Hoppa till huvudinnehåll

Svenska litteratursällskapets arkiv gömmer många finlandssvenska skatter

Bild på förste arkivarie Nelly Laitinen.
Nelly Laitinen är förste arkivarie och arbetar på Svenska litteratursällskapets arkiv. Bild på förste arkivarie Nelly Laitinen. Bild: Yle / Jenna Emtö arkivarier

I Svenska litteratursällskapets arkiv finns två hyllkilometer finlandssvenskt kulturarv bevarat i form av bland annat brev, dagböcker och fotografier. – Det är en del av vårt samhälleliga minne, utan minne har man ingen historia, säger förste arkivarie Nelly Laitinen.

Bakom en tung gyllene dörr på Riddargatan 5 i Helsingfors finns en betydande del av Svenskfinlands historia sparad.

I det här rummet hittar man manuskript, illustrationer och annat som efterlämnats av sådana ikoniska personer som Henry Parland, Albert Edelfelt, Edith Södergran, Johan Ludvig Runeberg och Elmer Diktonius.

– Arkivet har en jättestor betydelse för Svenskfinland. Men inte bara för Svenskfinland utan också för Finland överlag, eftersom det handlar om finländskt kulturarv. Det är en enorm källa till kunskap om dåtid och samtid, säger arkivarie Nelly Laitinen som visar runt bland några av arkivets mest dyrbara skatter.

Bild på den första versionen av "Vårt land" skriven och tonsatt av Johan Ludvig Runeberg.
Bland arkivets dyrgripar finns den första versionen av "Vårt land" skriven och tonsatt av Runeberg själv. Bild på den första versionen av "Vårt land" skriven och tonsatt av Johan Ludvig Runeberg. Bild: Yle / Jenna Emtö Johan Ludvig Runeberg

Stort som smått

I arkivet kan man egentligen hitta allt möjligt som har med Svenskfinland att göra i bild-, ljud- och textformat, berättar Laitinen.

– Här finns allt möjligt, stort som smått. Vi har allt från barns julklappsönskelistor till enorma gårdsarkiv med juridiska handlingar som sträcker sig tillbaka till 1500-talet.

I samlingarna finns omfattande arkiv över olika personer och organisationer. Men också information om traditioner, seder och bruk.

– Vi har också inspelningar av alla möjliga slag. Det finns inspelningar av folkmusik och av svenska dialekter i Finland.

Laitinens personliga favorit bland samlingarna består av brev och dagböcker som skrevs av ett krigsbarn under vinter- och fortsättningskriget.

– Lilla Maire och skrev brev hem till sin mamma då hon vistades i Göteborg i tre repriser under kriget. Breven är hjärtskärande. Sedan skrev hon också dagbok när hon kom tillbaka hem till Finland och man märker att hon längtar tillbaka till Sverige. Det finns alltid en längtan i hennes kropp efter något annat.

Laitinen har använt Maires historia i flera sammanhang, bland annat i boken Krigets barn (2014) som skildrar barnens vardag och upplevelser från kriget.

Hemliga arkiv?

Ända sedan arkivet grundades år 1885 har man tagit emot donationer. Det är i huvudsak genom donationer som arkivet växer varje år.

Men materialet samlas också in via fältarbete och aktiva insamlingar kring vissa utvalda teman.

– För tillfället pågår till exempel en insamling som heter “Boys will be boys” där män uppmanas berätta om sitt pojkskap i Svenskfinland.

Finns det några hemliga arkiv som man inte kan komma åt?

– Det är upp till donatorn. När vi får in material skrivs ett avtal med donatorn som får bestämma hur materialet får användas. Det mesta är öppet för alla, men för vissa material krävs att man ber om tillstånd.

Arkivet är öppet för allmänheten. Man kan bekanta sig med materialet fysiskt i läsesalarna i Helsingfors och Vasa eller på nätet.

Bild på SLS läsesal i Helsingfors.
I läsesalen kan man till exempel ägna sig åt släktforskning eller bekanta sig närmare med något material ur SLS omfattande arkiv. Bild på SLS läsesal i Helsingfors. Bild: Yle / Jenna Emtö läsesalar

– Det här är allas kulturarv. Man får komma hit utan någon speciell eller fin orsak. Det här är ett öppet hus.

Via den här länken kan du kika in i hur det ser ut på arkivet.

Den 5.2.2019 firar Svenska litteratursällskapet sin årshögtid då en rad priser delas ut till författare och kulturutövare. Du kan följa med festligheterna på Yle Arenan. Streamen inleds kl.17.55, själva årshögtiden börjar kl.18.00.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje