Hoppa till huvudinnehåll

Tankesmedjornas inflytande växer säger forskare - men deras vetenskap har inte samma kvalitetskrav som universiteten

Laura Nordström
Laura Nordström är en av de få som har forskat i tankesmedjor i Finland. Laura Nordström Bild: Axel Nurmio forskare,Laura Nordström

Tankesmedjornas inflytande på politiken växer. Främst försöker de påverka hur vi talar om vissa ämnen. De har inte samma krav på referensgranskningar som forskningen vid universiteten och de producerar snabbt rapporter om aktuella ämnen. Samtidigt främjar de ändå frågor som ligger i deras eget intresse.

Nu då valet närmar sig droppar de in i allt tätare takt: rapporterna om vad nästa riksdag och regering borde ta itu med och vilka lösningar som behövs. Det är lobbarnas och intressegruppernas högtid.

Tankesmedjorna vill påverka och nå ut med sina resultat, för deras roll är att fungera som en bro mellan vetenskapen och beslutsfattandet.

Enligt Laura Nordström, doktorand på Statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors Universitet, håller deras inflytande på att växa, trots att de inte ännu har lika stort inflytande i Finland som till exempel i EU och USA.

– Vi lever i ett samhälle där man behöver mera och mera snabb, mångsidig och multivetenskaplig information för att lösa ganska stora problem, och tankesmedjorna kan ge den här informationen, säger Nordström.

Nordström är en av de få som har forskat i tankesmedjor och deras roll i Finland.

Tankesmedjorna har blivit fler först under de senaste 15 åren och den äldsta av dem - Näringslivets delegation EVA - är också den med mest inflytande. EVA driver näringslivets intressen och står arbetsgivarorganisationerna och Finlands näringsliv EK nära.

Enligt Nordström ligger deras makt inte i att påverka direkta beslut utan de har en diskursiv makt. De kan alltså påverka hur vi talar om ett visst ämne.

I EVA:s fall handlar de om att delegationen har kunnat påverka hur vi talar om näringslivet och marknadsekonomi.

– EVA har spelat en stor roll i den finska politiken. De har haft mera mediesynlighet än någon annan tankesmedja och jag tror att de har lyckats påverka den generella politiska diskussionen att främja näringslivets intressen, säger Nordström.

Producerar snabb vetenskap om samhällsdebatten, men med vilka kriterier?

Styrkan i tankesmedjornas verksamhet är att de kan forska i ett ämne snabbt och således också reagera på trendiga ämnen som debatteras i samhället.

De har också en förmåga att popularisera sina resultat och marknadsföra dem till de grupper som resultaten kan tänkas intressera.

Ett viktig mål i deras verksamhet är också att få fram budskap till medier, och också själva vara aktiva på sociala medier, för att således kunna skapa en bredare debatt.

Riksdagen
Tankesmedjorna ska producera idéer som beslutsfattare kan ha nytta av. Riksdagen Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press riksdagen,Omröstning,omröstningar,val (samhälleliga händelser),Plenum

Det betyder ändå inte att de har samma krav på sin verksamhet som grundforskningen på universiteten. Tankesmedjornas rapporter har nämligen inte samma kvalitetskrav på referensgranskning som universiteten.

– Rapporterna kan ha en ganska bra kvalitet för de strävar efter nya och mångsidiga idéer som är intressanta för politikerna, men å andra sidan kan strävandet efter målet och snabbheten betyda en lägre kvalitet, säger Nordström.

Politiska trots att alla inte är partibundna

I Finland finns det ett drygt tjugotal tankesmedjor. Deras antal började växa kraftigt efter att Matti Vanhanens (C) regering år 2007 beslöt att de partibundna tankesmedjorna ska få ett statsstöd. I dag har alla riksdagspartier förutom De blå en tankesmedja som står dem nära.

I år betalas det ut knappt en halv miljon euro i statsstöd till de partibundna tankesmedjorna, vilket är lite mindre än förr. Orsaken är att Samlingspartiets tankesmedja Suomen Toivo blev utan stöd eftersom de lämnade in sin ansökan för sent.

Den tidigare centerbundna tankesmedjan E2-tutkimus, som har försökt profilera om sig som ett opolitiskt forskningsinstitut, fick stöd trots att de inte hade ansökt om det. Däremot gick de miste om ett stöd de hade sökt, som är riktat till forskningsinstitut.

Själva ser de sig alltså som ett politiskt obundet forskningsinstitut, trots att de får indirekt stöd av Centern genom en förening som finansierar dem.

Däremot är många andra tankesmedjor inte partibundna och de får sin finansiering på annat håll. Ett exempel är Magma som finansieras av de finlandssvenska fonderna. Magmas mål är att främja det svenska språket och visa att det går att diskutera vetenskapligt också på svenska i Finland.

– Vi vill försöka bevisa att man kan föra en intellektuellt högtstående diskussion också på svenska i Finland och slåss mot föreställningen att svenskan bara är ett hemmaspråk eller något man har i skolan. Det gäller alltså att återerövra lite grann av det offentliga rummet, säger Nils Erik Forsgård som leder tankesmedjan Magma.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes