Hoppa till huvudinnehåll

Malin, 15: “Det är så galet enkelt att göra något åt klimatet!”

En ung kvinna med långt brunt hår och runda glasögon står utomhus med vinterlandskap i bakgrunden.
Malin Westerbom. En ung kvinna med långt brunt hår och runda glasögon står utomhus med vinterlandskap i bakgrunden. Bild: Yle / Petter Blomqvist praktisk arbetslivsorientering (Prao),Malin Westerblom

Många ungdomar känner sig stressade över att äldre personer vill lägga över ansvaret för klimatet på de ungas axlar. Det säger 15-åriga Malin Westerbom i sin kolumn.

Jag har många gånger, ofta av lite äldre personer, fått frågan vad vi ungdomar egentligen gör för klimatet?

Just av den frågan blir jag och säkert många andra ungdomar stressade, eftersom vi får känslan av att de äldre sätter ansvaret på oss.

Ansvaret för att se till att klimatförändringen inte förstör jorden totalt, eller ansvaret för att inte göra klimatförändringen värre.

Delvis förstår jag ju varför vi unga ska göra något åt saken, det är ju vi som ska bo kvar här.

Det är vi som ska se på när arter utrotas, när fler människor blir sjuka, timmarna av solsken minskar och regnmängden bara ökar.

Vi ska se glaciärerna smälta och havsnivån stiga mer och mer, dag för dag.

Det är vi som ska få höra på nyheterna om hur allt fler isbjörnar svälter ihjäl för att istäcket på Arktis smälter, hur de afrikanska elefanterna torkar ihjäl för att de inte får tillräckligt mycket rent vatten och tigrarna dör eftersom vattennivåerna höjs och regnskogarna huggs för palmolja.

Samtidigt tycker jag också att det är på allas ansvar att göra något åt saken.

Eftersom det är så galet enkelt.

Huvudsaken är att vi inte kan tänka att det är upp till någon annan att rädda jorden

Vi kan alla äta mindre kött, sortera skräp, äta ekologisk och närproducerad mat, återvinna, duscha kortare tider, åka kollektivt och släcka lamporna efter oss.

Listan kunde fortsätta i evigheter, eftersom det är så små saker som vi enkelt kan göra i vår vardag.

Huvudsaken är att vi inte kan tänka att det är upp till någon annan att rädda jorden eller köpa sina kläder på secondhand. Eller att lamporna som är på hela dagen då ingen är hemma inte kommer att ha någon inverkan.

För om vi alla tänker så, sker ingen förändring.

Själv brukar jag sortera sopor, åka kollektivt och släcka lamporna efter mig. Dessutom äter jag inte kött och jag försöker att inte äta produkter med palmolja i.

Men jag är inte heller någon ”klimathjälte”. Ibland köper jag nya kläder från billiga butiker och jag tar oändlig tid på mig i duschen.

Det händer också att värmeelementet i mitt rum är på full värme eller att jag är sparsam och köper så billigt mellanmål som möjligt, som varken är närproducerat eller ekologiskt.

Men på sistone har jag ändå försökt att inte köpa nya kläder utan använda de kläder jag hittar hemma, att duscha mycket snabbare och effektivare, att sänka temperaturen på värmeelementet och i stället ha varmare kläder på mig och att helt enkelt spendera lite mer pengar på ekologisk och närproducerad mat.

De äldre får minnas en vacker värld och vi behöver inte bli gamla på en planet där djur dör ut och vädret bara är dåligt hela tiden

Det är väl det som måste räknas, att vi barn, ungdomar, vuxna och pensionärer gör vårt bästa, försöker rädda jorden och bryr oss om varandra.

Så att de äldre får minnas en vacker värld och att vi inte behöver bli gamla på en planet där djur dör ut och vädret bara är dåligt hela tiden.

För det som alla säger hela tiden stämmer, att vi på riktigt bara har en planet och en chans att rädda den.

Kolumnen är skriven av Yle Huvudstadsregionens praoelev Malin Westerbom.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen