Hoppa till huvudinnehåll

Finansministeriet: Nästa regering måste genomföra nedskärningar för två miljarder eller införa hårdare beskattning

Kuren som Finansministeriet skriver ut åt Finlands nästa regering består av anpassningsåtgärder för två miljarder euro. Summan måste skrapas ihop endera genom att skära ner på utgifter eller genom dra in mera pengar med hjälp av höjda skatter.

Finansministeriet har gett ut en rapport, eller tjänstemannainlägg som det heter, som behandlar utgångspunkterna för finans- och förvaltningspolitiken under den kommande valperioden.

Med andra ord: vilka ekonomiska utmaningar nästa regering får sätta tänderna i.

Rapporten tar inte ställning till var det ska sparas eller vilka skatter som ska höjas. Den saken får den nya regeringen sköta.

Ett av rapportens få konkreta exempel på hur staten kan få in mera pengar handlar om en höjning av de mervärdesskatter som bantats ner de senaste åren. Höjningen kunde alltså gälla till exempel mat, mediciner, böcker, taxiresor och restaurangförsäljning.

Högre mervärdesskatt på de här varorna innebär att du måste betala mer för dem vid butikskassan.

- Vi ger ingen rekommendation om huruvida anpassningen av den offentliga ekonomin ska göras genom nedskärningar eller genom höjda skatter. Men det är bara möjligt att skärpa beskattningen till en viss gräns, säger Finansministeriets finanspolitiska samordnare Sami Yläoutinen.

Finansministeriet varnar för att signifikanta skattehöjningar kan försvaga den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

Vår åldrande befolkning skapar ett hållbarhetsgap

Finansministeriet har sammanställt rapporten i hopp om att boosta den finländska ekonomin före nästa recession och också med tanke på de växande pension- och hälsovårdskostnaderna.

Målet är att hjälpa den nya regeringen att minska på hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna.

Grafik som visar hur Finansministeriet tycker att nästa regering borde minska hållbarhetsunderskottet.
Grafik som visar hur Finansministeriet tycker att nästa regering borde minska hållbarhetsunderskottet. Bild: Yle Uutisgrafiikka Grafik,Finansministeriet (Finland),hållbarhetsunderskott,offentlig ekonomi

Med hållbarhetsgap avses att finländarna blir äldre medan nativiteten sjunker, vilket leder till att de i arbetsför ålder i framtiden inte kommer att klara av att betala de allt större hälsovårds- och pensionskostnaderna för de äldre generationerna.

På grund av den här utvecklingen försöker man å ena sidan begränsa ökningen av statens och kommunernas utgifter och å andra sidan få in mera pengar till exempel genom en höjd sysselsättningsgrad.

Enligt Sami Yläoutinen kommer Finlands offentliga ekonomi försvagas om man inte snabbt vidtar åtgärder.

Målet är att de offentliga finanserna ska visa ett överskott under nästa regeringsperiod. Det innebär att statens, kommunernas och den övriga offentliga sektorns sammanlagda finanser måste hålla sig på plussidan.

100 000 nya arbetstillfällen före 2025

Finansministeriet råder den nya regeringen att sträva efter att få flera människor ut i arbetslivet. Målet borde vara 100 000 nya arbetstillfällen före 2025.

Med andra ord borde sysselsättningsgraden höjas från nuvarande 72 procent till 75 procent.

Den höjda sysselsättningsgraden skulle enligt Finansministeriets beräkningar dra in ytterligare två miljarder euro för att minska på hållbarhetsgapet. Fler personer som arbetar betyder mera klirr i skattekassan samtidigt som utgifterna för arbetslöshet minskar.

Begränsade möjligheter för skärpta skatter

Rapporten tar som sagt inte ställning till huruvida den offentliga ekonomin ska stärkas genom nedskärningar eller genom höjda skatter.

Om den nya regeringen bestämmer sig för att gå fram med hyveln, manar rapporten till försiktighet – nedskärningarna får inte försvaga förutsättningarna för ekonomisk tillväxt.

De ledande tjänstemännen vid Finansministeriet anser att möjligheterna att införa hårdare beskattning utan att hämma den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen är väldigt begränsade.

Det finns också en rädsla för att till exempel höjda skatter för företag kan leda till att Finland tappar placeringar i den internationella konkurrensen.

Om nästa regering väljer att höja skatter, bedömer tjänstemännen att de höjningar som orsakar minst skada är höjda konsument- och fastighetsskatter.

En person skuffar en kundvagn framför ett stort sortiment av bland annat citrusfrukter.
Finansministeriet föreslår höjd mervärdesskatt. Det kan betyda att varor som du konsumerar blir dyrare. En person skuffar en kundvagn framför ett stort sortiment av bland annat citrusfrukter. Bild: Mostphotos/Michael Erhardsson dagligvaruhandel,butik,Livsmedelsaffärer och supermarketer,affärer,kundvagnar,konsumtion,kundvagn

De rekommenderar att i framtiden beskatta arbete lättare och konsumtion hårdare. Förslagsvis kunde man alltså höja mervärdesskatten på till exempel mat, mediciner, böcker, restaurangförsäljning, taxiresor, papperstidningar eller biobiljetter.

Finansministeriet rekommenderar inte en sänkning av den totala skatten.

I praktiken betyder tjänstemännens förslag att en stor del av statens och kommunernas utgifter måste finansieras genom nedskärningar.

Om politikerna följer ministeriets rekommendationer borde varje vallöfte som innebär ökade utgifter följas av en redogörelse över var man kommer att skära ner för att ha råd att förverkliga löftet.

Vårdreform behövs för att tygla växande utgifter

Det är fortfarande oklart hur det kommer att gå med den nuvarande regeringens social- och hälsovårdsreform.

Oavsett måste reformen, alternativt dess efterträdare, eftersträva att tygla kostnadsökningen med tre miljarder euro innan 2020-talets slut, menar man i rapporten.

Inbesparingen inom vården är den tredje ingrediensen i Finansministeriets recept för ett minskat hållbarhetsgap.

En skötare håller en äldre persons hand. Den äldre personen sitter i rullstol.
Kostnaderna för pensioner och hälsovård kommer att bli en utmaning då befolkningen blir äldre. En skötare håller en äldre persons hand. Den äldre personen sitter i rullstol. Bild: Mostphotos/Sandnes1970 åldringar,Hälsovård av åldringar,Social- och hälsovårdsreformen (Sote),hälsovård,sjukvård,äldreboende,ålderdomshem

Enligt rapporten måste ansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna flyttas över till en instans som är starkare än kommunerna.

Regeringens nedskärningar har hjälpt – men den låga nativiteten har stjälpt

Hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin är i nuläget mindre än det var våren 2015 då Juha Sipilä (C) tog tag i rodret.

De nedskärningar som Sipiläs regering genomfört har enligt rapporten gjort hållbarhetsgapet mindre.

Statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och Euroapaminister Sampo Terho (NA) vid riksdagens plenum den 19 juni 2017.
Juha Sipiläs regering har gjort hållbarhetsunderskottet mindre Statsminister Juha Sipilä (C), finansminister Petteri Orpo (Saml) och Euroapaminister Sampo Terho (NA) vid riksdagens plenum den 19 juni 2017. Bild: All Over Press Juha Sipilä,Petteri Orpo,Regeringen Sipilä,Centern i Finland,Samlingspartiet,Sampo Terho,riksdagen,Plenum,Nytt alternativ,Blå framtid

Samtidigt föds klart färre barn än tidigare i Finland. Prognoserna visar att andelen finländare i arbetsför ålder kommer att minska från och med 2030-talet, vilket tär på de offentliga finanserna.

På våren 2015 låg hållbarhetsunderskottet enligt Finansministeriets beräkningar på 11 miljarder euro. I slutet av förra året hade gapet krympt till 9,2 miljarder.

Regeringens åtgärder har minskat underskottet med sammanlagt 3,2 miljarder euro. Samtidigt har nativitetsprognoserna och andra förändringar ökat underskottet med 1,4 miljarder.

I Finansministeriets beräkningar ingår inte de besparingar som regeringen försöker uppnå med social- och hälsovårdsreformen.

Även om den nya regeringen agerar helt i enlighet med Finansministeriets förslag kommer hållbarhetsunderskottet vara ett problem som hänger kvar till därpå följande regering – då väntas gapet ligga mellan två och tre miljarder euro.

Artikeln är baserad på Finansministeriets tjänstemannainlägg och på Yle Uutisets text Valtiovarainministeriö: Uuden hallituksen varauduttava kahden miljardin euron leikkauksiin tai veronkiristyksiin
skriven av Ari Hakahuhta.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes