Hoppa till huvudinnehåll

Sazkhan måste klara både språk- och kunskapstestet för att bli dansk medborgare - nu vill också Sverige ha tuffare krav på invandrarna

Sazkhan Amizguliyev i ett klassrum med andra invandrare som lär sig danska.
För läkare är språkkraven högre än för andra yrkesgrupper och Sazkhan Amizguliyev säger att det är svårt att få tillräckligt höga vitsord och att tiden att lära sig är för knapp. Sazkhan Amizguliyev i ett klassrum med andra invandrare som lär sig danska. Bild: Yle/Linda Söderlund Lektion,Språkundervisning,invandring,klassrum,sazkhan amizguliyev

Danmark har gradvis skärpt kraven för de invandrare som vill ha danskt medborgarskap och det senaste är en ny handskakningsceremoni. I Sverige planerar den nya regeringen nu också att införa språk- och kunskapstest. Förespråkarna tror att testerna ökar integrationen, medan motståndarna ser testen som straff för invandrarna.

I ett klassrum i språkskolan Speak - School of Danish i Hellerup, norr om Köpenhamn, koncentrerar sig Sazkhan Amizguliyev för att förstå vad danskläraren säger. Läraren berättar om veckodagarna och att de har fått sina namn från de fornnordiska gudarna.

35-åriga Amizguliyev är utbildad läkare och kom till Danmark från Azerbadjan med sin fru och två barn för ett halvt år sedan. Med tanke på att han varit så kort tid i Danmark talar han redan rätt bra danska.

Lärare framför whiteboard med dansk text förklarar något för en elev.
Lärare framför whiteboard med dansk text förklarar något för en elev. Bild: Yle/Linda Söderlund Lektion,lärare,Språkundervisning,danska

För Amizguliyev är språkprovet i höst viktigt. Det är första steget för att kunna bli dansk medborgare.

- Vi ska ha vitsord 7 i skriftligt och läsning, och muntligt minst 10. Det är mycket svårt, för vi har så kort tid på oss, säger Amizguliyev.

Efter språkprovet ska han avlägga ett medicinskt prov för att kunna börja jobba som läkare. Sedan återstår ännu ett kunskapstest om Danmark, han ska bo i Danmark i nio år och försörja sig själv - och först sedan kan han ansöka om att bli dansk medborgare.

Om Amizguliyev får ansökan beviljad återstår ännu en handskakningsceremoni. Han ska skriva på ett kontrakt om att följa grundlagen och sedan ta i hand med stadens borgmästare och på så sätt visa sin tacksamhet för medborgarskapet.

- Jag ska försöka få medborgarskap, för det är mycket viktigt för min familj. Jag vill säkra att min familj har bättre möjligheter och därför ska vi pröva att få medborgarskap, säger Amizguliyev.

Dansk Folkeparti vill att invandrarna blir danska

I takt med att populistiska Dansk Folkeparti har blivit större och fått mera inflytande, så har Danmark gradvis skärpt kraven för invandrare som vill ha danskt medborgarskap.

Christian Langballe är talesperson för migrationsfrågor i Dansk Folkeparti och han är nöjd med den nya handskakningsceremonin. I Danmark är det nödvändigt att kunna ta i hand, anser han.

- Om man tycker att danskarna är orena och inte vill ha med dem att göra, så förstår jag överhuvudtaget inte varför man ska ha ett medborgarskap. Det förstår jag inte, upprepar Langballe.

Christian Langballe
Christian Langballe anser att Danmark fortsättningsvis beviljar för många medborgarskap. Han är bekymrad över att det inte ska gå att känna igen Danmark om 50-100 år, för att landet skulle ha förändrats kulturellt och demografiskt. Christian Langballe Bild: Yle/Linda Söderlund Christian Langballe

I Danmark kallas kunskapsprovet för invandrare för “indfødsretsprøve”. Langballe förklarar att ordet syftar på att testa om invandrarna är lika som de infödda danskarna. För Dansk Folkeparti handlar det inte heller endast om att invandrare får danskt medborgarskap och danskt pass, utan om att de faktiskt ska bli danska.

Det finns en bok att plugga för att klara de 40 frågorna om Danmarks historia, kultur och samhälle. Frågorna har fått kritik för att vara för detaljerade, men Langballe försvarar dem.

- Är det viktigt att 1915 är ett viktigt årtal? Ja, det är det, för då fick kvinnorna rösträtt i Danmark och det betyder att det är jämställt mellan könen. Så att kunna det årtalet betyder också att man har förstått att det faktiskt råder jämställdhet mellan könen i Danmark, säger Langballe.

“Det är absolut ingen bestraffning eller ett orimligt krav att ställa”

Medborgarskapet är en del av den värdediskussion som har pågått i Danmark och Norge redan länge. I Norge infördes kunskapstestet för två år sedan. Testet visade sig ha svåra frågor och var tredje invandrare misslyckades i provet.

I Norden är det stor skillnad mellan länderna då det gäller hur många nya medborgarskap länderna beviljar. År 2017 beviljade Danmark 7000 medborgarskap, Finland 12 000, Norge 22 000 och Sverige hela 66 000 medborgarskap.

Nu planerar också Sverige att införa både språk- och kunskapstester för den som vill bli svensk medborgare. Testerna är en av de 72 punkterna i januariavtalet, som den nya regeringen slöt med Centern och Liberalerna.

Fredrik Malm
Liberalernas Fredrik Malm. Fredrik Malm Bild: Yle/Linda Söderlund Fredrik Malm

Liberalernas Fredrik Malm ser testerna som ett sätt för invandrarna att bli bättre integrerade i samhället. Om man kan språket är det lättare att få jobb, lättare att följa den politiska debatten och att klara möten med myndigheter, räknar han upp.

- Det är absolut ingen bestraffning eller ett orimligt krav att ställa, utan det handlar om att fler mänskor ska kunna inkluderas i samhället och kunna använda sina rättigheter i Sverige, säger Fredrik Malm.

- I Danmark och Norge är det populistpartierna som har drivit de här olika testerna, varför är det viktigt för Liberalerna att göra det i Sverige?

- Vi har absolut ingen udd mot mänskor från andra länder. Tvärtom så har vi välkomnat att Sverige ska vara ett öppet land som har en invandring och hjälper flyktingar i nöd. Men om vi ska få saker och ting att fungera i Sverige så måste mänskor ha jobb och arbetsmarknaden är i hög grad stängd om man inte kan svenska.

“Det hjälper inte att straffa mänskor, utan då måste vi göra något åt SFI:n”

Då Liberalerna började tala om medborgarskapstester för nästan 20 år sedan var de ganska ensamma om frågan. Sedan dess har opinionen svängt och numera är majoriteten av riksdagspartierna för testerna.

Vänsterpartiet är däremot mycket kritiskt till planerna. Christina Höj Larsen är talesperson för migrationsfrågor och hon anser att samhället istället borde satsa mera på SFI, Svenska för invandrare, men inte införa några tester.

- Tycker man att mänskor inte lär sig svenska tillräckligt fort, så behöver vi prata om SFI:n. Den har idag en ganska dålig kvalitet och det är bara 35 procent av lärarna som är behöriga. Det hjälper inte att straffa mänskor för det, utan då måste vi göra något åt SFI:n, säger Höj Larsen.

Christina Höj Larsen
Vänsterpartiets Christina Höj Larsen. Christina Höj Larsen Bild: Yle/Linda Söderlund Christina Höj Larsen

Höj Larsen påpekar också att regeringen måste beakta minoritetsspråken och vilken ställning de ska ha i förhållande till språkprovet. Till exempel finska och samiska är två av minoritetsspråken i Sverige.

- Historiskt har vi haft en arbetskraftsinvandring där mänskor har levt och arbetat och varit en del av Sverige, med varierande grad av språk. Och det har gått alldeles utmärkt!

Höj Larsen är själv född i Danmark och kom till Sverige som barn då hennes föräldrar flyttade hit för att jobba. Hon tror att hon inte längre skulle klara de danska medborgarskapstesterna och hon är mycket kritisk till handskakningsceremonin.

- Jag kan för egen del säga att det definitivt finns mänskor som jag inte kommer att skaka hand med - och det tycker jag är min demokratiska rättighet. Att tvinga mänskor att göra saker med sina kroppar, det hör till en annan typ av samhällen, och det är inte i demokratier man gör det.

Också i Finland krävs det språktest för invandrare som vill bli finländska medborgare, men ett kunskapstest har inte varit någon stor fråga. I Sverige kan man däremot vänta sig en tillspetsad debatt om hur de här nya testerna ska utformas.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes