Hoppa till huvudinnehåll

"Inspektera äldreboenden och ta med personalen i kontrollen" - tidigare chef på Regionförvaltningsverket sade upp sig på grund av bristande kontroll

Aija Ström
Aija Ström. Aija Ström Bild: Yle/Anna Ruda Vasa,aija ström

Övervakningen av äldreboenden fungerar bara på papperet. Det anser Aija Ström, tidigare chef på Regionförvaltningsverket. I stället för att låta vårdbolagen själva ansvara för övervakningen borde man satsa på oväntade inspektioner, anser hon.

Aija Ström hoppade av sitt jobb i augusti. Hon arbetade som överinspektör och chef för social- och hälsovårdsenheten på Regionförvaltningsverket för Västra och Inre Finland.

Ström blev frustrerad över hur kontrollen av de olika enheterna inom äldrevården fungerar.

Alla äldreboenden ska ha en kontrollplan där de bland annat berättar om riskerna och olika sätt att utföra arbetet på. Kontrollplanerna görs ofta av ägarna till företaget. De som arbetar på fältet har ingen aning om vad som står i den egna arbetsplatsens kontroll- eller övervakningsplan, säger Aija Ström.

- En korrekt övervakningsplan borde göras upp av själva enheten, tillsammans med personalen. Då får man samtidigt en informations- och handledningsmapp för personalen, säger Ström.

Annars finns det en risk för att personalen inte vet vad planen innehåller eller att den överhuvudtaget finns.

Centrala normer och direktiv fattas

Varför fungerar övervakningen så här?

- Det kanske beror på att egenkontrollplanerna kom ganska hastigt och det finns inte några gemensamma kriterier för dem, funderar Ström.

Hon konkretiserar:

- Om jag på Regionförvaltningsverket får tio egenkontrollplaner finns det inga normer för vad den ska innehålla så att jag ska kunna godkänna den.

Kommunen övervakar inte privata äldreboenden

Det är Valvira och Regionförvaltningsverket som ansvarar för övervakningen av privata äldreboenden. Kommunerna borde göra det, men de saknar både tid och resurser.

- De privata bolagen har vuxit fram i snabb takt. Kommunerna har enligt lagen ansvar också för den privata verksamheten inom socialvården.

Det finns ändå chefer i kommunerna för äldreomsorgen som håller i trådarna för sina egna enheter.

Varför är äldreomsorgen illa utsatt?

- För att det är den största privata nischen som finns i dag, menar Ström. Allt annat är mindre. Den syns bättre när det är många och stora enheter. Privatisering är något som den här regeringen har verkat hårt för, och kommunerna har alltmer börjat köpa den här verksamheten för äldrevård.

Hur borde kommunerna göra för att återfå kontrollen över verksamheten på ett sätt som skulle innebära värdig vård?

- Om jag hade hand om äldreomsorgen i en kommun, skulle jag göra många oanmälda inspektioner. Jag skulle årligen besöka de privata enheterna och diskutera med båda klienter och anhöriga.

Klienterna kan kanske inte alltid säga någonting. Därför är det viktigt att också anhöriga kommer till tals.

Dåliga arbetsvillkor ligger bakom

Ett hur stort hinder utgör personalbristen för värdig vård?
- Det finns alltid en undre gräns du inte kan underskrida - då blir det fråga om vanvård. Det betyder ändå inte att du alltid erbjuder god vård, trots att du har mycket personal. De här två faktorerna går inte hand i hand.

- Personalbristen inom äldrevården handlar om att vården har en dålig klang. Man använder korttidsvikarier, folk jobbar en timme här och en timme där. Då förbinder du dig inte till vården eller de äldre på samma sätt som om du vore anställd.

- Allt det här bidrar till dålig vård.

Samtidigt vet vi att de privata aktörerna blir fler ifall vårdreformen går igenom. Hur borde vi göra nu, vem borde göra vad?

- Den här båten har vänt sig nu. Utgående från den erfarenhet jag har från Regionförvaltningsverket skulle jag säga att de privata aktörerna har styrt både riktningen och de politiker som fattat besluten.

- Vill vi vända utvecklingen är det fråga om politik. Politikerna i riksdagen - ja hela vårdreformen. Strukturerna det handlar om är omfattande.

Stora strukturer behöver ses över - fortfarande

Ström säger att alla regionförvaltningsverk har försökt inverka på tagna beslut. Verket har besökt Social- och hälsovårdsministeriet flera gånger och diskuterat om oron som alla inspektörer inom äldreomsorgen upplever.

- Den rösten har aldrig blivit hörd.

Vad måste hända för att rösten ska höras?

- Man skulle ha lust att säga att det snart är riksdagsval. Man lovar mycket inför valet... Det här är stora strukturer inom hälsovården som borde ses över. Hemvården, stödåtgärder för äldre, ja hela vårdkedjan borde ses över.

Personaldimensioneringen är också viktig att lyfta fram.

- Vi ville ha siffror i lagen om äldreomsorgen men de stoppades. Jutta Urpilainen sade att om det finns en enda äldreomsorgsenhet, som inte fyller kriteriet på 0,5, så sätts det in i lagen.

- Jag hade på den tiden kunnat slå hur många sådana enheter i bordet som helst, men personaldimensioneringen skrevs inte in i lagen.

Personalbehovet varierar - och det ställer till det

Ström förklarar utgångsläget: Utgående från klienternas vårdbehov uppskattar man hur mycket personal som behövs. Har man hand om äldre som behöver mycket hjälp, då har man mycket personal. När de går bort kommer det nya klienter som är i bättre form. Man borde således balansera med personalåtgången.

- Men det fungerar inte så. Man kan inte anställa personal på det viset.

Dessutom ska man i dag bo hemma så länge som möjligt. Det innebär att de som kommer till äldreboenden har ett stort omsorgsbehov dygnet runt.

- 0,5 räcker inte - det borde höjas till 0,8, betonar Ström vidare. Det betyder att tio klienter på en enhet, ska skötas av åtta personer i personalen.

- Har du 20 klienter så har du tio personer i personalen som delas i tre skift. Det är för lite.

Ministeriet bemöter kritiken: Svårt att ge detaljerade direktiv

Vi låter överdirektör Kirsi Varhila vid Social- och hälsovårdsministeriet ta del av kritiken mot egenkontrollplanerna vid de privata vårdbolagen.

- Övervakningsorganen som Regionförvaltningsverket och Valvira ska styra kontrollarbetet, förklarar Varhila.

- Hur arbetet görs beror också på hur de olika vårdande organisationerna ser ut. Därför har vi inga fasta kriterier för hur de här rapporterna ska göras. Det beror på vilka kunder eller patienter det är fråga om och vilken hälsovård de behöver.

Överdirektör Kirsi Varhila intervjuad på social- och hälsovårdsministeriet
Kirsi Varhila är överdirektör vid Social- och hälsovårdsministeriet. Överdirektör Kirsi Varhila intervjuad på social- och hälsovårdsministeriet Bild: Yle/Erik Vierkens social- och hälsovårdsministeriet,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),överdirektör,kirsi varhila

Aija Ström säger att uppgörandet av kontrollplanerna inte fungerar och att Esperi Care är ett tecken på det. Hur tänker du här?

- För det mesta fungerar kontrollplanerna ganska bra. Vi har både privata och kommunala aktörer inom äldreomsorgen som fungerar bra, säger överdirektör Kirsi Varhila.

- Det finns också sådana som inte gör det. Därför måste övervakningsmyndigheterna nu diskutera saken, och se till att kontrollrapporterna görs upp enligt god praxis.

Det har förekommit problem med att involvera de anställda, när det handlar om privata vårdbolag. Det är ägarna som har gjort upp kontroll- eller övervakningsplanerna och då blir de anställdas engagemang för verksamheten lågt. Vad anser du?

- Det är sant. Alla måste vara med när kontrollplanerna görs upp, även klienterna, summerar Varhila.

- Patienterna och deras anhöriga måste veta vad det står i planerna. Vad är kvaliteten på vården här? Vilken är kontrollen som görs, ifall något går fel?

Personalen är den viktigaste resursen vårdbolagen har

Vi fortsätter med ytterligare några frågor till Aija Ström.

Du har själv lämnat ditt jobb på Regionförvaltningsverket och det gjorde Esperi Cares vd också. Vilka tankar väcker det?

- Esperi Cares vd sade att bolaget satsat för lite på personaladministrationen. Det är underligt. Av deras pengar är utgifterna 80 procent personalutgifter.

Ström tycker att det är konstigt att man inte tar hand om sin personal, om det är den största ekonomiska resursen man har.

- Esperi Cares vd hade kunnat städa upp efter sig. Jag tycker det är fegt att inte göra det. Det är lätt att avgå och inte ta sitt ansvar. Så här gör man vid stora bolag. Någon avgår och en annan städar upp.

Vad händer nu med Esperi Care, tror du?

- Jag tror att övervakningen på alla Esperi Cares enheter blir ganska hård nu. De tvingas göra många, stora ändringar.

- Ledningen på enheterna har alla möjligheter att rätta till allt. Det är ett stort arbete men det går inte snabbt.

Ström säger att den nya vd:n behöver hjälpande händer. Enhetscheferna behöver utbildas i vad god vård innebär - och de bestämmelserna behöver man sedan hålla fast vid.

Inspektörerna ska inte bara släcka bränder

Vad borde politikerna göra nu?

- Jag tycker vi borde se på Sverige - det behövs fler inspektörer som gör fler inspektioner. Det handlar inte bara om att söka efter fel.

- Det är också mycket förebyggande arbete man gör. I dag hinner inspektörerna bara till de enheter de fått ta emot klagomål om.

Hur mycket handlar god övervakning om lagstiftning?

- Vår lagstiftning håller nog men det finns inte resurser att göra arbetet. Man är hela tiden lite på efterkälken. Man borde hinna med förbättringarna innan klagomålen kommer.

- Vid många enheter finns det inte anhöriga som kunde klaga.

- Statsminister Juha Sipilä, Centern, har sagt att det är på grund av god övervakning som problemen inom äldrevården har blivit kända, säger Ström.

- Jag skulle säga att det är dålig övervakning när det har gått så här långt. Tänk att folk mår så här dåligt på en enhet, där man betalar många tusenlappar för vården. Det är illa.

I dag arbetar Aija Ström som privat företagare inom barnskyddet.

Lyssna på inslaget i Aktuellt17! Start vid 13.18.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes