Hoppa till huvudinnehåll

Ät rotfrukter, de är billiga – nio råd en fattig inte vill höra

Leipäjono Helsinginkadulla  Helsingissä.
Leipäjono Helsinginkadulla Helsingissä. Bild: Toni Määttä / Yle Brödkö,sociala problem,Hurstin Apu

Det finns nästan en halv miljon människor i vårt samhälle vars inkomster inte räcker till för en rimlig minimikonsumtion. Ändå får fattiga ofta höra korkade tips av personer med mer pengar än de själva har. "Goda råd" som på riktigt inte alls är till någon nytta. Det här kallas för richsplaining.

Richsplaining är en term som landstigit i Finland från Amerika. Med richsplaining syftar man på en situation där en rikare person ger självklara och ofta korkade råd och tips till en fattigare person.

Vanligtvis förstår den förmögnare inte alls den andras livssituation utan talar utifrån sin egen välbärgade synvinkel.
Richsplaining är ett ord som är sammansatt av rich(rik) och explain (förklara).

Forskaren Elina Turunen vid institutet för hälsa och välfärd (THL), kan berätta varför de här råden ofta är värdelösa.
Turunen håller på med en avhandling för Helsingfors Universitet om hur man klarar av att leva i fattigdom.

Visst är det bra att kunna handla smart och spara pengar på fiffiga sätt. Men det är viktigt att förstå vad det betyder att bli trött och uppgiven av att vara fattig och ha svårt att planera sin framtid.

Att under långa perioder inte ha pengar, att vara tvungen att låna pengar av andra, att tacka nej till umgänge med kompisar eftersom man inte har råd att göra något som kostar.

1."En fattig har inte råd att köpa billigt. Det lönar sig att satsa på kvalitet!"

– Om en människa har svårt att få inkomsterna att räcka till de allra nödvändigaste utgifterna, är det väldigt svårt att köpa dyrare saker, säger Turunen.

Låg inkomst och fattigdom mäts i Finland på olika sätt. Siffror från THL visar att omkring åtta procent av befolkningen - cirka 440 000 personer - lever på mindre än vad som anses vara en människas anständiga minimibudget.

En ensamstående vuxen persons minimibudget har slagits fast till 600-669 euro i månaden.

Dessutom stämmer det inte alltid att dyrare produkter skulle vara av bättre kvalitet.

2."Nog kan nu varenda en spara 20 euro i månaden"

– Människor som lever i fattigdom har redan skurit ned på alla utgifter de kan också beträffande mat och mediciner. Tjugo euro kan vara en stor summa. Om du sparar 20 euro så är det utan tvekan bort från någonting annat viktigt.

Pojke staplar mynt på ett bord.
Pojke staplar mynt på ett bord. Bild: Mostphotos ekonomi,barn,pengar,mynt,Pojke,fattigdom,budget,räkna

Turunen säger att fattigdom inte bara handlar om att vara utan pengar utan att det också innebär att att du inte kan delta i olika saker. Tillvaron blir snäv vilket i sin tur kan leda till att man inte känner sig som en fullvärdig samhällsmedborgare.

Trots att inkomsterna plötsligt skulle bli bättre känner människan nödvändigtvis inte att hens situation skulle vara i skick.

3."Du tänker för mycket på pengar!"

Ibland kan det hänga på väldigt små saker om pengarna räcker till eller inte. Därför måste man vara på sin vakt hela tiden.
– Om du hela tiden måste fokusera på hur du ska klara av dagen eller de följande dagarna då måste du tänka på pengar.

En enkät som gjorts bland människor som lever utan för arbetslivet visar att över hälften av dem inte planerar sin framtid. De lever från dag till dag. Av de som svarade på enkäten, upplevde en tredje del en stark psykisk belastning på grund av sin livssituation.
– För att känna att du har kontroll över din tillvaro behöver du kunna förutse ditt liv på längre sikt men det är inte alltid möjligt.

4. "Ät rotfrukter, de är billiga! Och skogen är ju full av bär"

– Rotsaker och bär är säkert bra både för fattig och rik men de löser inte fattigdomsproblemet.

Fattigdom ses alltmer som ett personligt misslyckande snarare än ett samhällsproblem, och den allmänna acceptansen för misär har ökat. Ansvaret borde inte få bollas mellan olika myndigheter eller läggas över på den enskilde människan.

En människas levebröd består dessutom av många olika faktorer av vilken mat kanske bara är en bråkdel av helheten.

Att man är fattig betyder inte att man är dum, men ett ständigt ekonomiskt trångmål sliter både på den psykiska och den fysiska hälsan.

5."Det lönar sig att äta hos sina föräldrar eller vänner"

– Alla former av sociala nätverk hjälper människor att klara sig men på samma gång vill man inte bli för beroende av andra, säger Turunen.

I fattigdomsforskning har det kommit fram att många undviker att ta emot hjälp på grund av att de upplever att tjänster leder till gentjänster. Människor tänker inte bara på att överleva ekonomiskt utan också på att bemästra det sociala livet: Man försöker befrämja relationer och vissa tänker till och med på hur mycket de kan belasta sina nära relationer med sina problem.

Leipäjono Myllypurossa.
Leipäjono Myllypurossa. Bild: Mikko Ahmajärvi/Yle Brödkö,Bistånd,livsmedelshjälp,fattigdom,Kvarnbäcken

6."Pengar gör en inte lycklig"

Enligt Forskning i lycka så gör pengar, efter en viss uppnådd inkomstgräns, dig inte lyckligare men att kunna tillfredsställa basbehoven spelar en stor roll för upplevelsen av lycka.

Det finns också Forskning kring basbehov, där man har märkt att ett hungrig människas tankar kretsar kring ätande och mat.
– Ju mindre man behöver tänka på att överleva desto mera energi frigörs det till att göra annat.

7."Du kan inte vara fattig när du har råd att ha hund eller att har råd att röka"

För oss människor är olika saker viktiga och stöder vårt välbefinnande. Ett husdjur kan mycket väl hjälpa en att orka i vardagen. En husdjursägare men låg inkomst kan pruta på någonting annat än skötsel av djuret.

– Dessutom kan man inte så där bara sluta ha ett husdjur. Det är annat än att sluta med en hobby.
Vad missbruk beträffar så är det ofta fråga om ett beroende. Både fattig som rik skulle må bra av att sluta röka men för båda kan det vara lika svårt.

katt
katt Bild: Yle/Stefan Härus kattdjur

8."Jag förstår hur du känner det. Vi har också funderat på att ge upp vår andra bil för nog går det mycket pengar till det"

– En sådan här kommentar berättar om att människors upplevelser har fjärmat sig från varandra: höginkomsttagare känner inte till låginkomsttagarnas liv och vice versa.

På ett samhälleligt plan är det dåligt att de sociala avstånden ökar så mycket att man inte kan leva sig in i den andras vardag. Det här förstärker misstroendet.

– Om fattigdom inte förekommer i den egna eller nära kretsen så vet man nödvändigtvis inte vad man talar om när man talar om fattigdom.

9."Den som söker hittar nog jobb"

Inte alltid. Det är många faktorer som påverkar en människas sysselsättning/anställning. Exempelvis utbildning och arbetshistoria, arbetsförmåga, mängden av arbetssökande och arbetsplatser och deras lägen.

Många experter oroar sig för att allt fler människor kommer att bli utslagna på grund av att de inte hittar en plats på arbetsmarknaden.

Vad ska man då säga?

Människors situationer är väldigt olika. Det lönar sig att lyssna på vad den andra säger och inte bara komma med sina egna "goda råd"– särskilt om ingen har bett om dem.

– Om man upplever att man blir hörd bland sina vänner eller inom olika tjänster, kan det förstärka känslan av att höra till. Om någon bara berättar för dig vad du borde göra, leder det nödvändigtvis inte någonstans eller sporrar dig till förändring, säger Turunen.

Leipäjono Helsinginkadulla  Helsingissä.
Vissa hävdar till och med att inkomstklyftor sporrar - att en viss form av fattigdom alltså är bra för Finlands ekonomi. Leipäjono Helsinginkadulla Helsingissä. Bild: Toni Määttä / Yle Brödkö,sociala problem,Hurstin Apu

Samhällets utveckling är inte bestämt av ödet. Att 2700 människor köar i Hurstis matkö är en konsekvens av hur vi har organiserat samhället. Det om något borde stämma till eftertanke om hur vi fördelar resurser.

Det finns en fattigdom därute som är verkligt gruvlig.

Vill vi, på riktigt, ha det så här?

Den här texten är delvis baserad på artikeln:
"Syö juureksia, ne ovat halpoja" – 10 neuvoa, joita köyhä ei halua kuulla, som är skriven på finska av redaktören och bloggaren Julia Thurén tillsammans med feministen och doktoranden Minja Koskela.


Här kan du höra ett podcast-avsnitt på finska om richsplaining!

Varför gör vi oss skyldiga till richsplaining! Med vilken ton borde vi prata om pengar? Vem får prata och varför är ett felaktigt sätt utöver att det känns ledsamt också farligt på en samhällelig nivå?

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix