Hoppa till huvudinnehåll

Oppositionen i Venezuela hoppas att bistånd ska öppna vägen till makten

Människor köar till passkontrollen vid en gränsövergång mellan Venezuela och colombia
Människor köar till passkontrollen vid gränsövergången mellan Venezuela och Colombia på Simon bolivar-bron Människor köar till passkontrollen vid en gränsövergång mellan Venezuela och colombia Bild: AFP / Lehtikuva Venezuela,gränsövergång

Oppositionens försök att föra in humanitärt bistånd till Venezuela verkar ha stoppats av militären. Biståndet är samtidigt en del av maktkampen mellan oppositionsledaren Juan Guaido och president Nicolas Maduro.

Nödhjälpen skulle ha levererats över en gränsbro mellan Colombia och Venezuela, men soldater har upprättat en vägspärr med hjälp av tankbilar och containrar, uppger oppositionen.

Enligt oppositionen hotas upp till 300 000 venezuelaner av svält om hjälpen inte släpps igenom. Hjälpen skulle bland annat delas ut till sjukhus.

Venezuelas auktoritäre president Nicolas Maduro uppger i sin tur att hjälpleveransen är del av ett av USA lett kuppförsök.

Gränskontroll

Professorn i världspolitik vid Helsingfors universitet Teivo Teivainen säger att nödhjälpsleveranserna är del av kampen om vem som kontrollerar händelseutvecklingen i landet.

- Om hjälpen släpps in i landet är det ett steg där Guaidos sida visar att de även kontrollerar trafiken över gränserna. Det har en stor symbolisk betydelse samtidigt som det konkret hindrar att människor dör på sjukhusen, säger han.

Den politiska krisen i Venezuela trappades upp då den oppositionskontrollerade nationalförsamlingen utsåg sin ledare Juan Guaido till tillfällig president i landet.

teivo Teivainen
teivo Teivainen teivo teivainen

Åtgärden kom efter att Maduro svors in till en andra mandatperiod efter ett omtvistat val som bojkottades av oppositionen.

Maduro efterträdde den karismatiske socialisten Hugo Chavez 2013. Under Maduros ledarskap har den ekonomiska krisen i landet förvärrats och hundratusentals venezuelaner har flytt landet på grund av misären.

Snabbt men problematiskt erkännande

USA erkände snabbt Guaido som Venezuelas rättmätige ledare. Finland har tillsammans med merparten av EU och de latinamerikanska stater som styrs av högerpolitiker följt USA:s exempel och ställt sig bakom oppositionens president Juan Guaido.

Beslutet att erkänna Guaido bryter med traditionerna inom internationell politik och kan bli ett prejudikat för kommande konflikter. Teivainen säger att stater traditionellt har varit ovilliga att blanda sig i andra länders angelägenheter på det här viset.

- Den centrala principen har varit att även om länder kanske inte tycker om varandras regeringar så erkänner man varandra.

- Det här kan ses som ett tecken på att de här principerna kan vittra bort. Om det är bra eller illa är en helt annan fråga, säger Teivainen.

Oklar grundlag

Därför är frågan komplicerad och EU har inte lyckas nå enighet om hur man ska agera i Venezuela. Teivainen säger att en av orsakerna just är att man inte vill skapa ett prejudikat.

De 20 EU-länder som har valt att erkänna Guaido är därför noggranna med att försöka understryka att det är fråga om en unik krissituation.

Man hänvisar till exempel till Venezuelas grundlag eller den pågående humanitära krisen i landet.

Men enligt Teivainen är Venezuelas grundlag inte entydig i frågan.

- De hänvisar till paragraf 233 i Venezuelas grundlag som det entydigt skulle slå fast att Guaido borde vara president. Egentligen går det inte att direkt läsa ut något sådant från paragrafen. Den lämnar frågan öppen, säger han

Teivainen säger att det snarare är fråga om att i efterhand hitta motiveringar för beslutet att stöda oppositionen.

- Det är fråga om att europeiska regeringar kommit fram till att krisen i Venezuela nått en punkt där något måste göras. Och sedan har man sökt motiveringar även om de inte är helt vattentäta juridiskt eller i jämförelse med tidigare politisk praxis, säger Teivainen.

Sanktioner kan fälla Maduro

En annan fråga är vad som blir nästa steg om Maduro inte backar eller störtas. Teivainen säger att en möjlighet är sanktioner för att frånta Maduroregimen dess exportinkomster.

- Den stora frågan är vem som får lägga händerna på Venezuelas exportinkomster eller guldreserv. Det vill säga de materiella tillgångarna som håller landet i gång.

Det har spekulerats att Maduro planerar att sälja Venezualas guldreserv eller föra delar av guldet ur landet.

Teivainen säger att beslutet att erkänna Guaido öppnar riktade sanktioner steg för steg kunde försvaga Maduros regim.

Han tillägger att USA hittills varit ovillig att införa hårda sanktioner mot Venezuelas oljeindustri eftersom det kunde påverka de amerikanska konsumentpriserna på bensin. Men i dag spelar oljan från Venezuela inte lika stor roll för USA som tidigare.

Teivainen tror inte att USA kommer att ingripa militärt, om inte det blir nödvändigt av inrikespolitiska skäl.

"Om den inrikespolitiska krisen blir svårare för Trump, kanske genom någon utredning, så är det ett klassisk knep att ena leden genom att inleda en konflikt någon annan stans"

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes