen eller något annat, om när man tar en viss medicin kan inverka på hur effektiv den är, samt vad kopplingen mellan deras diet och deras medicinska vård är.

– Många har också fått insikter om sömn, sport eller tillvaron på jobbet, tillägger han.

Vetenskaplig skepsis

Nina Janasik, som alltså är forskare i vetenskaps- och teknikstudier, påpekar för sin del att mycket av självmätandet inte är grundat på vetenskapliga fakta och att folk lätt övertolkar resultaten.

Det kan vara problematiskt i flera fall. En stor del av den kroppsburna tekniken är inte godkänd för medicinsk användning.

– Det kan vara väl värt att vara medveten om att tar du i bruk den här, så ska du veta att de här mätresultaten är inte kvalificerade på samma sätt som en medicinsk motsvarande produkt.

Hon betonar att det är viktigt att företagen kommunicerar vad som är möjligt och vad som inte är möjligt när det gäller att tolka mätdata.

Det gör inte alla hälsoteknikföretag, till exempel eftersom det kan vara dåligt för deras affärsverksamhet, påpekar hon.

– Jag tror att det kan vara hälsosamt att upprätthålla en viss skepsis.

Dialogen mellan medicinska experter och tillverkare av hälsoteknik har ändå blivit bättre och mer konstruktiv under senare år.

Data kan säljas och påverka andra

Samtidigt förekommer det att företag kan sälja kundernas hälsodata till en tredje part utan deras kännedom, även om EU:s dataskyddsförordning i teorin har gjort det mer uppenbart i och med att den kräver större tydlighet på den här punkten.

– Folk är väldigt omedvetna om vad som händer, och kanske de inte bryr sig heller. När man går med i en ny tjänst så finns det sida upp och sida ned med text om att nu ska du vara medveten om det och det.

– Äsch, säger man och så går man vidare.

Hon tillägger att viss självmätning också är problematisk eftersom den kan få konsekvenser för andra personer än en själv. Det gäller särskilt DNA-tester.

Man kan skicka in ett salivprov till ett laboratorium och sedan få uppgifter om hela sin arvsmassa.

– Det gäller ju inte bara den enskilda individen. Om man tar reda på saker om sin arvsmassa så ser man samtidigt en hel del uppgifter om sin släkt och familj och det är den sortens data som pekar utöver sig själv.

Quantified self är en löst sammansatt rörelse som består av minst 110 grupper i mer än 30 länder.

  • Matti Vanhanen blir hjärtopererad i augusti

    Berättade om detta via ett Facebook-inlägg.

    Riksdagsledamoten och Finlands tidigare statsminister Matti Vanhanen (C) ska bli hjärtopererad. Detta berättade han om i ett Facebook-inlägg.

  • Efterlysningen 23.4

    Båt, bilsläp och byrå söks bland annat i Efterlysningen.

    En upphittad cykel, en jättesnäll tupp och en cykelvagn. Det är sådant som avhandlats i Efterlysningen den här veckan.

  • Bytesbörsen 23 april:

    Massor med intressant den här veckan!

    Golfklubbor, bergull, hönshus, återvinningsstation, jordärtskockor och tomatplantor söker nya ägare. Läderbälten, oljetank, elsynth och städhjälp efterlyses.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa