Hoppa till huvudinnehåll

Ålands 16 kommuner ska bli 4 - Siv Sandberg: Misstroende är det största hindret för att det ska lyckas

Kommunutredarna Marcus Henricson, Siv Sandberg och J-E Enestam.
Kommunutredarna Marcus Henricson, Siv Sandberg och J-E Enestam. Kommunutredarna Marcus Henricson, Siv Sandberg och J-E Enestam. Bild: Rasmus Olin Åland,kommuner,landskapsreform

Att Ålands 16 kommuner ska bli 4 är beslutat sedan november förra året. Nu har en ny rapport som undersöker förutsättningarna för de nya kommunerna offentliggjorts. Enligt den har man flera stora utmaningar att vänta.

Rapporten omfattar de blivande kommunerna Skärgården, Norra Åland och Södra Åland. Mariehamn utelämnas då den kommunen inte påverkas direkt av sammanslagningarna.

Kommunstruktur på Åland
Kommunstruktur på Åland Åland

Enligt den nya rapporten har man flera stora utmaningar att vänta.

– Kommunernas misstroende mot landskapsregeringen och kommunernas misstroende mot varandra är det största hindret för att kommunsammanslagningen ska lyckas, säger en av kommunutredarna Siv Sandberg, om det fortsatta arbetet med reformen.

Kansliminister Nina Fellman menar att man måste se arbetet mot oviljan som en process och att man måste arbeta framåt med sakfrågor för att lösa problemet.

– Man måste titta på möjligheterna med de nya kommunerna och inte fastnar i det man inte vill. De nya kommunernas potential framkommer tydligt i rapporten och det finns potential i alla tre områden vi föreslagit, säger kansliminister Fellman.

Kansliminister Nina Fellman poängterar de nya kommunernas potential.
Kansliminister Nina Fellman poängterar de nya kommunernas potential. Kansliminister Nina Fellman poängterar de nya kommunernas potential. Bild: Rasmus Olin Nina Fellman,Åland

Men det är inte bara det politiska motståndet ute i kommunerna som kan ställa till det.

Man behöver också omarbeta det så kallade landskapsandelssystemet, det system som fördelar pengar ut till kommunerna från landskapsregeringen.

Detta då de blivande kommunerna med nuvarande system står inför en ekonomisk kris. Även tidsplanen för hela projektet beskrivs som ”realistisk men krävande”.

Enligt den nya kommunstrukturlag som klubbats ska kommunerna gå samman senast den 1 januari 2022.

Utredarna rekommenderar att kommunerna påbörjar förhandlingarna redan nu under våren, så att kommunstyrelse och fullmäktige kan börja behandla de första samgångsavtalen i december detta år.

Skärgården bör skuldsaneras

Att slå ihop skärgårdskommunerna blir heller ingen enkel sak.

I utredningen har man som ett verktyg använt sig av de finländska lagstadgade kriterierna för utvärdering av kommuners ekonomi. Lagstiftningen som sådan gäller inte på Åland, men kriterierna i sig är ett bra verktyg för utvärdering, menar utredarna.

Vid en samgång skulle Skärgården uppfylla kriterierna för en kriskommun i fråga om skuldbörda, därför menar man att den nya skärgårdskommunen behöver skuldsaneras för att ha en möjlighet att fungera i framtiden.

Logistiken och kommunikationerna inom den nya kommunen är också något som kommer att behöva ses över oavsett hur man genomför sammanslagningen i praktiken.

Stram tidtabell - en av utmaningarna i kommunreformen.
Den strama tidtabellen är en av utmaningarna i kommunreformen. Stram tidtabell - en av utmaningarna i kommunreformen. Bild: Rasmus Olin Åland,kommuner,landskap,landskapsreform

Stärkt kompetens och effektivisering

Fördelarna med sammanslagningen enligt rapporten handlar bland annat om effektivisering, ökade krav på specialisering och spetskompetens inom förvaltningarna och högre förväntningar på digitala och mobila tjänster.

På Norra Åland finns bättre förutsättningar för en aktivare utvecklingspolitik och vissa möjligheter till effektivisering av kommunens förvaltning vid en sammanslagning.

På Södra Åland menar man att utvecklingspotentialen är förhållandevis god då man har större resurser i form av både invånare och skatteunderlag än i de andra blivande kommunerna.

Men i skärgårdskommunernas fall är det en fråga om överlevnad.

– I skärgården handlar det om att skapa förutsättningar för att över huvud taget upprätthålla en fungerande samhällelig infrastruktur i framtiden. En del av de nuvarande kommunerna kommer att ha stora problem med det i framtiden om inget görs, säger kommunutredaren Marcus Henricson.

Framöver väntar också landskapsregeringen på att få den nya lag som klubbats i Ålands lagting prövad i Högsta domstolen, förhoppningen är att man får svar i februari.

Text: Axel Eriksson, Ålands Radio & TV

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes