Hoppa till huvudinnehåll

Nobelpristagaren A.I. Virtanen är bortglömd i Sibbo där han verkade - museum vid Joensuun tila skulle kunna locka turister

Porträtt av kemisten och nobelisten A.I. Virtanen.
Kemisten A.I. Virtanen fick nobelpriset 1945. Porträtt av kemisten och nobelisten A.I. Virtanen. Bild: Yle / Leo Gammals Artturi Virtanen,Sibbo,vägvisare,porträtt,joensuu gård

I Sibbo saknas en kultur av att minnas betydande personer genom minnesmärken. Men borde landets första nobelpristagare som verkade i kommunen uppmärksammas bättre?

1925 uppfann biokemisten Artturi Ilmari Virtanen ett smörsalt som förlängde smörets hållbarhet.

Tre år senare upptäckte han en metod som förbättrade ensilagets kvaliteter, det så kallade AIV-fodret.

A.I. Virtanen belönades därför med nobelpriset i kemi 1945 - "för sin forskning och sina uppfinningar inom jordbruks- och näringskemi, i synnerhet för sin metod för att konservera foder".

Men känner dagens Sibbobo till att Finlands första nobelist hade en gård i kommunens södra del där han bland annat utförde experiment med nötboskap för att förbättra mjölkens kvalitet?

På 1950-talet var forskningen inriktad på att binda kväve som man testade med olika vallväxter, bland annat klöver och ärter.

- På 1960-talet koncentrerades arbetet till att förädla mjölken i korna. Man ville försöka förstå sambandet mellan fodret och mjölken, alltså vad som händer i processen när korna äter gräset och det kommer ut som mjölk, säger Martti Virtanen.

Martti Virtanen i Nobel-salen i Villa Sibbe.
Martti Virtanen i Nobel-salen i Villa Sibbe. Martti Virtanen i Nobel-salen i Villa Sibbe. Bild: Yle / Leo Gammals Artturi Virtanen,Sibbo,vägvisare,porträtt,joensuu gård

Det är sonsonen Martti Virtanen som idag äger och förvaltar Joensuun tila. Trots att det idkades vetenskaplig forskning på gården upplevde han sin barndom som högst normal.

- Det mesta av ensilaget gjordes i ändan av den gamla ladugården där det nu finns ett daghem. Här och där fanns torn där vi började laga ensilage. När ladugårdens torn byggdes till och blev större gjordes de flesta försöken där men utan större framgång, ler Virtanen.

Problemet var apparaturen som skulle sprida och jämna ut höet innan det packades ihop för att fermentera.

- Maskinen som skulle göra det packade bara ihop höet i ett hörn medan resten var löst så arbetarna fick jämna ut resten för hand. Så det var mest problem med de här mojängerna som skulle göra jobbet. Det var likadant med hur saltsyran skulle fördelas och blandas i höet. De hade olika system och alla försökte på litet olika sätt.

Korna matades ur en lucka i sidan

– Vi hade kor som försöksdjur. De åt bara granulat, efter det matades de med foder genom en lucka i sidan, säger Virtanen.

Luckan ledde raka vägen in i våmmen. Allt foder som matades genom luckan var noggrant mätt. Forskarna undersökte sedan hurdan mjölk korna producerade på basis av olika födoämnen.

Fakta om A.I. Virtanen

Artturi Ilmari Virtanen föddes 15.1.1895 i Helsingfors, men växte upp i Viborg. Han dog den 11.11.1973 i Helsingfors

1919 anställdes han som kemist vid Valios biokemiska laboratorier. Han ledde laboratoriet i nästan 50 år.

1925 uppfann Virtanen smörsaltet, som var ett neutralt salt buffrat med dinatriumvätefosfat (E 339) och natriumkarbonat (E 500). Genom att höja pH-värdet förlängdes smöret hållbarhet och samtidigt försvann en obehaglig oljig smak.

1928 upptäckte Virtanen och kollegan Henning Karström en metod att sänka ph-värdet i foder för nötkreatur genom att blanda i en blandning som bestod av utspädd svavelsyra och saltsyra. Med hjälp av denna når ensilaget ett pH under 4.

Metoden för att framställa AIV-fodret patenterades 1932. Metoden användes framför allt på vallväxter och blast från rotfrukter. Senare ersattes de starkare syror av myrsyra.

1945 fick A.I. Virtanen som första finländare Nobelpriset i kemi.

Virtanen var ledamot i Finlands Akademi och dess första ordförande från 1948 till 1963.

Under krigsåren forskade Virtanen i nödmaten och kämpade för att befolkningen skulle få tillräckligt med A- vitamin och joderat salt.

Virtanen studerade också emmentalerosten, vars kvalitet hade rasat under krigsåren på grund av mikrobiologiskt dålig foder och brister på lantgårdarna. Tack vare kemistens insatser blev Finland ett av få länder som lyckades massproducera emmentaler.

Virtanen förbättrade också brännflaskans eller Molotovcocktailens egenskaper.

Virtanen startade den första finskspråkiga folkskolan i Massby i Sibbo.

Ett biomedicinskt institut som bär A. I. Virtanens namn är verksamt i anslutning till Östra Finlands universitet.

1939 invaldes Virtanen som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

1945 blev han utländsk ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien.

Virtanen blev teknologie hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan 1949.

1968 belönades han med det första Atwater-priset i USA. Virtanen valdes också som första finländare till USA:s nationella vetenskapsakademi.

1971 kallades han till den tyska riddarorden Pour le Mérite.

Virtanen var också medlem av den norska vetenskapsakademin och Deutsche Akademie der Naturforscher Leopoldina.

Nobelisten A.I. Virtanen fick ett eget frimärke 1980.

Asteroiden 1449 Virtanen är uppkallad efter honom.

Suomalaisten Kemistien Seura, Biobio-seura och Ravitsemuksen tutkimussäätiö delar varje år ut ett A. I. Virtanen-pris. Det består av en summa pengar, ett diplom och en silvermedalj formgiven av Aimo Tukiainen

Besök från utlandet

A.I. Virtanens förhållande till Sibbo var komplicerat. Som finsktalande i ett helsvenskt bondesamhälle på 1920-talet var kemisten inte särskilt uppskattad i kommunen.

Virtanen hade starka politiska åsikter och man upprördes av att han att han använt sin assistent som bulvan för att köpa Skräddarby gård (eller Hedvigsberg) som den då hette.

- Det är svårt att beskriva A.I. Virtanen som Sibbobo. Han var aldrig skriven i Sibbo, men trivdes bra på gården i arbetet med försöksdjuren och med att utveckla fodret, säger Martti Virtanen.

Men de lokala omständigheterna gjorde honom inte mindre uppskattad som vetenskapsman, även internationellt.

Villa Sibbe vid Joensuu tila i Sibbo.
Villa Sibbes huvudentré. Villa Sibbe vid Joensuu tila i Sibbo. Bild: Yle / Leo Gammals Artturi Virtanen,Sibbo,vägvisare,porträtt,hedvigsberg

- Han besöktes både av finländare och folk från utlandet. Vägen hit var en smal skogsväg som knappt rymde bussen som anlände en gång om dagen. Här bjöds gästerna på saft eller kaffe för Virtanen var absolutist.

Förutom vetenskapsmän och akademiker har ungefär hälften av Finlands presidenter före andra världskriget bjudits på kaffe eller saft i Nobel-salen i nuvarande Villa Sibbe.

- Här avhandlades inga stora frågor. Det sköttes till stor del på arbetsplatserna i Helsingfors.

Fiskade i skärgården

A.I. Virtanen tyckte om att fiska. Ibland kom gäster på besök som nobelisten inte alltid orkade föra ut på fisketurer. Då fick den tonårige sonsonen föra ut dem i skärgården.

- Min engelska fungerade hyfsat fast en del gäster talade andra språk. På den tiden kunde jag inte omfatta vikten av att åka med gästerna ut till ön för att svirvla som jag gör idag, säger Martti Virtanen.

Förutom Joensuun tila har också en del av Norrkullalandet varit i släktens ägo sedan slutet av 1920-talet.

Redaktör efterlyser minnesmärke

A.I. Virtanen blev 78 år gammal. Han var född 1895. I samband med 100-årsjubileet av hans födsel reste man ett ett minnesmärke vid Valios huvudkontor i Sockenbacka.

Det finns inget motsvarande minnemärke i Sibbo. Det fanns en festsal uppkallad efter honom i Sipoonjoen koulu men efter att skolan revs 2014 finns bara en parkeringsplats kvar där skolan en gång stod.

vägskylt vid biliotekeet i nickby.
A.I. Virtanen-salen finns inte längre. vägskylt vid biliotekeet i nickby. Bild: YLE / Hanna Othman Sibbo,bibliotek,Artturi Virtanen,Nickby,nickby daghem

Minnesmärke efterlyses

I en ledare i Sipoon Sanomat 15.11.2018 efterlyste chefredaktören Riitta Ketola en staty eller ett minnesmärke över nobelpristagaren.

Ketola menar att de flesta Sibbobor bara känner till AIV-fodret men inte mannen bakom det.

- Han uppmärksammades en gång per månad när kommunfullmäktige samlades i Virtanen-salen och varje gång mötet kungjordes så nämndes namnet på salen. Men nu är skolan och salen borta, säger Kaarina Nazarenko, ordförande för kommunens namnkommitté.

Borde landets första nobelpristagare uppmärksammas tydligare i Sibbo?

- Jo, och gärna i Skräddarby eller Joensuu som han döpte det till när han köpte området, säger Odin Sjöholm, medlem i namnkommittén.

Kaarina Nazarenko och Odin Sjöholm från Sibbo namnkommitté.
Kaarina Nazarenko och Odin Sjöholm Kaarina Nazarenko och Odin Sjöholm från Sibbo namnkommitté. Bild: Yle / Leo Gammals Sibbo,kulturhistoria,vägnamn,gatunamn,lokalhistoria,kommittéer,Lokalhistoria,namnkommitté

Minnesmärken hör inte till kulturen

Odin Sjöholm påpekar att det saknas en tradition av att minnas kända personer med statyer, byster eller plaketter i Sibbo.

- Ja, det är ont om sådant i Sibbo. Det kom en förfrågan från någon organisation om vad det finns för minnesmärken efter kända personer och det finns ju ingenting, säger Sjöholm.

Sjöholm nämner minnesstenen i Hangelby över folkskolläraren Mats Wikman som grundade den första ungdomsföreningen i Nyland 1889. I Broböle finns också en liten plåtrelief till minne av kommunens första folkskola.

Nazarenko och Sjöholm föredrar hellre skyltar med information, rondeller med fjärilar, morötter och kaniner än pompösa byster och statyer.

Statyer av morötter som sticker upp ur marken inuti en rondell.
Morotsrondellen i Nickby Statyer av morötter som sticker upp ur marken inuti en rondell. Bild: Yle/Hanna Sjöström Nickby,rondell

Namnkommittén behandlar ärendet Virtanen

När namnkommitté möttes den 22.1.2019 fanns ett ärende på föredragningslistan om A.I. Virtanen. I utkastet till mötesprotokollet står följande:

- Det har önskats att A.I. Virtanen uppmärksammas med en väg eller på annat sätt i Sibbo. Namnkommittén diskuterade saken och konstaterade att en planändring för området vid Joensuu möjligen är på kommande. Det skulle göra det möjligt att vid en senare tidpunkt namnge en väg efter Virtanen på Joensuus markområde, säger Nazarenko.

Porträtt av A.I. Virtanen i Villa Sibbe.
Porträtt av A.I. Virtanen Porträtt av A.I. Virtanen i Villa Sibbe. Bild: Yle / Leo Gammals Artturi Virtanen,Sibbo,vägvisare,porträtt,joensuu gård

Nazarenko betonar att en planändring inte är aktuell just nu, men i och med att södra Sibbo utvecklas i snabb takt är den säkert på kommande.

- Jag tycker att om Virtanen orkar vänta så får han en riktig väg på sitt hemman eller hemmans område. Och vägar rivs inte ner i samma takt som skolor.

AIV-vägen i Skräddarby

På Joensuu område finns redan en kort privat vägstump med namnet AIV-vägen.

- AIV-vägen binder ihop Hitåvägen med Joensuuvägen, men namnet hänvisar till foder och jordbruk, inte till A.I. Virtanen som person, säger Nazarenko.

AIV-vägen i Skräddarby i Sibbo.
AIV-vägen har en handgjord skylt. AIV-vägen i Skräddarby i Sibbo. Bild: Yle / Leo Gammals Artturi Virtanen,Sibbo,vägvisare,joensuu gård

Namngiven väg efter flera år

Kaarina Nazarenko och Odin Sjöholm menar att det finns goda chanser för en väg som är uppkallad efter A.I. Virtanen efter att nybyggnationerna i Danielsbacka och Söderkulla är klara. Men det kan ta flera år.

Om en utveckling av Joensuu inte vore aktuell kunde Nazarenko tänka sig att två vägar i Danielsbacka kunde uppkallas efter A.I. Virtanen och Hjalmar Ingman.

- A.I. Virtanen var viktig för hela landet och gamla Ingmans också med sin glass.

Ärendet A.I. Virtanen är nu protokollfört i väntan på att infrastrukturen byggs ut i Joensuu och det finns en väg att namnge.

- Det är säkert vi som ska hålla det i minnet tills den dagen kommer då de planerar om områdena, säger Nazarenko och Sjöholm.

Virtanens minne dåligt förvaltat

Den 26.1. öppnade Finlands lantbruksmuseum Sarka i Loimaa utställningen Matka maidon historiaan i samarbete med Valio.

Den visar mjölkens historia från 1800-talet till idag på ett medryckande och modernt sätt om man får tro reklamen.

Här visas också nobelpriset upp tillsammans med några fotografier av pristagaren samt information om AIV-smörsaltet och AIV-fodret.

Nobelpristagaren Artturi Imari Virtanen var en av dem som jobbade för att det finländska saltet skulle joderas. Här fotograferad på 1960-talet.
Arkivbild av A.I. Virtanen Nobelpristagaren Artturi Imari Virtanen var en av dem som jobbade för att det finländska saltet skulle joderas. Här fotograferad på 1960-talet. Bild: Yle artturi ilmari virtanen.

Valio upprätthöll tidigare ett mejerimuseum i Saukkola i Lojo med bland annat utrustning från Virtanens laboratorier. Museet har nu stängt.

- Minnet av honom är bristfälligt upprätthållet i hela landet, även i Valios AIV-museum som inte är öppet för allmänheten annat än på beställning, säger Martti Virtanen som gärna såg en kopia av nobelpriset på Joensuun tila.

Nytt museum i Sibbo

Martti Virtanen tror att det kunde ligga i kommunens intresse att lyfta upp nobelisten på hemmaplan.

- Om Sibbo vill profilera sig i den sektorn borde man börja med att förhandla med Valio om att flytta AIV-museet någonstans till Sibbo. Då skulle han bli en egen person och man kunde sluta tjafsa om varför A.I. Virtanen var i Sibbo och vilka problem och framgångar han upplevde här. Då skulle hans hela väsen lyftas fram bättre.

Joensuun tila i Skräddarby i Sibbo.
Det finns rum för ett Virtanen-museum på Joensuun tila. Joensuun tila i Skräddarby i Sibbo. Bild: Yle / Leo Gammals Artturi Virtanen,Sibbo,vägvisare,porträtt,joensuu gård

Det ligger naturligtvis i släktens intresse att utveckla gården, men Martti Virtanen tror också att det skulle vara till fördel för kommunen om den vill dra nytta av nobelistens utmärkelse och förtjänster.

- Annars förblir det väl vid en väg eller något liknande som inte ger ett lika stort mervärde som ett museum.

Politik, experiment och fisketurer

Martti Virtanen kunde också tänka sig ett helt nytt och annorlunda museum som ger både information och upplevelse. Fotografier finns det gott om som kunde bli en utställning eller skrift.

- Det skulle inte bara fokusera på hans arbete, utan också på honom som människa och person.

Han tänker sig ett lokalt museum som kopplar ihop vetenskapen med den politiskt aktiva forskaren och hans intressen.

skärgården
Fiskturer i nobelistens roddspår. skärgården Bild: Yle/Peter Lüttge norrkulla

Ett nytt museum kräver att kommunen är intresserad och medverkar som aktör. Nobelisten kunde bland annat marknadsföras till turister som en person med stor förkärlek för skärgården.

- Till exempel kineser är alldeles galna i om de får veta att vår nobelist besökte de här platserna. De sitter gärna och metar i flera timmar om de kan få en likadan fisk som nobelisten drog upp.

Martti Virtanen tror också på att lyfta fram rekvisita och de experiment som gjordes på gården.

- Hans vetenskap är svår och det är inte många som är intresserade av den, men man kunde kanske blåsa liv i den på något annat vis med litet kreativt tänkande.

Kommundirektören positiv till museum

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas förhåller sig positiv till tanken på ett museum där man kunde höra autentiska berättelser om A.I. Virtanen i en autentisk miljö.

- Det är ingen dum idé om man kunde flytta föremålen från Valios museum till Joensuun tila. Jag kan bra tänka mig att medverka i en diskussion om det här, säger Grannas.

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas
Mikael Grannas Sibbos kommundirektör Mikael Grannas Bild: Yle/Carmela Walder Mikael Grannas,Sibbo,kommundirektör

Grannas tror att museet skulle vara bra för kommunens varumärke i synnerhet om det kopplas till upplevelser.

- Det finns goda möjligheter att söka om ekonomiskt stöd för verksamheten till exempel kommunens kulturbidrag eller leader-finansiering för driften genom utvecklingsföreningen Silmu.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland