Hoppa till huvudinnehåll

Arbetet för att avskaffa kolkraften i Tyskland börjar i dag - kritiker säger att det blir dyrt

Tyskt kolkraftverk
Tyskt kolkraftverk Bild: EPA-EFE/FILIP SINGER kolkraftverk,Tyskland

Det kommer att bli dyrt. Det har varit en vanlig reaktion i Tyskland sedan en av regeringen utsedd kommission under veckoslutet slog fast att landet ska slopa brunkolen fram till år 2038.

I dag ska förbundskansler Merkel som en första åtgärd träffa politiker från de delstater som drabbas.

Skogen Hambacher Forst väster om Köln har under de senaste åren blivit något av en symbol för tysk energipolitik och fortsatt utvinning av brunkol.

Genom den tyska kolkommissionens rekommendationer kan ändå det sista stycket skog nu möjligen få stå kvar.

Det här hänger ihop med att de närliggande kolkraftverken är de första som ska stängas fram till år 2022 och därför behöver det närliggande dagbrottet eventuellt inte utvidgas.

Senast år 2038 ska all brun- och stenkol, som idag uppgår till över 35 procent av den tyska elproduktionen vara ett minne blott.

40 miljarder i stöd

– Att man kunde enas om planen var en historisk kraftansträngning, säger Ronald Pofalla ordförande för kolkommissionen bestående av representanter från bland annat politik, industri, fackförbund och miljöorganisationer.

Men samtidigt anser många att planen är något helt annat, nämligen dyr.

Att avstå från brunkolen kostar såväl pengar som arbetsplatser. För tillfället räknar man omkring 60 000 mänskor som jobbar i branschen.

Chefen för det tyska energibolaget RWE hann redan i början av veckan meddela att en betydande mängd jobb kommer att försvinna redan under de närmaste åren.

För att hjälpa de drabbade regionerna i delstaten Nordrhein-Westfalen och framför allt i östra Tyskland borde staten gå in med 40 miljarder euro under de kommande 20 åren heter det i planen.

Därtill ska man nu utreda om hushåll och industri möjligen måste avlastas med tanke på stigande elpriser, något som beräknas kosta omkring två miljarder euro per år.

Ännu dyrare el?

I Tyskland har hushållen redan nu de näst högsta elräkningarna inom EU.

Bland annat som en följd av beslutet att avskaffa kärnkraften och bygga ut de förnyelsebara energiformerna har priset på el klättrat uppåt under de senaste åren.

Också inom förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska parti är man därför rädd för att slopandet av kolkraften nu ytterligare kommer att belasta hushållen och industrin.

Priset för att verkställa planen är helt enkelt för högt med tanke på att Tysklands åtgärder inte ensamt bromsar upp klimatförändringen, heter det bland annat.

Räcker elen till?

Många frågar sig också varifrån elen ska komma under de kalla, mulna och vindstilla vinterdagarna.

Trots att mängden förnyelsebar energi har ökat från år till år spelar kolkraften fortsättningsvis en avgörande roll i elproduktionen under vintermånaderna.

I samband med avskaffandet av kärnkraften talades om stora satsningar på lagring och överföring av el, men hittills står till exempel många viktiga ellinjer obyggda på grund av protester från befolkningen i de områden där de ska dras.

I kolkommissionens plan betonas att det inte skall bli några problem med elförsörjningen, men samtidigt talas det redan nu om att Tyskland i framtiden kan hamna i en situation där man är tvungen att importera el från grannländerna.

Det här skulle helt konkret betyda att Tyskland skulle importera kärnkraft från Frankrike och kolkraft från Polen, det vill säga just de energiformer man själv har valt att avstå från.

Snabbare avveckling

Samtidigt anser flera miljöorganisationer att det hela inte går snabbt nog.

Kolkraftverken borde vara stängda redan före år 2030 för att få ner de tyska koldioxidutsläppen, anser bland annat miljöorganisationen BUND.

Också Greenpeace kräver att alla kolkraftverk ska vara stängda senast år 2030 och man kritiserar kolkommissionens tidtabell för hela processen.

I planen heter det visserligen att man nu i snabb takt ska stänga de äldsta kraftverken fram till år 2022. Sammanlagt handlar det om en kapacitet på 12,5 gigawatt.

Mellan åren 2023 och 2030 ska det ändå gå betydligt långsammare, med omkring sex gigawatt som kommer att försvinna.

År 2032 ska man ta ställning till om det sista kolkraftverket verkligen kommer att stänga år 2038 eller om nedläggningen kan flyttas fram till 2035.

Kolkommissionens tidtabell och plan ligger nu hos den tyska regeringen, som från och med i dag börjar se på hur den ska förverkligas.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes