Hoppa till huvudinnehåll

Motståndarna befarar att Vasa slukar Korsholm, fusion ger starkare kommun tror förespråkarna – expert ger ingendera helt rätt

Kollage av replotbron och vasa frihetsstaty. En skylt med texten Vasafusion.
Både nyttan och riskerna med en kommunfusion överdrivs, det centrala är hur man organiserar och arbetar efter ett fusionsbeslut, säger professor Stefan Sjöblom i en intervju för Yle Österbotten. Kollage av replotbron och vasa frihetsstaty. En skylt med texten Vasafusion. Bild: Yle Replotbron,Österbotten,Vasa,fusion,Korsholm

Tonläget i debatten kring en fusion av Vasa och Korsholm har länge varit högt, för att inte säga hätskt. Med bara sex veckor kvar till den rådgivande folkomröstningen i Korsholm vrids temperaturen upp ytterligare.

Vi har bett ja- och nejsidan lägga fram sina tyngsta argument.

Yle Österbotten valde att ge ordet till en företrädare för vardera sidan.

Vi ville att den som hörs tydligt ska stå för antingen ett nej eller ett ja till fusion, och därutöver kunna argumentera sakligt för sin ståndpunkt.

Vidare ska hen väl känna till det förslag till fusionsavtal som arbetats fram av Vasa och Korsholm.

Valet föll på Korsholms fullmäktigeordförande Carola Lithén (SFP) och hennes partikollega Anita Sundman, som fungerar som kommunstyrelsens första vice ordförande.

Bägge känner avtalsförslaget i detalj eftersom de suttit med i ledningsgruppen som förhandlat fram texten.

De två politikerna ges i Yle Österbottens rapportering lika mycket utrymme vardera för att lägga fram sin syn på saken.

För att bedöma politikernas argument anlitade vi en utomstående expert, Stefan Sjöblom som är professor i kommunalförvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet.

Sjöblom forskar i kommuners och regioners utveckling, i närdemokrati och medborgardeltagande. Även Sjöblom har läst förslaget till fusionsavtal.

Carola Lithén och motståndarnas främsta argument – ett dåligt avtal som inte lever upp till målsättningarna

Carola Lithén beskriver processen med att ta fram förslaget till fusionsavtal som en besvikelse, och då arbetet var klart var hon den enda ledamoten i ledningsgruppen att lämna in avvikande åsikt.

Lithén anser att arbetet kännetecknades av brådska och enligt henne hann många viktiga saker inte bearbetas, vilket hon menar ledde till ett bristfälligt avtal.

Carola Lithén (SFP) är ordförande i Korsholms kommunfullmäktige.
Carola Lithén, SFP i Korsholm. Carola Lithén (SFP) är ordförande i Korsholms kommunfullmäktige. Bild: Yle/Moa Mattfolk Korsholm,Österbotten,stadsfullmäktigeledamöter,carola lithén

- Korsholm kommer helt enkelt bara att sjunka in i Vasas organisation. De många fördelar som finns hos oss kommer inte att synas i den nya kommunen.

Lithén påpekar att beslutsfattarna i Korsholm kommit överens om att utgångspunkten för arbetet skulle vara att skapa en helt ny kommun, där beståndsdelarna hade varit det bästa ur vardera.

Men enligt Lithén övergavs den här ambitionen och överenskommelsen rätt snabbt under förhandlingarnas gång.

- Jag ser egentligen inte överhuvudtaget spåren av det idag.

Brådskan i processen syns enligt Lithén till exempel i det att man valde att inte utreda exakt vilka ekonomiska synergier en fusion skulle föra med sig.

Replotbron.
Korsholm skulle slukas upp av Vasas organisation, hävdar fusionsmotståndare. Replotbron. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Replotbron,replot

Det bekymrar henne också att byarna i Korsholm riskerar bli helt utan representation i de framtida förtroendeorganen.

Ett dåligt avtal som inte ger korsholmarna något väsentligt nytt utan som tvärtom riskerar rasera de fungerande strukturer som kommunen har idag, så lyder alltså Carola Lithéns främsta argument mot en fusion.

- Vi behöver inte en dylik överhalning av Korsholm. För Österbotten ligger ju redan i topp såsom vi har det idag. Det visar mätningar gång på gång, till exempel vad gäller invånarnas sysselsättningsgrad, kommunala tjänster, hälsa och friskhet - och till och med invånarnas lycka.

Enligt Lithén ser fusionsavtalet ändå ut som just en överhalning av den kommun hon företräder.

- Det finns många saker som fungerar bättre i Vasa än i Korsholm, och därför skulle jag verkligen önskat se en sammansmältning där vi hade bildat den nya kommunen med det bästa ut båda. Men tyvärr så blev det inte så.

Anita Sundman och förespråkarnas främsta argument – inget mervärde i kommungräns

Anita Sundman har en diametralt motsatt syn på den avtalstext hon varit med om att förhandla fram.

- Jag är faktiskt nöjd med avtalet, eftersom det tar stor hänsyn till att vi är en landsbygdskommun, geografiskt utbredd med många byar av olika slag och med olika mycket service i byarna.

Anita Sundman (SFP) är Kommunstyrelsens första vice ordförande i Korsholm.
Anita Sundman, SFP i Korsholm. Anita Sundman (SFP) är Kommunstyrelsens första vice ordförande i Korsholm. Bild: Yle/Moa Mattfolk Österbotten,Korsholm,anita sundman

Enligt Sundman finns det i avtalet tydligt beskrivet det som korsholmarna upprepade gånger fört fram att man önskar sig.

Att den kommunala servicen fortsättningsvis ska finnas nära och att man tar speciell hänsyn till primärnäringarnas behov i planeringen.

- Allt det här finns med. Vi lyfter fram planering, service, kollektivtrafik, att vägarna är i skick. Allt för att vi även i framtiden ska kunna leva och bo som vi gör idag.

Sundman anser alltså att avtalstexten ger en bra grund för en fusion. Hennes främsta argument för en kommunsammanslagning är därefter: Det finns inte längre något mervärde i kommungränsen utan enbart faktorer att vinna på en fusion.

Frihetsstatyn på torget i Vasa.
Det nya Vasa skulle med 87 000 invånare ha bredare axlar än med nuvarande 67 000, hävdar fusionsförespråkare. Frihetsstatyn på torget i Vasa. Bild: Yle/Joni Kyheröinen Torget i vasa,vasa

Sundman påpekar att kommunerna sedan flera hundra år tillbaka tillsammans bildar en geografisk och ekonomisk helhet som idag syns i form av samarbete i stort och smått.

- Vi lever redan helt och hållet i symbios med varandra. Så tänk vad vi kunde göra ännu bättre om vi inte hade den där kommungränsen?

Sundman är övertygad om att en fusion kort sagt skulle ge synergier, tidsvinster och möjligheter.

Dessutom tror hon att den nya kommunens storlek skulle räknas, inte minst om nästa regering är lika reformsinnad som den nuvarande.

- Jag tror det vore bra med lite bredare axlar nationellt och internationellt. Vi märker ju att vi kämpar lite i uppförsbacke här och det kan nog ha en viss inverkan om staden har 87 000 röster bakom sig istället för 67 000.

Politikerna har både rätt och fel, säger expert

Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning, anser att politikerna Carola Lithén och Anita Sundman bägge har såväl rätt som fel i sin argumentering.

Lithéns kritik mot fusionsavtalet och oron för att den egna kommunen ska slukas upp av den större grannen anser Sjöblom delvis obefogad.

Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning inom ämnet Statsvetenskap vid Social- och kommunalhögskolan
Stefan Sjöblom är professor vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Han har ingen koppling till varken Vasa eller Korsholm. Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning inom ämnet Statsvetenskap vid Social- och kommunalhögskolan Bild: Yle/Helena von Alfthan stefan sjöblom

- Det här är ett vanligt argument, i synnerhet när det finns stora skillnader i storlek mellan de kommuner som går ihop. Den oron finns alltid i det här sammanhanget. Men det här avtalet anser jag nog på det stora hela vara ganska väl utformat och balanserat, säger Stefan Sjöblom.

Sjöblom förstår Lithéns oro för att man haft bråttom med att mangla fram fusionsavtalet och att viktiga detaljer därför fattas i avtalet.

Samtidigt påpekar han att ett dylikt avtal inte nödvändigtvis blir bättre för att det är väldigt detaljerat.

- Det är alltid en väldigt besvärlig avvägningsfråga hur detaljerad man ska vara. De som kritiserar brukar anse att man borde vara mycket mera detaljerad. Men det finns risker med det också. Risken är att man för in sådana frågor eller ger sådana löften i avtalet som man sedan ändå inte på sikt kan förverkliga.

Motståndarnas oro över att förlora det gamla är enligt Stefan Sjöblom lika vanlig som förespråkarnas försäkringar om att gynnsamma synergieffekter kommer att uppstå bara man går samman.

Men vinsterna uppstår inte bara för att man undertecknar ett avtal, påpekar Sjöblom.

- Det man utan vidare kan säga är att det tar tid att uppnå de här synergieffekterna. Det är viktigt att minnas att när beslutet om en fusion är fattat så har man ännu inte gjort någonting i form av verkställighet.

Sjöblom framhåller också att de kommuner som vill spara pengar på en fusion kan få vänta länge.

- Forskningen visar att sådana inbesparingar inte kommer genast, det kan tvärtom bli dyrare efter den här organisationsförändringen.

Sjöblom hänvisar till forskning på området som visar på två centrala faktorer.

Dels att det tar tid för den nya organisationen att börja fungera och ge vinster, dels att det mest centrala i varje kommunfusion är hur man arbetar vidare efter en fusion.

Rätt på varsin punkt - svenskan i trångmål...

Carola Lithén och Anita Sundman får också rätt på varsin punkt av professor Stefan Sjöblom.

Det handlar om de förhoppningar som finns om att den nya kommunen skulle ha fördel av sin större storlek och de farhågor som finns för att svenskan ska bli lidande i den nya förvaltningen.

Carola Lithén vill inte kalla sig själv fusionsmotståndare. Hellre ses hon som en politiker som försvarar ett självständigt Korsholm.

Inte minst ett Korsholm där svenskan är livsnerv. Det här tar fusionsavtalet inte tillvara, menar Lithén.

- Vi tog ju sikte på att bli en stor föregångare nationellt när det gäller att fungera levande på bägge språken. Men inte heller den här målsättningen lever fusionsavtalet upp till. Istället innehåller avtalet ungefär endast det som den finländska lagen har som minimikrav för förvaltning, säger Lithén.

Stefan Sjöblom anser att det finns skäl att ta oron för det svenska på allvar.

- Det är klart att språket är utsatt i sådana här förändringar. Forskningsvägen har vi kunnat se att, också här, beror väldigt mycket på hur man organiserar sin verksamhet rent konkret.

Enligt Sjöblom vinner det språkliga på att man förankrar dessa frågor direkt i organisationen.

Det handlar om att hitta sådana strukturella lösningar som gör det möjligt att beakta bägge språken, exempelvis skilda bildningsnämnder.

Korsholm kommer helt enkelt bara att sjunka in i Vasas organisation. De många fördelar som finns hos oss kommer inte att synas i den nya kommunen.― Carola Lithén

Det hjälper också om det ute i förvaltningens olika sektorer finns ansvarspersoner som ser efter det språkliga eller nätverk av tjänstemän som följer upp det språkliga, förklarar Sjöblom.

- Det vi vet är att det är väldigt svårt att formulera ett avtal på ett sådant sätt att det skulle ge tillräckliga språkliga garantier, utan än en gång är det de konkreta lösningarna som är viktiga.

Tycker du att det här avtalet är skrivet så att det ger en grund för en god svensk förvaltning och service framöver?

- Det syns till vissa delar hur man har tänkt sig det här i organisationen, men i den meningen kan jag nog förstå kritiken att jag tycker den här avsikten skulle ha kunnat formuleras tydligare.

- Man kunde ha visat större medvetenhet om hur utmanande den här språkliga frågan är att organisera i sådana här sammanhang.

...och storlek räknas!

I förslaget till fusionsavtal mellan Vasa och Korsholm lyfter man fram målsättningen att vara och växa som regional motor.

Dagens energikluster ska ges förutsättningar att växa så att man skapar en nordisk energihuvudstad.

Vi lever redan helt och hållet i symbios med varandra. Så tänk vad vi kunde göra ännu bättre om vi inte hade den där kommungränsen?― Anita Sundman

På den här punkten ger Stefan Sjöblom fusionsförespråkaren Anita Sundman rätt.

- Om det här är en målsättning så nog har storlek och breda axlar betydelse, det kommer man inte ifrån, säger Sjöblom.

Även om den nuvarande regeringen skulle misslyckas med att ro sin vård- och landskapsreform i hamn så räknar Sjöblom med att Finland på sikt går in för reformer med snarlikt innehåll.

Då ska kommunerna finna sin roll på nytt.

- Vi går nog i riktning mot större kommuner också trots att reformerna genomförs.

Sjöblom säger att storleken har betydelse på de områden som blir kvar för kommunerna att förvalta; sysselsättning, näringsliv, välmående och bildning.

Bittert debattklimat och risker med konflikt

Med knappt sex veckor kvar tills korsholmarna får säga sitt om fusionsavtalet i folkomröstningen den 17 mars, delar såväl Stefan Sjöblom som Carola Lithén och Anita Sundman en åsikt.

Och det är att tonfallet i fusionsdebatten blivit olyckligt hätskt.

En söndring och splittring syns tydligast hos politikerna, men i viss mån även bland kommuninvånarna.

Det är viktigt att minnas att när beslutet om en fusion är fattat så har man ännu inte gjort någonting i form av verkställighet.― Stefan Sjöblom

Stefan Sjöblom både lugnar och manar till aktsamhet. Skulle det bli en fusion behöver man inte oroa sig för en långvarig splittring av invånarna tror han.

- Invånarna kommer länge att tänka på sig som Korsholmsbor och Vasabor, eller identifiera sig med sin egen by eller stadsdel. Det tar lång tid före två kommuner börjar fungera som en ny kommun. Men forskningen visar inte att splittring inom befolkningen skulle vara något framträdande drag i kommunfusioner.

Politikerna ska däremot göra sitt yttersta för att lägga gammalt groll bakom sig, anser Sjöblom. Annars riskerar man dras med problem länge.

- Den allra besvärligaste situationen är om det blir konflikter som färgar av sig på det fortsatta arbetet. Det är den allra största risken som jag ser här och en risk som man absolut borde försöka undvika.

Stefan Sjöblom påpekar att detta gäller vare sig man väljer att fortsätta som två skilda kommuner eller att gå in för en ny gemensam.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten