Hoppa till huvudinnehåll

Många jordbrukare lägger ekoplanerna på is - statens stödpengar räckte inte till

Finland har satt som mål att 20 procent av åkerarealen ska odlas ekologiskt år 2020. Men nu är stödpengarna till nya ekojordbruk slut.

På gården Jönis åkrar ska det bland annat odlas vete när snön så småningom smälter. Men några år framåt är det ännu konventionella metoder som gäller här i Täkter i Ingå.

Porträttbild på Christoffer Damén.
Christoffer Damén har tänkt övergå till ekologisk produktion. Porträttbild på Christoffer Damén. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,christoffer damén

Orsaken är att det statliga stödet till nya ekogårdar har tagit slut och det kommer inte mera pengar åtminstone det här året.

- Nästa år hade vi tänkt lämna in ansökan om att förflytta oss över till ekologisk produktion. Men som det ser ut i det här läget så verkar det inte bli någonting av det, säger jordbrukare Christoffer Damén.

Ekonomiskt bättre att odla ekologiskt

Han är inte den enda som funderar på att övergå till ekologiskt odling. Lönsamheten för spannmålsodlare är rätt dålig och många försöker hitta nya alternativ för sitt jordbruk.

Utan stödet tror jag att det är omöjligt att övergå till ekologisk produktion

Jordbrukarna får dubbelt så mycket betalt för ekologiska råvaror jämfört med de som har odlats konventionellt. Försäljningen av ekoprodukter har skjutit i höjden och nästan fördubblats sedan år 2011.

Staten betalar ett stöd på 160 euro per hektar om året till de spannmålsgårdar som har övergått till ekologisk produktion.

Det stödet behövs eftersom skördarna blir mindre då man inte använder någon kemisk gödsel eller växtskyddsmedel, säger Christoffer Damén.

- Produktionen minskar och man har mindre spannmål att sälja. Utan stödet tror jag att det är omöjligt att övergå till ekologisk produktion.

Eftersom man har haft målet att 20 procent av åkermarken ska vara ekologisk, så borde man ha budgeterat för det också

När man övergår till ekologiskt jordbruk räknas produkterna inte heller som ekologiska de första två åren. Det betyder att priset på råvarorna är det samma som för konventionellt odlade under övergångstiden.

Många har räknat med ekostöd

Men nu är pengarna till nya ekogårdar slut. Åtminstone det här året kommer inte några pengar att beviljas, säger Micaela Ström, som är ekorådgivare på Nylands Svenska Lantbrukssällskap.

- Det är synd eftersom det har varit så stort intresse och jag vet att många har räknat med att få tilläggsstödet. Det blir nog som en bromskloss.

Porträttbild av Micaela Ström.
Micaela Ström är ekorådgivare. Porträttbild av Micaela Ström. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Micaela Ström

Regeringens mål är att 20 procent av all åkerareal ska vara ekologiskt odlad år 2020. I dag ligger den andelen på runt 14 procent.

Men 20-procentsmålet kommer knappast att uppnås.

- Regeringen har nog missat i budgeteringen. De har kanske inte tänkt att det skulle vara så stort intresse. Men eftersom man har haft målet att 20 procent av åkermarken ska vara ekologisk, så borde man ha budgeterat för det också, konstaterar Micaela Ström.

Ingen kurs i ekologisk odling i år

För att kunna göra den förbindelse som krävs för att man ska vara berättigad till ekostödet måste man gå en grundkurs i ekologisk odling. Nylands Svenska Lantbrukssällskap ordnar en sådan kurs på Västankvarn gård i Ingå varje år.

Förra året var deltagarantalet rekordhögt: 40 stycken jämfört med runt 15 deltagare normalt. Men i år blir kursen knappast av.

En man går på en snöig åker.
Christoffer Damén hade planerat att övergå till ekologiskt jordbruk nästa år. Nu verkar det inte bli av. En man går på en snöig åker. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Ingå,Åker,vinter,snö,christoffer damén

- Folk kan ju inte planera när de inte vet om de kommer att få stöd eller inte. Det krävs en hel del av gårdarna som går över till ekologisk odling och det är bra med lång planering. Utvecklingen kommer att gå långsammare när man inte vet vad som kommer att hända, säger Ström.

Christoffer Damén håller med.

- Att ta bort ekostödet på det här sättet är som att dra bort mattan under fötterna. Man har ju redan gått in för det här med eko och funderat och planerat. Och nu blir övergången inte av för vår del i varje fall.

En traktor med plog i snöigt landskap.
Det kräver en hel del att övergå till ekologiskt jordbruk. En traktor med plog i snöigt landskap. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Ingå,Traktor,vinter,snö,jordbruk,Snöplog

Själv gick han grundkursen i ekologisk odling förra våren. Men även om han redan då informerades om att stöden kan ta slut vid årsskiftet så ville han inte göra ekoförbindelsen i det skedet.

- Det kräver lite omställningar och planering och det är ett beslut som mognar efterhand. Man fattar inte det beslutet direkt, förklarar han.

Budgetmiss förundrar

Christoffer Damén förstår inte alls hur beslutsfattarna resonerar när det gäller ekologisk produktion.

Å ena sidan vill man öka den ekologiskt odlade åkerarealen, å andra sidan har man inte budgeterat tillräckligt med pengar för att nå målet.

- Nog är det från beslutsfattarnas sida något som jag inte kan begripa mig på alls. Här i Finland verkar det som om man inte alls har någon hum om vad man sysslar med.

De finländska jordbrukarna kan inte tävla med mängder och bulkvaror ute i den stora världen

Han jämför med Sverige, där man har kommit betydligt längre när det gäller ekologisk odling.

- Sverige har som mål att 30 procent av den offentliga upphandlingen ska vara ekologisk år 2030. Där satsar man på det ekologiska.

Christoffer Damén menar att det är just ekologisk produktion som är framtiden för den finska jordbruket. De finländska jordbrukarna kan inte tävla med mängder och bulkvaror ute i den stora världen, säger han.

- Därför kunde ekologiskt odlade varor vara en nisch för Finland. Jag tror att vi skulle kunna få ekonomisk lönsamhet i vårt jordbruk på ett bättre sätt.

Intresset svalnar under lång paus

De stöd som jordbrukarna får kommer både från EU och från den finska staten. Det betyder att det krävs en hel del byråkratiska svängar för att få ihop avtal.

Den nuvarande avtalsperioden skulle ursprungligen gå ut år 2020, men har fått ett års tilläggstid. Micaela Ström tror inte att man lyckas få ihop ett nytt avtal till 2021.

- Det är ganska stora osäkerhetsmoment. Det kan bli ett mellanår till och frågan är hur det finansieras och hur villkoren ser ut, säger hon.

Åkerlandskap täckta av snö.
Regeringens mål är att 20 procent av all åkerareal ska vara ekologiskt odlad år 2020. Åkerlandskap täckta av snö. Bild: Yle/Minna Almark Västnyland,Ingå,landsbygd,vinter,snö

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä har sagt att han hoppas att det beviljas mera pengar till nya ekologiska jordbruk. Men i värsta fall kan det bli en tre års paus innan de nya stödpengarna finns tillgängliga.

- Det är nog tyvärr en lång tid. Många företag har också satsat på ekologiska produkter, som maskiner och gödselmedel. Om det blir en lång paus, så står det stilla på den marknaden också och intresset hinner svalna, säger Micaela Ström.

Samtidigt ser hon också en positiv konsekvens av en kort paus. I och med att så många jordbrukare nyligen har börjat med ekologisk odling kan det vara bra att deras produkter hittar sin plats på marknaden innan det återigen kommer nya.

- Det kanske är bra att ha en paus på ett år, men tre år är en lång period, konstaterar hon.

Artikeln är korrigerad 7.2 kl 10:19. Det är Nylands Svenska Lantbrukssällskap som ordnar en grundkurs i ekologisk odling på Västankvarn gård i Ingå. Det stod felaktigt att det är Finland Svenska Lantbrukssällskap.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland