Hoppa till huvudinnehåll

Deltog finländska SS-män i dödandet av judar? En officiell utredning presenteras - se direkt kl. 12.55

En redan på förhand mycket omdiskuterad undersökning om de finländska SS-männens verksamhet presenteras på fredag på Ständerhuset i Helsingfors. Professor Lars Westerlund, forskare vid Riksarkivet, har utrett SS-männens eventuella delaktighet i mord på judar och civilpersoner åren 1941-1943.

Det unika med Westerlunds undersökning är att den utförts på beställning av statsrådets kansli. Projektet inleddes sedan det internationella Simon Wiesenthal-centret i januari 2018 gjort en förfrågan om saken till president Sauli Niinistö. Wiesenthal-centret är känt för att spåra upp nazistiska krigsförbrytare.

Det var docent André Swanströms undersökningar kring de finländska SS-soldaterna som väckte Wiesenthal-centrets intresse.

Swanström, som hösten 2018 gav ut boken Hakaristin ritarit - Suomalaiset SS-miehet, politiikka, uskonto ja sotarikokset, anser det ytterst sannolikt att de finländska SS-männen begick krigsbrott. I soldaternas brev och dagböcker finns antydningar om bland annat massarkebuseringar av judar.

Det finns även mycket information om vilka förbrytelser SS-frivilliga från andra länder begick, och det är föga sannolikt att finländarna skilde sig på den punkten. Totalt tjänstgjorde runt 1 400 finländare i Waffen-SS.

Kan eventuella skyldiga åtalas?

Att en historisk undersökning görs på initiativ av landets ledning är ovanligt, men inte unikt. En motsvarande process resulterade år 2003 i Elina Sanas bok Luovutetut. Där berättades om utlämningen av 3 000 sovjetiska krigsfångar, däribland även judar, till Tyskland. Många av dem dog.

Simon Wiesenthal-centret hade kontaktat president Tarja Halonen, varefter regeringen gav professor Heikki Ylikangas i uppdrag att utreda frågan.

I Yles intervju lovordades utredningen av Wiesenthal-centrets ordförande Efraim Zuroff. Han sa att den följts av flera nya studier i ämnet, och att den hjälpt det finländska samhället att bearbeta sitt förflutna.

Men vad borde göras, om det framkommer bevis på krigsförbrytelser? Borde åtal väckas mot kvarlevande skyldiga? Zuroff svarade:

- Om sådana människor ännu är vid liv och de är tillräckligt friska för rättegång, då är det ingen orsak att inte uppmärksamma dem. Men jag tvivlar på att så är fallet.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap