Hoppa till huvudinnehåll

Den nyfikna skärgårdspojken Otto Andersson blev en av Finlands viktigaste musikforskare – utställning om hans liv öppnar i Åbo

Svartvit bild av kompositören och professorn Otto Andersson.
Otto Andersson, en av Finlands främsta musikforskare. Svartvit bild av kompositören och professorn Otto Andersson. Bild: Marie Söderman/Yle Sibeliusmuseum,folkdiktsforskning

Säg namnet Otto Andersson och personer inom sång- och musikkretsar nickar igenkännande. Professor Otto Andersson är en auktoritet inom den finlandssvenska folkmusiken och otaliga är de körer som har sjungit hans folkvisearrangemang.

Men skärgårdspojken Otto Andersson (1879-1969) blev inte bara professor i musikvetenskap utan också i folkdiktsforskning, ett ämne som han brann lika mycket för.

Hans liv och hans många passioner visas nu upp på en ny utställning på Sibeliusmuseum i Åbo.

Vy över utställningslokalen.
Utställningen är öppen 1.2.2019-5.1.2020. Vy över utställningslokalen. Bild: Marie Söderman/Yle Sibeliusmuseum,utställning

Utställningen presenterar personen Otto och hans väg från folkskolan i Vårdö, Åland, via studier i Åbo och Helsingfors till posten som professor och rektor vid Åbo Akademi.

- Otto Andersson var otroligt mångsidig och nyfiken på allting. Utan honom skulle Sibeliusmuseum inte existera. Han samlade på så mycket och hans instrument- och arkivsamlingar blev grunden för nuvarande Sibeliusmuseum, säger amanuens Sanna Linjama-Mannermaa.

Sanna Linjama-Mannermaa står och tittar på utställningsplanscherna med svartvita bilder.
Sanna Linjama-Mannermaa. Sanna Linjama-Mannermaa står och tittar på utställningsplanscherna med svartvita bilder. Bild: Marie Söderman/Yle Sibeliusmuseum,utställning

Enkel folkskolebakgrund

Andersson kom från en familj med flera barn där tre söner förolyckades till sjöss. Pappan ville därför inte att även yngsta sonen skulle jobba med sjöfart.

För Otto Andersson var det musiken som förde honom till Åbo där han gick i klockarorganistskola och avlade värnplikten i arméns musikkår. Färden gick sedan vidare till Helsingfors där han skrevs in vid musikinstitutet, nuvarande Sibeliusakademin.

Noter i ett notsystem
Noter i ett notsystem Bild: Arja Lento not

Intresset för folkdiktning blev allt starkare och under en period reste han runt och samlade in gammal folkmusik i svenskbygderna och i Estland.

Hans engagemang var stort och han grundade bland annat två musiktidskrifter och startade föreningen Brage vars uppgift var att bevara och levandegöra den försvinnande finlandssvenska folktraditionen.

Hans artiklar i ämnet väckte så mycket intresse han uppmanades att söka till Helsingfors universitet. Men det ledde till rabalder inom universitetet och i pressen, berättar Matts Andersson som är sonson till Otto.

- Till exempel skrevs det i Hufvudstadsbladet hur illa det skulle vara om en så obildad och oskolad människa antogs till universitetet i Helsingfors. Men till sist blev han antagen och sedan gick det ju bra, konstaterar Matts Andersson med ett leende.

Matts Andersson i närbild.
Matts Andersson, sonson till Otto Andersson. Matts Andersson i närbild. Bild: Marie Söderman/Yle Sibeliusmuseum,matts andersson

I Åbo arbetade Otto Andersson som professor och grundade Sibeliusmuseum som han ledde i över 30 år. Han var dessutom rektor för Åbo Akademi i 10 år.

Matts Andersson hoppas att kunskapen om Otto Andersson ska öka.

- Som författare till en biografi om Otto Andersson kan jag bli överraskad att han inte har upptäckts i högre grad och att hans minne kanske inte är så levande som man tycker att det borde vara. Men det gläder mig att vissa forskare vid Sibeliusakademin har fått upp ögonen för hans betydelse som ledande gestalt inom forskningen kring tidig finländsk musikhistoria från 1600-1800-talet.

Utställningen om Otto Andersson är öppen 1.2.2019-5.1.2020.

Bild av ett tidsschema över Otto Anderssons liv, från utställningen.
Bild av ett tidsschema över Otto Anderssons liv, från utställningen. Bild: Marie Söderman/Yle Sibeliusmuseum,folkdiktsforskning

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland