Hoppa till huvudinnehåll

Gunilla fick en grav synskada men hittade livsglädjen igen: “Plötsligt en dag förstod jag att inte lyssna på alla som jag upplevde sa att jag inte duger”

Gunilla Löfman sitter vid sitt köksbord och lägger patiense
Gunilla har själv virkat den tröja hon har på sig. Gunilla Löfman sitter vid sitt köksbord och lägger patiense Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild

Gunilla blev deprimerad och kändes sig värdelös då synen försvann. Men hon har hittat glädjen och lösningarna igen, allt från att ge tid för sorgen till att resa, handarbeta och skriva böcker utan att se ordentligt.

Vi har träffat tre kvinnor som har känt att de inte passat in eller varit bra som de är. Men trots motgångar har de hittat sin egen väg till att rivas med sig själva. Alla tre kvinnor har också upplevt yrkeslivet som speciellt utmanande.

Transkvinnan Tanja kände att hon inte vågade visa sätt rätta jag under en lång arbetskarriär inom den manliga transportbranschen och Gunvor som upplevde mobbning på sin arbetsplats.

Mer om Gunilla, Tanja och Gunvor i Närbild om att att vara annorlunda och hitta vägen till att må bra:

För drygt 20 år sedan drabbades Gunilla Löfman i Nagu av en så svår synskada att hon var tvungen att sluta med sin bokföringsbyrå och blev pensionerad. Hon försökte hitta annat arbete, men det lyckades inte.

- Jag upplevde det som om hela jag på sätt och vis var värdelös. En tid var jag väldigt deprimerad.

Den första tiden medan synen blev sämre och sämre var hela världen upp och ner eller snedvriden. Det var väldigt jobbigt att bara gå.

Gunilla Löfman står vid spisen och stäker bönor
Gunilla Löfman står vid spisen och stäker bönor Bild: Maud Stolpe/Yle Närbild

Men hon hittade styrkan att skingra de mörkaste molnen.

- Helt plötsligt en dag så förstod jag att inte lyssna på alla som jag upplevde att sa att jag inte duger.

Också synen stabiliserade sig.

- Då kunde jag vänja mig. Idag hjälper båda ögonen varandra, att gå ut och promenera till exempel betyder inte några svårigheter.

Hon förklarar att hon nu ser som genom en dimma.

- Ska jag se en annan människas ansikte så behöver jag komma så nära att man normalt inte går så nära andra människor som man inte kramar.

Små praktiska saker kan vara knepiga

Små praktiska saker i vardagen kan vålla problem, som att till exempel inte kunna se om man har smuts under naglarna eller att läsa små texter.

- Egentligen känns det ganska fånigt att säga det men det är svårt med en så enkel sak som att lacka mina naglar. Men idag har jag bestämt mig för att jag har vänner som hjälper mig.

Det är också svårt att leta upp en buss, att inte kunna läsa skyltar från vilken hållplats går bussen och liknande saker.

Om det finns flera människor på en plats och någon säger hej så vet hon inte vem det gäller. Av omgivningen skulle hon därför önska att de som säger hej åt henne också säger vem de är.

Gunilla har hittat lösningar

Lösningen till att hjälpa sig själv var för henne att inse att hon inte ska försöka se.

- Jag ska stänga ögonen och använda de tio små ögonen - mina fingrar - och känna efter.

Till de som drabbats av funktionsnedsättning har hon några råd.

- Man ska ge också tid åt sorgen. Alla människor tror ju alltid att jag bara är glad, men djupt där inne lever också sorgen. Också om det hela tiden händer en massa roliga saker så finns den ändå.

Alla människor tror ju alltid att jag bara är glad, men djupt där inne lever också sorgen.

Hon tycker också det är viktigt att se möjligheterna vad man kan göra.

- Man behöver ju inte sticka ut i världen men kanske man kan finnas till för grannen. Också om man har en funktionsnedsättning så kan man fortfarande bry sig om andra.

Reser, skriver böcker och är föreningsaktiv

Gunilla bestämde sig för att hjälpa andra som fått problem med synen och skulle gå igenom samma saker som hon hade upplevt.

Idag har hon varit och är aktiv i flera organisationer, bland annat är hon ordförande för Finlands Svenska Synskadade.

Ett stort och viktigt projekt för henne som privatperson har varit att hjälpa synskadade i Senegal.

Så låter man det man vill skriva rinna ner genom fingrarna

Hon har också skrivit en bok om sig själv och sin projekt.

- Jag sätter mig vid datorn, lägger fingrarna på tangenterna och så låter man det man vill skriva rinna ner genom fingrarna. Mina hjälpmedel för att klara det är dator med förstoringsprogram och talsyntes.

Gunilla har fortsatt resa trots sin synskada. Det fungerar bra eftersom hon rest mycket medan hon ännu såg.

- Under mina olika uppdrag har jag sedan rest i grupp och fått resvana. Men det fanns en frihetslängtan, någon sorts djupt liggande behov av att jag måste försöka resa. Jag gjorde mycket noggranna förberedelser innan jag for.

Närbild med Gunilla, Tanja och Gunvor sänds i Yle Fem måndag 4 februari klockan 20 med repris tisdag 4 februari klockan 11.

  • Boris Johnson i Berlin - beredd att kompromissa kring brexitavtal

    Merkel uppgav att EU är beredda att förhandla kring handeln.

    Storbritanniens premiärminister Boris Johnson sade i dag att Storbritanniens nuvarande utträdesavtal med EU är oacceptabelt under en gemensam presskonferens med Tysklands förbundskansler Angela Merkel under Johnsons besök i Berlin.

  • 40 kor på vift i skogen i Laukas - nu ska de avlivas

    Expert: Djur förvildas snabbt ute i skogen.

    I Vehniätrakten i Laukas har en hjord på cirka 40 nötkreatur varit på fri fot i skogen sedan våren. På tisdagen ställdes läget på sin spets då djuren, som trängt sig in på gårdar och vägar, började utgöra en fara för folk i området. Just nu håller hjorden till i skogen nära bondgården.

  • Sopkärl vid rastplatsen i Horsbäck efterlyses

    Problemet lyfts fram i ett invånariniativ.

    Raseborgs stad kommer nu vända sig till Trafikledsverket Väylä med en önskan om att det skulle placeras sopkärl på rastplatsen invid riksväg 25 i Horsbäck.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland