Hoppa till huvudinnehåll

Yle har tekniska problem som kan påverka svenska.yle.fi och Arenan. Vi utreder.

Många av de första astronauterna var familjens enda barn – hur blir samhället om ensambarn blir det nya normala i Finland?

En pojke i astronautkläder står på en gräsmatta.
En pojke i astronautkläder står på en gräsmatta. astronauter,pojkar

Det har blivit vanligare i Finland att personer som blir föräldrar väljer att ha endast ett barn. Också den ökade sekundära barnlösheten – att det andra barnet inte kommer trots att man skulle välkomna det – bidrar till att fler förblir enbarnsföräldrar.

Preliminär statistik visar att det föddes 47 000 barn i fjol och att fruksamhetstalet har rasat till historiskt låga 1,4.

År 2017 var siffran för hur många barn en kvinna förväntas föda under sin livstid ännu 1,49.

Det är inte mer än ett decennium sedan som vi kunde stoltsera med siffror på över 1,8 och förundra oss över länder söderut och österut där det varit brukligt att kvinnor föder ett barn – och som sedan mormor huvudsakligen tar hand om.

Efter några generationer finns inga kusiner och farbröder

Normen för finländska familjer har länge varit två barn. Två barn betyder att det i släkterna finns syskon – och i förlängningen kusiner, morbröder, fastrar och småkusiner.

I exempelvis i Sydeuropa och i Kina har en generation med en stor andel ensambarn redan vuxit upp.

Färre barn föds i familjer med syskon och färre än nu har fler än ett syskon― Befolkningsförbundets direktör Anna Rotkirch

I Kina var det inte fråga om ett val – först efter 2015 har föräldrars egen vilja spelat någon roll i fråga om andra barnets vara eller icke vara.

Kommer enbarnsfamiljer att bli det nya normala också i Finland? Blir det en ny generationsupplevelse för 2030-talets unga vuxna att inte ha några syskon?

En pappa med en pojke och en flicka i famnen.
Två barn har länge varit normen i Finland. En pappa med en pojke och en flicka i famnen. Pappa,föräldrar,barn,småbarn,babyer,föräldraskap,familj,höst,ytterkläder,syskon,bror,Pojke,dotter,fritid,föräldraledighet,son,lycka,syster,pappaledighet,flicka

– Idealet är fortfarande i de flesta fall två barn, men det tappar terräng till noll eller ett barn, säger Befolkningsförbundets direktör Anna Rotkirch.

Vet man om andelen ensambarn ökar i Finland?

– Vi ser inte det slutliga antalet ännu, men när vi frågar familjer om önskat barnantal är det fler än tidigare som säger att ett barn är lämpligt, säger för sin del forskningsprofessor Mika Gissler vid Institutet för hälsa och välfärd THL.

Enligt Gissler börjar enbarnsfenomenet, som funnits redan länge i till exempel Sydeuropa, att synas mer även här.

Rotkirch säger också att andelen ensambarn kommer att bli större.

– Färre barn föds i familjer med syskon och färre av dem som har syskon har fler än ett syskon, sammanfattar hon.

Ensambarnen håller på att öka procentuellt i takt med att minderåriga personer fyller 18 år och förflyttas ut ur kategorin barn.

De allra flesta barnfamiljer börjar givetvis som enbarnshushåll – och de utgör merparten av barnfamiljerna i Finland (43 procent) mot 39 procent för tvåbarnsfamiljerna.

I 13 procent av familjerna finns tre barn. Fem procent har minst fyra under 18-åringar.

Familjerna förändras även på andra sätt

– Barnafödandet är så olika och det har förändrats, ibland kan en kvinna få sitt andra barn 25 år efter det första. Då växer ju båda barnen upp så att säga som ensambarn, säger Gissler vid THL.

En familj består numera av i snitt 2,76 personer. Det finns inalles 1 051 000 minderåriga barn i de finländska barnfamiljerna.

I över 20 procent av familjerna finns det endast en förälder som drar hela lasset.

– Tills vidare har de flesta ensambarn frånskilda föräldrar, säger Rotkirch.

I framtiden ökar dock andelen ensambarn som bor med två föräldrar – studier visar att resurssvaga enbarnsföräldrar oftare än mer bemedlade enbarnsföräldrar avsiktligt väljer bort barn nummer två.

Nio procent av hushållen med barn utgörs av nyfamiljer – i dem är det genomsnittliga barnantalet 2,1 mot 1,85 i alla familjer.

Det fanns i fjol drygt 740 barnfamiljer där föräldrarna är av samma kön, och antalet växer stadigt.

Varför blir familjerna mindre?

Forskarna kan inte ge något entydigt svar på frågan varför nativiteten gått nedåt åtta år i följd.

Fruksamheten har minskat i alla utbildningsgrupper.

Som orsaker till att familjerna blir mindre – och att fler inte får några barn alls – nämns arbetslivets hårda krav, yngre kvinnors tidsbundna jobb, den ekonomiska osäkerheten med bristande skyddsnät, de höga boendekostnaderna och bristen på stödtjänster för barnfamiljer.

Också ekologiska skäl med exempelvis självvald trångboddhet är ett nytt fenomen bland urbana barnfamiljer.

– Och så finns det fler som ofrivilligt får endast ett barn, det kan vara fråga om att man börjat för sent, säger Gissler.

Andelen 35 år fyllda föderskor har ökat under de senaste åren; år 2017 var deras andel 22,5 procent av alla som födde barn.

"För barnet är det en fördel att vara den enda"

Enbarnsföräldrar vittnar om negativt bemötande och utsätts ibland för insinuationer och så kallade välmenande råd.

Föräldrar med ett barn sägs var mera överbeskyddande och kontrollerande och de får svara på om de inte tror att barnet skulle må bra av ett syskon.

I psykoanalysens barndom rankades det till och med som en sjukdom i sig att vara ensambarn - normen för normal var en person som vuxit upp med syskon.

Två barn sitter i en snödrivar och pratar.
Ensambarn knyter ofta djupa vänskapsband. Två barn sitter i en snödrivar och pratar. Bild: Yle/Rolf Granqvist sjuåringar

Ensambarn har utpekats som mer narcissistiska, reserverade, bortskämda, själviska, ensamma, allmänt olyckliga, socialt talanglösa och oförmögna att kontrollera sina känslor än barn med syskon.

Då man har syskon måste man öva sig på att förhandla, att vänta på sin tur, att gräla och bli sams igen och att hantera känslor av svartsjuka, lyder ett av argumenten.

– Ur barnets synvinkel är det bara bra att vara enda barnet. Det får mer resurser och uppmärksamhet av föräldrarna. Vi vet att det i vissa åldrar finns en något sämre social förmåga, men det går om, säger Rotkirch.

Triggar det till narcissism att växa upp utan konkurrens?

– Nej, inte kan man säga något sådant, säger Rotkirch.

Däremot kan det upplevas som en börda att vara så högt älskad och ha så stora förväntningar på sina ensamma axlar, har flera ensambarn formulerat saken som vuxna.

"Ju fler gener som förs vidare, desto bättre"

Antagandet att barn skulle må bäst av att ha syskon har ingen vetenskaplig grund.

Enligt nyare undersökningar finns det överraskande små skillnader i sociala färdigheter mellan ensambarn och barn med syskon.

Ur barnets synvinkel är det bara bra att vara enda barnet― Rotkirch vid Befolkningsförbundet

Numera slås det fast att det som ensambarn förlorar i syskonkontakt kompenserar de genom att knyta djupare, långvarigare och mer komplexa vänskapsband än personer med syskon.

– Ensambarn får mer resurser, mer kunskap, föräldrarna passar mera på dem. Men när man börjar skolan eller jobbet måste man lära sig att samarbeta och skillnaderna brukar försvinna, säger forskningsprofessor Gissler.

Samtidigt har studier visat att ensambarn har en liten fördel när man granskar akademiska meriter, motivation och självkänsla i högre ålder.

De som försvarar enbarnsfamiljerna säger att flera barn gynnar evolutionen och att samhällen därför i de flesta fall belönat flerbarnsfamiljer och ifrågasatt enbarnsföräldrar.

Samhällen sägs ha skapat mekanismer som gör det lockande att skaffa fler än ett barn och att stereotypierna inverkat på individernas val.

Fördelarna med syskon har sedan börjat betraktas som ett vedertaget faktum, en sanning.

– Men ju större syskonskara desto starkare sammanhållning. Syskonsammanhållningen brukar vara stark i barndomen och sedan avta i tidig vuxendom - för att på nytt förstärkas senare, säger Rotkirch om fördelarna med att ha syskon.

Ensambarn har ståtligare karriärer

Den som föds först får föräldrarnas odelade uppmärksamhet, och efterföljande barn får mindre kvalitetstid med dem under sina första levnadsår.

Föräldrar tar exempelvis mer sällan upp frågor som gäller skolan till diskussion med sina senare födda barn än med den första (eller enda).

Ensambarn når statistiskt längre vad gäller karriär och de har högre inkomster som vuxna, på samma sätt som det äldsta barnet i syskonskaror.

Den intellektuella utvecklingen hos ett barn påverkas av den genomsnittliga intellektuella miljön i familjen, vilken påverkas av familjemedlemmarnas genomsnittliga ålder, som sjunker när yngre syskon föds.

För första barnet är nivån på den intellektuella miljön hög, men den är alltså lägre när fler yngre syskon tillkommer, slås det fast i studien Är det bättre att vara storasyskon?.

– Vad gäller syskonskaror vet vi att storasyskon tenderar att vara mer framgångsrika, uppger forskaren Helena Svaleryd vid Uppsala universitet till Svenska Yle.

Motsvarande studier om ensambarnens framgång har ännu inte gjorts i Norden. Kinesiska (The Little Emperor syndrom) och amerikanska studier om ensambarn går enligt forskarna inte att inympa i Norden. Det är nämligen en helt annan sak om familjen valt att ha endast ett barn eller om de tvingats till det.

Ensambarn får mer resurser, mer kunskap, föräldrarna passar mer på dem― Forskningsprofessor Mika Gissler på THL

Det man vet är att ensambarn är överrepresenterade bland framgångsrika vetenskapsmän, idrottare och exempelvis astronauter.

Det är också stor skillnad på om ensambarnet har en eller två föräldrar - många ensambarn till ensamföräldrar säger sig ha präglats mer av det faktum att hen växte upp med bara en förälder - barnet axlar ofta mer ansvar i ett hem med en förälder.

Frågan berör hela samhället – barn blir allt mer en klassfråga

Rotkirch säger att konsekvenserna för ökad andel ensambarn kommer att märkas som ökade klasskillnader.

– Det är tydligt att de som nu planerar barn har fast jobb och stadiga förhållanden.

Det att män med höga inkomster får många barn har man vetat länge, men nu märks trenden även bland 35-39-åriga kvinnor: resursstarka kvinnor föder fler barn än resurssvaga medsystrar.

Illustration över fyra generationer
Ensambarn får bära ett stort ansvar. Illustration över fyra generationer generationer

En accentuerad klassfråga blir det på så sätt att de som har större ekonomisk säkerhet också kommer att ha ett starkare släktnätverk runt sig.

– Det kommer att ske en intressant förskjutning horisontalt i släktbanden när det inte finns lika mycket mostrar och kusiner som förr.

För barnlösa vuxna har släktingbarn ofta innehaft en viktig plats i hjärtat.

– Men om fler är barnlösa och fler inte har några syskon får det ju konsekvenser.

Betydelsen av band som inte är släktskapsband kommer enligt Rotkirch att öka då släkterna blir mindre, men behovet av samhälleligt producerade tjänster kommer nog att öka ändå.

Det betyder också ökade kostnader inom den offentliga sektorn.

– Vem ska ta hand om de gamla föräldrarna, det är ett exempel på en fråga som kommer att ställas oftare.

Källor: Statistikcentralen, Är det bättre att vara storasyskon?, Education, Gender, and Cohort Fertility in the Nordic Countries, bloggen Ainokainen, Only Child Experience and Research, OnlyChild, Are only children happier?, Understanding society/Family and households

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes