Hoppa till huvudinnehåll

Fjärrvärme utan stenkol stor utmaning för Helsingfors – Forskare: Bioenergi är ingen långsiktig lösning

Kolkraftverket på Hanaholmen i Helsingfors.
Hanaholmens kolkraftverk ska stängas år 2024. Kolkraftverket på Hanaholmen i Helsingfors. Bild: Jyrki Lyytikkä / Yle Hanaholmen (ö i Finland)

Helsingfors, Esbo och Vanda ska vara koldioxidneutrala på 2030-talet. En stor fråga som städerna måste lösa för att nå målet är uppvärmningen av byggnader som orsakar över hälften av utsläppen.

Helsingfors mål är att vara koldioxineutralt 2035, medan Esbo och Vanda satsar på år 2030. Koldioxidneutralitet betyder att de utsläpp som uppstår ska vara lika stora eller mindre än de utsläpp som staden binder eller kompenserar för.

För Helsingfors del innebär målet att utsläpp av växthusgaser minskas med 80 procent. De resterande 20 procenten av utsläppen ska man kompensera för på annat sätt, bland annat genom att plantera skog.

– I framtiden borde vi vara koldioxidnegativa. Målet kommer sannolikt att justeras i takt med att ny teknologi utvecklas, säger Esa Nikunen som är Helsingfors stads miljödirektör.

Helsingfors stad håller som bäst på att skapa ett webbverktyg som visar de totala koldioxidutsläppen som staden orsakar. Tanken är att stadsborna i realtid ska kunna följa med hur staden klarar av klimatmålen.

Nikunen säger att verktyget ska vara färdigt inom februarimånad.

Några exempel på hur Helsingfors ska nå sina mål

  • I trafiken ska helsingforsarna promenera och cykla mer, samt använda kollektivtrafik istället för bilar
  • En prissättning av fordonstrafiken
  • Elbilarna ska öka med 30 procent och elbussarna ska öka med 30 procent till år 2025
  • Mer spårtrafik
  • Inom stadsplaneringen ska man sträva efter att boende, arbetsplatser, friluftsområden och service ska finnas på samma områden och vara tillgängliga till fots
  • En femtedel mindre energi ska gå till uppvärmning av hus
  • Solpaneler ska producera en sjättedel av energin
  • Helen ska förverkliga ett eget utvecklinsgprogram som bland annat går ut på att ersätta stenkolen med utsläppsneutrala energikällor
  • Mer byggnader i trä
  • Nya byggnader ska vara energieffektiva
  • Helsingfors stad ska minska på utsläppen i sina införskaffningar
  • Staden ska vara aktiv i sin kommunikation och informera invånarna om vad de kan göra för miljön
  • Staden satsar på att främja ren teknologi

Energiproduktionen är den största utmaningen

Utsläppen i huvudstadsregionen har minskat med 13 procent sedan år 1990. Om utsläppen fortsätter minska i samma takt kommer klimatmålen inte att nås.

– Om man ser på utsläppen per capita har utsläppen ändå minskat betydligt fortare, nästan med 40 procent jämfört med år 1990, säger Andrea Weckman som är sakkunnig i cirkulär ekonomi vid Helsingforsregionens miljötjänster HRM.

Andrea Weckman, sakkunnig vid Helsingforsregionens miljötjänster HRM.
Andrea Weckman. Andrea Weckman, sakkunnig vid Helsingforsregionens miljötjänster HRM. Bild: Saga Mannila/Yle Helsingforsregionens miljötjänster (HRM)

Största delen av koldioxidutsläppen kommer från uppvärmning av byggnader, elanvändning och trafik.

Den stora frågan för Helsingfors är värmeproduktionen eftersom över hälften av fjärrvärmen fortfarande produceras med stenkol. 90 procent av byggnaderna i staden är kopplade till fjärrvärmenätet.

– Helsingfors kan halvera sina utsläpp genom att stänga två kolkraftverk, säger Peter Lund som är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet.

Regeringen vill förbjuda användningen av stenkol vid finländska kraftverk från och med maj 2029.

I Helsingfors finns två kolkraftverk, på Hanaholmen och på Sundholmen. Hanaholmens kolkraftverk ska stängas i slutet av år 2024. I stället för stenkol ska Helsingfors energibolag Helen satsa på mer bioenergi.

Energibolaget Helens underjordiska värmereserv i Helsingfors.
Fjärrvärmerör. Energibolaget Helens underjordiska värmereserv i Helsingfors. Bild: Markku Pitkänen / Yle energiproduktion

Bolaget håller också på med att bygga en värmereserv med varmvattenbassänger i en tunnel under Blåbärslandet i Helsingfors. Bassängerna med hett vatten ska värma stadens hushåll då värmebehovet är som allra störst.

Att ersätta kolen med bioenergi är ändå ingen långsiktig lösning eftersom förbränningen av biomassa också orsakar koldioxidutsläpp.

Dessutom är det oklart varifrån råvaran till de stora bioenergikraftverken ska hämtas, säger Lund.

Enligt Lund kommer man i framtiden också att vara tvungen att avstå från gaskraftverken.

– Då måste vi börja producera koldioxidfri energi själva och då är vindkraft en möjlighet. För att säkerställa värmeproduktionen på vintern behöver vi säkert en del värmepannor och då talar vi om bioenergi.

Riksväg 25 i riktning mot Hangö på en plats där vindkraftverken syns
Vindkraft kan också utnyttjas i värmeproduktionen, menar Peter Lund som forskar i framtida energiformer Riksväg 25 i riktning mot Hangö på en plats där vindkraftverken syns Bild: Yle/Linus Westerlund Riksväg 25,Västnyland,Hangö,vindkraftverk,vindmölla

Ett annat alternativ är geotermisk värme som just nu testas i Esbo.

"Huvudstadsregionen borde visa vägen"

Att förbränning av stenkol orsakar höga koldioxidutsläpp är inget nytt. Lund säger att orsaken till att Helsingfors är så sent ute med att slopa stenkolen är ekonomisk.

– Helsingfors producerar mer elektricitet än vad staden behöver. Då de två kolkraftverken stängs har staden ännu en god självförsörjningsgrad, men intäkterna från att sälja el minskar. Det är ungefär 100 miljoner euro i året som faller bort, säger Lund.

Professor i teknisk fysik vid aalto-universitetet, Peter Lund.
Peter Lund som är professor i teknisk fysik vid Aalto-universitetet har länge följt med diskussionen om energiproduktionen i huvudstadsregionen. Professor i teknisk fysik vid aalto-universitetet, Peter Lund. Bild: Saga Mannila/Yle Professors namn

– Huvudstadsregionen är den mest välmående delen av landet och borde visa vägen för resten av landet, men i stället har vi de högsta utsläppen. Vi har lösningar och vi har råd, säger Lund som aktivt följt frågan i över 20 år.

Vanda producerar redan hälften av sin fjärrvärme med blandavfall. Enligt energibolaget Vantaan Energia har koldioxidutsläppen sjunkit med 30 procent efter att avfallskraftverket togs i bruk år 2014.

"Kan leda till att utsläppen ökar"

Antti Majava som är forskare i forskargruppen BIOS säger att regeringens lagförslag om att förbjuda användningen av stenkol kan leda till att utsläppen fortsätter öka.

– Man planerar att öka energiproduktionen som baserar sig på att bränna biomassa och säger att man vill utnyttja biomassa som inte används av skogsindustrin, men problemet är att det i nuläget inte blir över någon biomassa. Att förbjuda kol innan vi har en långsiktigt ersättare kan leda till motsatt effekt, det vill säga att utsläppen ökar, säger Majava.

Majava är orolig för att allt fler träd fälls för energianvändningen.

– Forskningen är ense om att det är vettigare att lämna kvar träden i skogen så att de kan binda koldioxid. Om man vill optimera nyttan av träden ska man inte bränna dem, säger han.

Jämför man med andra städer i Finland, Norden och i Europa som redan gjort denna förändring kan man fråga sig varför Helsingfors inte också kan göra det.― Peter Lund.

Ett annat alternativ är att importera biomassa från utlandet, vilket också medför hållbarhetsproblem, enligt Majava.

– Biomassan importeras sannolikt från Ryssland eller Baltikum som redan exporterar mycket biomassa till Danmark och Sverige. I de baltiska länderna fälls träden just för energiproduktionen och det handlar inte om överlopps biomassa från skogsindustrin, säger Majava.

Majava menar att det i nuläget inte finns ett hållbart alternativ till stenkol i fjärrvärmeproduktionen och att man borde satsa mer på forskningen inom området innan man helt förbjuder stenkolen.

Hanaholmens kolhög ska försvinna, bild tagen från Havshagen i februari 2016
Stenkolshögarna i Helsingfors ska bort innan 2030-talet. Hanaholmens kolhög ska försvinna, bild tagen från Havshagen i februari 2016 Bild: Yle/Helena von Alfthan stenkol,kolkraftverk,kol

– Vi har olika teknologier som fungerar bra på mindre orter och för enskilda småhus, som värmepumpar till exempel. De fungerar bra då vattnet inte behöver hettas upp till 120 grader som det görs i Helsingfors. Värmepumpar kunde fungera om Helsingfors kunde nöja sig med att värma vattnet till 80 grader och endast då det är riktigt kallt skulle man använda brännbara energikällor i fjärrvärmen.

Lund håller med om att det lönar sig att tänka två gånger innan man ersätter stenkolen med bioenergi. Han menar ändå att lösningarna redan finns, men att det politiska intresset hittills har varit svalt.

– Jämför man med andra städer i Finland, Norden och i Europa som redan gjort denna förändring kan man fråga sig varför Helsingfors inte också kan göra det. Forskningen visar att det finns alternativ, nu behövs politiska beslut, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen