Hoppa till huvudinnehåll

Rapport: Det ser mörkt ut för det finländska jordbruket – det råder dålig stämning och producenterna och handeln saknar gemensam vision

Regntunga moln över jordbruk.
Regntunga moln över jordbruk. Bild: YLE/Rolf Granqvist nederbörd

Jord- och skogsbruksministeriets rapport om det finländska jordbruket ger dålig eftersmak. Företagarinkomsten från jordbruket bara sjunker och sjunker, producenternas ställning i matkedjan är sämre och lönsamhetsutvecklingen är svag.

Den övergripande bilden av det inhemska jordbruket ser dålig ut, visar ministeriets rapport. Författaren Reijo Karhinen inleder med att slå fast att jordbruket är i kris och att problemen inte verkar vara tillfälliga utan strukturella.

Karhinen fick uppdraget av statsminister Juha Sipilä (C) och jord- och skogsbruksminister Jari Leppä (C). Syftet var att kartlägga möjligheterna öka företagarinkomsten från jordbruket med 500 miljoner euro – företagarinkomsten har nämligen sjunkit under hela 2000-talet.

För att det här ska kunna ske krävs mycket stora förändringar och reformer både i primärproduktionen och i hela matkedjan, menar Karhinen.

Den främsta orsaken till den svaga lönsamhetsutvecklingen bottnar i Finlands EU-medlemskap som för med sig utmaningar för jordbruket i och med att vi måste anpassa oss till den allt mer krävande omvärlden, enligt rapporten.

Karhinen lyfter också fram den dåliga stämningen och brist på en gemensam vision inom hela matkedjan. Under arbetet med rapporten har det framkommit att det finns motsättningar och brist på förtroende är vanligt förekommande. Att lönsamheten för primärproducenterna har sjunkit har försämrat relationerna ytterligare.

Enligt Karhinen riktades den skarpaste kritiken mot handeln.

Stora förändringar kräver stöd

Jordbruket behöver hjälp då världen omkring genomgår stora förändringar, bland annat till följd av klimatförändringen och ny teknik.

På grund av de här förändringarna behövs ett starkt kompetensbaserat stöd till lantbruksföretagare, anser Karhinen. Ett av de konkreta förslagen som man lyfter fram i rapporten är att inrätta ett nytt kompetens- och servicecenter i samband med Naturresursinstitutet.

Vad vill man med en jordbruksreform?

Ett av problemen, enligt rapporten, är att producenternas position i matkedjan är sämre än vad den verkliga vikten av dem ger sken av. Matkedjans dåliga inre atmosfär gör att handeln får en stark ställning.

Matkedjan behöver en gemensam vision och en tydligare så kallad "win-win-tanke". Producenterna behöver också förbättra kunskaperna i ekonomisk förvaltning.

Chefsdirektören vid OP-gruppen Reijo Karhinen
Studien har gjorts med Reijo Karhinen i spetsen. Chefsdirektören vid OP-gruppen Reijo Karhinen Bild: Jarno Kuusinen / All Over Press Reijo Karhinen,chefdirektör,OP

Reijo Karhinen lyfter också fram strategiska prioriteringar för att utveckla jordbruket – gårdar som investerar och utvecklar sin verksamhet, livsmedelsexport, ny teknik och ett omfattande program för utveckling av åkrar.

Han vill dessutom öka betydelsen och vikten av olika slags innovationer och gårdarnas specialisering.

SLC: Karhinens rapport måste bli en ny början för jordbruket

Mats Nylund, ordförande för SLC, hoppas att rapporten väcker diskussion.

- Mest intressant är Karhinens betoning på samsyn i livsmedelskedjan. Det gäller i synnerhet dagligvaruhandeln som måste fås med i en win-win situation. Förslagen om att förbättra informationsgången och att de två stora handelskedjorna med dominerande marknadsställning borde öppna sina kunduppgifter för tredje part skulle verkligen betjäna konkurrensen, säger Mats Nylund i ett pressmeddelande.

SLC anser att det är viktigt att få tillgång till de ekonomiska siffrorna i livsmedelskedjan för att förbättra genomskinligheten i prisbildningen. Dessutom skulle det förstärka förtroendet inom kedjan.

Karhinens förslag om ett kompetens- och servicecenter i anslutning till naturresursinstitutet Luke har vissa likheter med SLC:s förslag om starka livsmedelscenter.

Enligt SLC behövs livsmedelscenter för att göra det möjligt med konstruktivt samarbete och SLC anser att man kan ta modell av till exempel Agro Food Park, nära Århus i Danmark.

- Vi har flera gånger påpekat vikten av att man hittar en samsyn inom livsmedelskedjan, säger Nylund.

- Det finns stora skillnader i förhandlingskraften mellan olika parter och de stora aktörerna dominerar tillsammans 80 procent av marknaden. Man borde hitta något sätt att komma vidare.

Bild på riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) i rikssalen.
SLC:s ordförande Mats Nylund. Bild på riksdagsledamot Mats Nylund (SFP) i rikssalen. Bild: YLE/Jenna Emtö Mats Nylund

Initiativet om ett gemensamt matbord faller Nylund i smaken och han hoppas att det kan göras på frivillig väg. Annars får man göra det via lagstiftningen.

13:35 Artikeln uppdaterades med kommentarer från Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC
14:49 Artikeln uppdaterades med kommentarer av Mats Nylund

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes