Hoppa till huvudinnehåll

Nationell riskbedömning: Nio växande hot mot Finland

Två bilar i diket på sidan om en väg, stormskadade träd ligger ett virrvar på andra sidan vägen
Stormen Aapeli är ett exempel på de extrema väderfenomen som blir allt vanligare till följd av klimatförändringen. Bilden tagen på Åland. Två bilar i diket på sidan om en väg, stormskadade träd ligger ett virrvar på andra sidan vägen Bild: Nya Åland / Lehtikuva Jomala,Åland,stormskador,stormar (meteorologiska företeelser)

Politisk påtryckning, massinvandring och antibiotikaresistens. Bland annat dessa saker kan utgöra större hot mot Finland än tidigare, enligt Inrikesministeriets nationella riskbedömning som publicerades på torsdagen.

Den nationella riskbedömningen görs vart tredje år och omfattar 20 olika hot eller störningar som möjligtvis kan ske i Finland.

Målet är att kartlägga risker som hotar människor, omgivningen, egendom eller samhälleligt vitala system och tjänster.

Sannolikheten för nio hot har ökat jämfört med tidigare, slår den färska rapporten fast. Vi listar de växande hoten nedan.

Informationspåverkan

Genom informationspåverkan vill man systematiskt rubba den offentliga debatten och förtona gränsen mellan sanning och lögn.

Informationspåverkan blir allt vanligare bland annat till följd av den förändrade och allt snabbare förmedlingen av information, den utökade mängden informationskanaler och de sociala mediernas framfart, slår rapporten fast.

Informationspåverkan bedöms kunna ha relativt stora konsekvenser för Finlands livsviktiga system.

Facebook-ikonen på en mobiltelefon.
Informationspåverkan har blivit vanligare bland annat till följd av de sociala mediernas framfart. Facebook-ikonen på en mobiltelefon. Bild: EPA/RITCHIE B. TONGO Facebook

Politisk, ekonomisk och militär påtryckning

Påtryckning med hjälp av politiska, ekonomiska och militära maktmedel används för att medvetet påverka en stats beslutsfattande och agerande för att uppnå mål som staten annars inte skulle gå med på.

Målet med sådan påtryckning är bland annat att ifrågasätta den politiska ledningens handlingsförmåga och att skapa osäkerhet.

Enligt rapporten kan ekonomisk eller politisk påtryckning i krissituationer riktas mot Finland till exempel av EU-fientliga instanser.

En annan möjlighet är spridning av felaktig information i medier om konflikter som utlänningar har med myndigheter och allmänheten.

Enligt den nationella riskbedömningsrapporten kan politisk, ekonomisk och militär påtryckning ha relativt stora konsekvenser för Finlands livsviktiga funktioner.

Effekterna på ekonomi, infrastruktur och energitrygghet bedöms rentav som väldigt stora.

Person sitter och skriver på en dator.
Cyberattacker och störning av kommunikationen är ett hot som påverkar alla. Person sitter och skriver på en dator. Bild: imago/STPP/ All Over Press bärbara datorer,datorer,internet,cybersäkerhet,informationsteknik,brott (juridik),stöld,hackande (databehandling),nättjänster,brottslighet,hacker,offentlig information,nätbrott,nätbrottslighet

Massinvandring

Med massinvandring avses en situation där det kontinuerligt strömmar in folk i landet och man inte lyckas registrera och motta invandrarna på ett organiserat sätt.

Massinvandring kan främst ha en inverkan på Finlands vitala funktioner vad gäller den inre säkerheten och samhällets kristålighet. Risken är att medborgarna slutar tro på att myndigheterna har läget under kontroll.

På längre sikt utgör massinvandringen en risk för den offentliga ekonomin. I samband med dem som kommer in i landet kan det dessutom enligt rapporten smusslas in brottslingar, spanare och specialtrupper.

I rapporten bedöms massinvandringen ändå ha en relativt liten inverkan på den finländska ekonomin och försvarsförmågan.

Störningar i kommunikationsnät och -tjänster

Störningar i kommunikationsnät eller -tjänster skulle märkas i nästan all form av samhällelig aktivitet och bedöms av Inrikesministeriet som ett ytterst stort hot mot Finlands vitala funktioner.

De största orsakerna till dessa störningar utgörs av program- eller apparatfel och störningar i eldistributionen, men de kan också vara följder av avsiktligt agerande.

Bland annat brottslingar, terrorister och statliga aktörer kan ligga bakom cyberhot och avsiktlig störning av kommunikationen.

Henkilö pesee käsiään.
Spridningen av läkemedelsresistenta mikrober utgör ett allt större hot mot både människor och djur. Henkilö pesee käsiään. Bild: AlexRaths Shutterstock handtvagning,hygien (renlighet),antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens

Resistens mot antimikrobiella läkemedel, varav antibiotikaresistens utgör en variant, är ett fenomen som kan drabba både människor och djur.

Enligt riskbedömningen skulle hotet beröra finländska vårdanstalter och patienter, produktionsdjur och de som jobbar med dem samt sällskapsdjur och deras ägare.

Också normalt friska personer med fungerande immunförsvar kan insjukna till följd av en resistent mikrob, i Finland så väl som på utlandsresor.

Läkemedelsresistensen bedöms ändå som ett av de mindre hoten mot Finlands vitala funktioner.

Lättspridd, allvarlig djursjukdom

Allvarliga virussjukdomar som sprids bland djur kan försvåra animalieproduktionen och skada våra vildvuxna djur ifall de kommer åt att spridas i Finland.

Dessa sjukdomar kan dessutom förhindra eller betydligt försvåra exporten eller handeln av djur och produkter.

I vissa fall kan en sådan sjukdom dessutom smitta från djur till människa och förorsaka allvarligt insjuknande.

Lättspridda, svåra djursjukdomar bedöms ändå utgöra ett relativt litet hot mot Finland.

Tax hos veterinären.
På grund av smittorisken utgör djursjukdomar också ett hot mot människan. Tax hos veterinären. Bild: lev dolgachov hunddjur,veterinärer,hund,tax

Störningar i vattendistributionen

Störtregn, översvämningar eller stormar kan förorsaka störningar i vattendistributionen, ett problem som vanligen drabbar tätortscentra där vatteninfrastrukturen ofta är föråldrad.

Enligt riskbedömningen kan de alltmer frekventa, extrema väderfenomenen öka risken för dessa störningar i samband med att de förorsakar torka.

Störningar i vattendistributionen bedöms utgöra en relativt liten risk för Finlands vitala funktioner.

För ekonomin, infrastrukturen och försörjningssäkerheten kan påverkan av störningarna ändå vara väldigt stor.

Störningar i livsmedelsförsörjningen

Stormar och torka samt djur- eller växtsjukdomar kan leda till problem i samband med livsmedelsförsörjningen.

De klimatförändringsrelaterade extrema väderfenomenen bedöms påverka matproduktionen globalt på längre sikt.

Störningarna i livsmedelsförsörjningen anses ändå inte utgöra ett stort hot mot Finlands vitala funktioner, men i fråga om ekonomi, infrastruktur och försörjningssäkerhet bedöms risken vara väldigt stor.

Kalatiira lähdössä lentoon kiveltä.
Olje- eller kemikalieutsläpp utgör ett allvarligt hot mot ekosystemen. Kalatiira lähdössä lentoon kiveltä. Bild: Mårten Lampén / Yle Fisktärna,Östersjön

Omfattande olje- eller kemikalieolyckor

Den kraftigt växande olje- och kemikaliefrakten på Östersjön har ökat risken för allvarliga miljöolyckor. Sjötransporten på Finska viken uppskattas dessutom öka ytterligare.

Också en läcka på land kan leda till att stora mängder olja eller kemikalier rinner ut i havet.

Olje- eller kemikalieolyckor har ofta svåra, både kort- och långsiktiga följder för ekosystemen. Dessa följder kan vara svåra att förutse och att stoppa.

Olyckorna bedöms kunna ha stor inverkan på Finlands vitala funktioner i fråga om den inre säkerheten.

Krig det värsta hotet

Användningen av militära styrkor bedöms utgöra det största hotet mot Finlands livsviktiga funktioner. Krig skulle genomgående ha en ytterst stor inverkan på oss, slår den färska rapporten fast.

Sannolikheten för användning av militära styrkor har däremot inte förändrats sedan den föregående riskbedömningen som publicerades 2015.

Andra hot som bedöms som allvarliga men som inte har förändrats sedan 2015 är både risken för omfattande störning i elförsörjningen, en risk för influensapandemi eller omfattande epidemi samt risken för olycka i ett kärnkraftverk.

Den nationella riskbedömningen genomfördes nu för andra gången. Den senaste och första rapporten gjordes år 2015.

Den nya, nationella riskbedömningen i sin helhet hittar du här.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets text "Kansallinen riskiarvio: Laajamittaisen maahantulon sekä viestintäpalveluiden vakavien häiriöiden uhka kasvanut" av Marcus Ziemann.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes