Hoppa till huvudinnehåll

Var hamnar all snö som röjs från Helsingfors gator? – dagligen dumpas 1000 lastbilsflak med smutsig snö i havet

I cirka tre veckors tid har långa lastbilsköer varit en vanlig syn i ändan av Ärtholmen. På grund av den rikliga snön röjs cirka 4000–5000 snölass om dagen från gatorna i Helsingfors och cirka tusen lass dumpas direkt i havet vid Ärtholmen. Resten av snön transporteras till snötippar runtom i Helsingfors.

Snön som dumpas i havet har röjts direkt från gatorna och lastats upp på lastbilsflaken.

– I snön finns sand och annat skräp som människor har kastat på marken. Från industriområden kan det komma trä- och plastbitar. Snön som dumpas i havet sållas inte, men man får inte medvetet kasta avfall i havet, säger Tarja Myller som är underhållsingenjör vid Helsingfors stad.

Enligt en utredning som Finlands miljöcentral gjorde år 2012 har det under åren 2009–2010 bildats ett cirka tre meter tjockt sandlager på havsbottnen vid Ärtholmens snötipp.

Bottnen muddras, men en del av skräpet som sjunkit ner till bottnen sprids ut via vattenströmmar.

Grävmaskiner blandar snö som dumpats i havet på Ärtholmen i Helsingfors.
Grävmaskiner blandar snö som dumpats i havet vid Ärtholmen. Grävmaskiner blandar snö som dumpats i havet på Ärtholmen i Helsingfors. Bild: Yle / Vesa Marttinen snö,Helsingfors,Snömottagningsplats,Ärtholmen

I utredningen beräknades att under samma tidsperiod dumpades cirka 750 lass avfall som kom med snön i havet. Av dem innehöll omkring 530 lass stenkross och 220 annat avfall.

“Livsviktigt på grund av trafiken”

Miljöeffekterna av att dumpa snö i havet diskuteras allt oftare.

Helsingfors stad motiverar sitt agerande med att det i stadskärnan är både lättare och snabbare att dumpa snön i havet än att transportera snön till snötippar som ligger längre bort.

Om vi inte skulle göra det, skulle det bli kaos och katastrof― Tarja Myller

På Ärtholmen behöver man inte göra underhållsarbete eller begränsa öppethållningstiderna på grund av serviceavbrott, vilket man måste göra på andra snötippar.

Enligt Myller är det livsviktigt att kunna dumpa snö i havet för att få trafiken att fungera smidigt i centrum.

– Om vi inte skulle göra det, skulle det bli kaos och katastrof.

Syke: Havet är ingen plats för gatusnö

Outi Seppälä, som är specialforskare vid Finlands miljöcentral (Syke), säger att snön som röjs från gatorna och dumpas i havet är en lokal skräpkälla, men att problemet lätt sprider sig till ett större område.

Skräpet som finns i snön är en estetisk nagel i ögat på stadsborna som besöker stranden. Men det största problemet är att skräpet kväver havsbottnen.

Snöhög.
Snön innehåller mikroskräp. Snöhög. Bild: YLE/ Nora Engström snö,snöhög

Havsorganismerna kan äta skräpet och fastna i det. Större skräp kan också orsaka problem för båtförare, säger Setälä.

I en kubik snö finns det tiotusentals gånger mera mikroskräp än i till exempel rengjort avfallsvatten.

Nedskräpningen sker här framför våra näsor och det är frågan om medveten nedskräpning― Outi Setälä.

– Snöskräpet innehåller utsläpp som trafiken har orsakat, till exempel asfalt och damm från gummidäck, säger Setälä.

Att inte dumpa snö i havet är en principsak för Setälä.

– Här sker nedskräpningen mitt framför våra näsor och det är frågan om medveten nedskräpning.

Enligt Setälä skulle man lätt kunna ta tag i nedskräpningen, och om man inte gör det sänder det ut dåliga signaler till invånarna och andra sektorer.

Snön på Ilmala bangård smälts på uppvärmt fält

Snöiga vintrar orsakar problem för tågtrafiken.

I synnerhet tågbanan mellan Helsingfors centralstation och Böle har varit en svårsmält sträcka.

I år används ett betongfält för snösmältning för första gången. Det byggdes för ett par år sedan.

I Helsingfors och Böle finns över 40 centimeter snö, vilket innebär att man måste röja och transportera bort snön från området.

Tåg i Böle i vintersol.
Snön från tågbanan mellan Böle och Helsingfors centralstation smälts på ett uppvämt fält i Ilmala. Tåg i Böle i vintersol. Bild: Yle/ Eva Brunell Böle, Helsingfors stad,tågtrafik,tåg,VR,järnvägstrafik,järnvägar,Räls,vinter,snö,tågvagnar,lyftkranar,Helsingfors,solljus,sol,Tågspår,vintersol

– Endast snö från tågbanan och dess närområde transporteras till fältet, säger Trafikledsverkets regionalchef Eero Liehu som har södra Finland som sitt ansvarsområde.

Snön längs tågbanorna är renare än snön vid stationerna eftersom det oftast finns skräp och sand vid plattformarna. Den snö som finns på stationerna transporteras till vanliga snötippar.

Men från tågbanorna förs snön däremot till betongfältet, som värms upp med hjälp av returvärme som använts i fjärrvärmenätet för att värma upp byggnader.

I Esbo smälter "Devil Don" bort snön

År 2016 köpte Esbo stad en maskin som smälter snö, men använder den för första gången först i år. Det är en stor gul maskin som har döpts till “Devil Don”.

Maskinen smälter cirka 150 kubik snö i timmen. Mängden motsvarar ungefär tio billaster.

Teemu Uusikauppila, som är chef för gatuverksamheten vid Esbo stad, säger att man har räknat ut att maskinen är en vettig lösning på stadens snöproblem.

Espoon lumensulatuskone "Devil Don" kovassa käytössä.
Maskinen "Devil Don" smälter cirka 150 kubik snö i timmen. Espoon lumensulatuskone "Devil Don" kovassa käytössä. Bild: Kristiina Lehto / Yle snowmelter,Stadsteknik,snö

– Maskinen förbrukar brännolja eller diesel och med hjälp av tryckluft smälter maskinen snön som sedan leds i regnvattenavloppet, säger Uusikauppila.

Enligt honom sliter lastbilar som kör snö också på infrastrukturen. Dessutom kan lastbilarna orsaka säkerhetsproblem då de lastar snö från gatorna.

Uusikauppila säger att staden försöker undvika den här typen av problem genom att använda Devil Don.

Artikeln är en översättning av Mihin kaikki lumi Helsingin kaduilta päätyy? Video: suoraan mereen kipataan tuhat kuormalavaa puhdistamatonta lunta joka vuorokausi, skriven av Vesa Marttinen och Salla Vuolteenaho.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen