Hoppa till huvudinnehåll

Maduro måste bort, säger venezuelaner i Finland – de berättar om våldet och rädslan som slagit rot i hemlandet

Jean Carlos Delgado från Venezuela
Jean Carlos Delgado har bott i Finland i nio år. Maduros tid är över, säger han. Jean Carlos Delgado från Venezuela Bild: Toni Määttä Venezuela,Nicolas Maduro,Juan Guaidó

De närmaste veckorna blir avgörande för utvecklingen i Venezuela. Vad händer mellan kontrahenterna Nicolás Maduro och Juan Guaidó, som båda gör anspråk på att vara landets president? Tänker USA verkligen intervenera? Kommer den humanitära hjälpen över gränsen?

Svenska Yle har träffat venezuelaner bosatta i Finland, som spänt följer med läget. De hoppas att den sittande presidenten Nicolás Maduro frivilligt lämnar scenen, men det är inte mycket som talar för det.

Maduro brukar avporträtteras som "en enkel lastbilschaufför" som handplockades av Hugo Chávez till dennes efterföljare för att fortsätta det socialistiska samhällsbygget, i enlighet med den så kallade bolivarianska revolutionen.

I själva verket är Maduro en revolutionär utbildad på Kuba, som har samlat all makt i sin hand.

Samtidigt finns det nu ett momentum för Venezula och det vet också Maduro. Efter att oppositionspolitikern Juan Guaidó plötsligt utropade sig själv till övergångspresident, i sin egenskap av talman för parlamentet, är världens ögon för tillfället fästa på Venezuela.

Juan Guaidó och Nicolás Maduro
Oppositionsledaren och interimspresidenten Juan Guaidó, 35 och den sittande ledaren Nicolás Maduro, 56, kämpar om Venezuela. Juan Guaidó och Nicolás Maduro Bild: AFP / Lehtikuva Venezuela,Hugo Chávez,Nicolas Maduro,Juan Guaidó

Den som vill smida medan järnet är varmt bör alltså göra det nu.

- Maduro har förbrukat sin tid, han borde avgå. Han har haft så många möjligheter och allt blir bara värre. Det finns ingen möjlighet för honom att fortsätta.

Det säger venezuelanen Jean Carlos Delgado, till vardags marknadsföringsdirektör på ett it-företag i Gräsviken och bosatt i Finland sedan nio år.

Vi måste få tillbaka demokratin i Venezuela. Mer än om höger- eller vänsterideologi handlar det om att folket lever i en humanitär kris. Det är därför Maduro måste avgå
― Jean Carlos Delgado, venezuelan bosatt i Finland

Delgado följer dagligen med utvecklingen i Venezuela, där han har många släktingar, till exempel sin far. Han ser allvarlig ut.

- Vi behöver definitivt internationellt stöd, eftersom armén står med Maduro, som har mutat dem. Om armén var med oss skulle vi inte behöva hjälp från det internationella samfundet, men nu gör vi det verkligen. Vi är mycket tacksamma över att Finland har anslutit sig till de länder som stöder Guaidó, säger Delgado.

Förra helgen höll Delgado och andra venezuelaner i Finland en sympatiyttring för oppositionsledaren och interimspresidenten Guaidó.

Jag står med Guaidó, han är det ljus vi har väntat på― Jean Carlos Delgado, venezuelan bosatt i Finland
Hugo Chávez på väggmålning i Caracas
Den tidigare diktatorn Hugo Chávez, här förevigad på en vägg i Caracas, kastar långa skuggor över dagens Venezuela. Hugo Chávez på väggmålning i Caracas Bild: AFP / Lehtikuva Venezuela,Nicolas Maduro,Juan Guaidó,Hugo Chávez

Delgado lämnade Venezuela för tjugo år sen, en ung välutbildad man på jakt efter äventyret. I Mexiko mötte han en finländska som skulle bli mor till hans två barn och hit kom familjen för nio år sedan.

- Jag känner mig väldigt ledsen då jag följer med Venezuela nu, säger Delgado. Nästan hela min familj är där, min far, mina far- och morföräldrar och andra släktingar. Människorna är desperata.

Humanitär kris och hyperinflation

Över tre miljoner har flytt landet under de senaste fem åren och allt fler försöker komma över gränsen till exempel till Colombia. Det som pågår är i ingenting mindre än den största flyktingkrisen i Latinamerika i modern tid.

2017 rapporterade hälsoministern att mödradödligheten på ett år hade stigit med 65 procent, barnadödligheten med 30 procent och malariafallen med 76 procent. Ministern fick sparken några dagar senare.

Några nya hälsouppgifter har regimen Maduro inte publicerat, men de en gång utplånade sjukdomarna difteri och mässling har kommit tillbaka och 80 procent av befolkningen kan inte skaffa tillräckligt med mat, uppger människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Det alla kan se med egna ögon är att det varken finns mat eller mediciner.

- Priserna är så höga att ingen har råd med dem, samtidigt som det inte ens finns basvaror i butikerna. Det finns inte mediciner. Blir du sjuk kommer du att fortsätta vara det, för du får inte medicin, säger Delgado.

Maduros regim har slutat publicera ekonomiska kalkyler, men enligt oppositionen lider det oljerika landet av en hyperinflation på 1,7 miljoner procent i året.

Det betyder till exempel att besparingar som varit värda tiotusen dollar i början av året motsvarar 59 cent i slutet av samma år, har the Economist räknat ut.

Hög tid att omvärlden vaknar

Också Bianca Iacoviello hamnade i Finland på grund av kärleken.
Hon tycker att det är hög tid att det internationella samfundet får upp ögonen för vad som pågår i Venezuela.

Landet befinner sig i ett kaos som inleddes redan under Hugo Chávez― Bianca Iacoviello, venezuelan bosatt i Finland

Det finns inte längre några oberoende institutioner i Venezuela som skulle kunna kontrollera eller hålla den verkställande makten i schack.

Domstolarna har fyllts med domare som inte ens försöker vara oberoende.

Regeringens sätt att tysta motståndet är många: man slår till våldsamt mot demonstranter, man fängslar oppositionella, civilpersoner hamnar inför militära domstolar.

I de venezuelanska fängelserna finns hundratals politiska fångar.

Den som vill ha kontroll måste också kontrollera medierna. I över ett decennium har regimen Maduro effektivt reglerat medierna.

Till exempel armén har en egen tv-kanal, men flera andra medier har lagt ner sin verksamhet.

Medier kan dras in och webbsajter stängas om det anses ligga i nationens intresse. Rapportering som uppfattas som respektlös mot höga tjänstemän kan kriminaliseras.

Åtminstone 77 barn bakom galler

Självcensur inom medierna är därför ett av problemen i dagens Venezuela och mycket av informationsgången sker via sociala medier.

Den vägen kommer det ut uppgifter om att barn helt nyligen blivit gripna och misshandlade. Barnen lär ska anklagas för terrorism.

Också FN har lyft fram de arresterade barnen. Under protesterna mellan den 21-26 januari har över 850 människor gripits. Av dessa är 77 stycken barn, vissa inte äldre än 12 år, uppger FN.

Bianca Iacoviello och hennes hund Coco
Bianca Iacoviello med sin hund Coco i hemmet i Kyrkslätt. Hon lämnade Venezuela redan för nio år sedan, då hon såg vartåt det barkade Bianca Iacoviello och hennes hund Coco Bild: Esa Syväkuru Venezuela,Coco

Rädslan har slagit rot i Venezuela

Också Jean Carlos Delgados mamma flyttade till Finland för fyra år sedan.

- Jag frågade min mamma hur hon trivs med kylan och mörkret i Finland? Hon svarade: Vet du vad min son, jag fryser hellre än är rädd, berättar Delgado.

Det finns ingen trygghet i Venezuela, säger både Bianca Iacoviello och Jean Carlos Delgado.

- Så fort man lämnar sitt hem kan man bli utsatt för våld, kidnappningar, eller för att bli rånad, säger Iacoviello.

I synnerhet i Caracas är situationen så otrygg att folk inte vet om de kommer att komma hem från jobbet då de går dit på morgonen― Jean Carlos Delgado, venezuelan bosatt i Finland

Folk gör vad de kan för att överleva, för att hämta hem lite pengar, säger Delgado.

Efter demonstrationerna kommer colectivos

Men det är inte bara utanför hemmet man är otrygg. I grannskapen upprätthålls ordningen av Maduros specialstyrkor, bland annat av dem som kallas colectivos .

Som så många diktatorer håller sig också Nicolás Maduro med egna paramilitära trupper av olika slag. Förutom colectivos finns FAES, Fuerzas de Aciones Especiales.

Det är en fruktad beväpnad elitpolis som uppstod för ett par år sedan. Människorättsorganisationen Provea beskriver dem som en dödsskvadron som utför utomrättsliga avrättningar.

Samma dag Juan Guaidó utropade sig till interimspresident till massornas jubel, greps senare nästan 700 personer och 35 dödades.

Venezuelas interimspresident Juan Guaidó med sin hustru Fabiana Morales och dotter.
FAES har sökt oppositionsledaren Guaidós hustru Fabiana Rosales, säger Guaidó Venezuelas interimspresident Juan Guaidó med sin hustru Fabiana Morales och dotter. Bild: AFP / Lehtikuva Venezuela,Hugo Chávez,Nicolas Maduro,Juan Guaidó

Också Jean Carlos Delgado är rädd för vad som kan komma att hända i Venezuela.

- Ja, jag är rädd, men jag känner också ett stort hopp. Vi är på rätt väg nu, Guaidó har gjort allting rätt hittills. Men om vi inte får tillräckligt med stöd utifrån kan det gå illa, säger Delgado.

USA har inte uteslutit en militär intervention i Venezuela. Om det blir nödvändigt är både Delgado och Iacoviello för det, men skulle undvika det in i det sista.

- Det skulle innebära att människor som inte kan försvara sig kommer att lida. Maduro delar ut vapen till civila, det är en väldigt skrämmande situation, säger Delgado.

Medlemmar i det bolivarianska nationella militära styrkorna lyssnar på Maduros tal den 30.1 2019
Medlemmar i det bolivarianska nationalgardet FANB lyssnar till Maduro den 30.1.2019 i Caracas. Maduro anklagar militära desertörer för att bli legosoldater som konspirerar för att splittra militären. Medlemmar i det bolivarianska nationella militära styrkorna lyssnar på Maduros tal den 30.1 2019 Bild: AFP / Lehtikuva Venezuela,Hugo Chávez,Nicolas Maduro,Juan Guaidó

Till exempel Mexiko och Ryssland vill att oppositionen och Maduro ska föra en dialog, men enligt Delgado är den tiden förbi för länge sedan.

- Tiden för dialog är fullständigt över. Vi måste börja från början, Maduro måste avgå, Guaidó utlysa nyval och landet bestämma vem som ska bli den nya presidenten, säger Delgado.

Läget i Venezuela

  • Hugo Chávez inledde den så kallade bolivarianska revolutionen 1999, ett socialistiskt samhällsexperiment som skulle förbättra livet för de fattiga. Tack vare oljepengarna steg levnadsstandarden först.
  • Under efterträdaren Nicolás Maduro har levnadsstandarden sjunkit radikalt och det råder humanitär kris.
  • Oppositionspolitikern Juan Guaidó utropade sig till övergångspresident i Venezuela den 23 januari i år i egenskap av talman för parlamentet.
  • Motiveringen var att den sittande presidenten Maduro inte har legitimitet eftersom valen inte var fria.
  • Guaidó åberopar paragraf 233 i den venezuelanska grundlagen, enligt vilken talmannen kan ta över makten om presidentposten inte är legitimt fylld. Tolkningen är omtvistad.
  • USA, Kanada, Limagruppen och flera EU-länder har erkänt Guaidó som Venezuelas interimistiska president i väntan på nyval, som borde utlysas inom 30 dagar från att talmannen tar makten.
  • Kina och Ryssland har båda stora oljeintressen Venezuela och har plöjt ner miljarder dollar i investeringar i landet. De stöder Maduro.
  • Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov har sagt att omvärlden inte borde lägga sig i Venezuelas inre angelägenheter, men ryska ekonomiska kommentatorer har ifrågasatt de ryska investeringarna i Venezuela, som tycks ha gått förlorade.
  • Andra länder som inte heller uppskattar att en ung oppositionspolitiker utropar sig till president och utmanar den etablerade makten är Turkiet, Iran och Nordkorea.
  • Som medlem i FN:s människorättsråd har Venezuela motarbetat utredningar av människorättsbrott i flera länder och motsatt sig resolutioner som skulle lyfta fram övergrepp i till exempel Syrien, Vitryssland, Burundi och Iran.

Källor: The Economist, El País, BBC, the Guardian, Human Rights Watch årsrapport, Yahoo Noticias, intervjuer med Jean Carlos Delgado och Bianca Iacoviello

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes