Hoppa till huvudinnehåll

Arbetsgivarna om äldreboendena: Det kostar en kvarts miljard att ge klienterna 0,7 vårdare var

En skötare håller en äldre persons hand. Den äldre personen sitter i rullstol.
En skötare håller en äldre persons hand. Den äldre personen sitter i rullstol. Bild: Mostphotos/Sandnes1970 åldringar,Hälsovård av åldringar,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),hälsovård,sjukvård,äldreboende,ålderdomshem

På arbetsgivarhåll vid vårdbolagen är man fortsättningsvis avogt inställd till förslaget om en bindande kvot på 0,7 vårdare per klient inom äldreomsorgen.

Förslaget har blivit aktuellt efter avslöjandena om vanvård och brister vid privatdrivna äldreboenden. Tanken är att personalmängden borde bestämmas i lag.

I dag innehåller lagen bara en rekommendation om att det ska finnas 0,5 vårdare per klient. Enligt ett förslag borde minimiresursen vara bindande och dessutom höjas till 0,7 vårdare per klient.

Enligt arbetsgivarna inom branschen skulle den förändringen höja kostnaderna med 250 miljoner euro per år, alltså en kvarts miljard.

"Kommunerna betalar notan"

Den som presenterar siffran för nyhetsbyrån STT är Ismo Partanen, näringslivspolitisk direktör vid de privata vårdbolagens arbetsgivarorganisation Hali.

Det är inte Hali som har räknat ut kostnaderna, utan Partanen hänvisar till en bedömning som Kommunförbundet gjorde för ett par år sedan.

Lähihoitaja Bern Amar työssään auttamassa vanhusta, Attendo, Vantaa, 12.11.2018.
Lähihoitaja Bern Amar työssään auttamassa vanhusta, Attendo, Vantaa, 12.11.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle Attendo Care,hälso- och sjukvård,omvårdnadstjänster (service),äldreboende,invandrare,arbetskraftsinvandring,närvårdare,närvårdare,invandrararbete,äldreomsorg,Hälsovård av åldringar,vårdinstitutioner för åldringar,åldringar,ålderdom,omvårdnadstjänster (social service),närvårdare (grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen)

Den gick enligt honom ut på att en ökning av vårdarresursen till 0,7 per klient skulle öka kostnaderna med ungefär de omtalade 250 miljoner euro, jämfört med de dåvarande kostnaderna.

- Det är kommunerna som betalar den notan, för det är de som beställer vården, säger Partanen.

Han säger att Hali inte vill ha en bindande vårdarkvot, utan önskar flexibilitet.

- Om man skriver in minimikvoten 0,7 i lagen, så blir den samtidigt en maximikvot. Människor behöver olika mycket vård. En del kan klara sig med en vårdarresurs på 0,4, medan andra kan behöva 0,8.

Facket: Det finns de som vill ha jobben

Partanen vill inte ta ställning till hur många nya vårdare som måste anställas om man vill ha 0,7 vårdare per klient och han påpekar att det redan nu är svårt att hitta tillräckligt med personal.

På fackligt håll säger man däremot att det inte borde vara omöjligt att anställa fler. Enligt närvårdarnas fack Super behövs några tusen vårdare till för att nå kvoten på 0,7.

Supers ordförande Silja Paavola säger att en del av behovet kan tillgodoses genom att heltidsanställa sådana som har deltidsarrangemang.

- Varje år inleder 8000 personer studier till närvårdare. En del av dem stannar i branschen, men en del söker sig annanstans eftersom vårdarjobben är oregelbundna och lönen dålig, konstaterar Paavola.

- Om arbetsförhållandena är drägliga och arbetsbördan inte är enorm så finns det nog de som vill ha jobben, säger hon.

Källa: STT

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes