Hoppa till huvudinnehåll

Minns du Puigdemont? Den historiska rättegången mot katalanska ledare inleds i Madrid

Barcelonas borgmästare Ada Colau talar inför en banderoll med texten Frihet, rättvisa, demokrati
Barcelonas borgmästare Ada Colau talar inför en banderoll med texten Frihet, rättvisa, demokrati Bild: EPA-EFE Katalonien

På tisdagen inleds upprorsrättegången mot tolv ledande katalanska politiker i Spaniens högsta domstol. Rättegången har kallats för den viktigaste i Spanien sedan diktatorn Francisco Francos död 1975.

Juridikprofessor Jukka Kekkonen säger att processen är historisk också ur europeiskt perspektiv.

- Jag kommer inte ihåg någon liknande rättegång i en västeuropeisk demokrati, säger rättshistorikern Kekkonen som även är insatt i Spaniens politiska historia.

Kekkonen påminner om att Spanien brukar rankas relativt högt på internationella demokratimätare och klart räknas som en rättsstat.

Spanien kan därför inte jämföras med länder som Ungern och Turkiet säger han.

- Därför är rättegången betydelsefull, oroande och riktgivande också utanför Spanien.

"Inte rättvisa"

Rättegången väcker starka känslor, enligt katalanska separatister är det frågan om en politisk rättegång med förutbestämd utgång.

- Det är inte fråga om rättvisa, det handlar om att ge en läxa genom bestraffning. De vill dekorera tidigare tagna politiska beslut med domar, sade en av de åtalade, Jordi Turull, inför rättegången.

Samtidigt välkomnar många spanjorer processen som de ser som en rättvis reaktion på ett illegalt uppror i Katalonien.

Det är inte fråga om rättvisa, det fråga om att ge en läxa genom bestraffning― Jordi Turull en av de åtalade katalanska ledarna

Kekkonen säger att det största problemet med processen hittills är att häktningstiderna för en del av de åtalade varit oskäligt långa.

Han säger att han utgår ifrån att rättegången kommer att bli öppen. Till den delen kommer processen säkert att uppfylla alla krav som ställs på en rättsstat.

Den avgörande frågan är sedan hur domarna kommer att stå i förhållande till det som kommer fram under processen.

Trovärdighet på spel

Högsta domstolen värjer sig även mot anklagelserna om partiskhet.

Spaniens högsta domstol där rättegången mot de tolv katalanska ledarna hålls
Spaniens högsta domstol där rättegången mot de tolv katalanska ledarna hålls Högsta domstolen,Madrid

Domstolens president Carlos Lesmes försäkrar att rättegången kommer att hålla EU:s högsta standard. Men han medger samtidigt att domstolens trovärdighet står på spel under processen.

- Jag är övertygad om att det pågår en väldig kampanj för att ifrågasätta det spanska rättsväsendet, det utgör en del av försvarets strategi, säger han.

De hårda åtalen är populära bland många spanjorer. De anser att åtalen är en rättvis följd av att Kataloniens ledare lagstridigt försökte lämna Spanien.

Heta känslor

Känslorna för och emot går heta och på söndagen demonstrerade tiotusentals spanska högeranhängare mot socialistregeringens planer att inleda samtal med Kataloniens ledning.

Demonstranter iklädda Spaniens flagga håller upp skyltar med texten "med konstitutionen" .
Demonstranter håller upp skyltar med texten "Med konstitutionen". Demonstranter iklädda Spaniens flagga håller upp skyltar med texten "med konstitutionen" . Bild: EPA-EFE/TONI ALBIR Spanien,Katalonien,demonstration

Kekkonen påpekar att liknande försök att lagstridigt bryta ut en region ur en stat med säkerhet skulle leda till någon form av förräderiåtal i vilken demokrati som helst.

Åtalen i processen gäller uppror, missbruk av offentliga medel och uppvigling.

Kekkonen säger att problemet är att Spaniens upprorslag i motsats till många andra länders förutsätter våld. Och därför är det osäkert om paragrafen kan brukas mot separatistledarna.

- Det ironiska är att paragrafen ursprungligen stiftades efter Francodiktaturen för att förhindra militärkupper, säger han.

Han tillägger att åklagaren nu måste kunna visa att visa att våldet berott på något som de åtalade ledarna gjort eller låtit bli att göra.

Åtal efter folkomröstning

Åtalen gäller händelserna kring folkomröstningen om självständighet den första oktober 2017.

Spaniens författningsdomstol hade förklarat omröstningen och lokalparlamentets agerande under hösten 2017 lagstridig, men Kataloniens ledare vägrade backa och höll omröstningen trots det.

Resultatet blev en slags demonstration där självständighetsanhängarna visade sin styrka genom att rösta. Motståndarna stannade i sin tur hemma eftersom de inte godkände processen.

Kravallpolis griper en man utanför en vallokal i Barcelona
Kravallpolis griper en man utanför en vallokal i Barcelona Bild: AFP / Lehtikuva kravallpolis,Barcelona

Valdagen blev våldsam, spansk polis gjorde sitt yttersta för att förhindra folkomröstningen och insatserna var tidvis våldsamma.

Bilder på kravallpolis som misshandlade vanliga väljare skadade Spaniens anseende runt om i världen.

Valdeltagandet blev drygt 43 procent och av de som röstade sade 92 procent ja till självständighet.

26 dagar efter folkomröstningen utlyste lokalparlamentet i Katalonien självständighet.

Det här kunde centralregeringen i Madrid inte acceptera, och ogiltigförklarade självständighetsförklaringen. Centralregeringen tog kortvarigt över regionstyret och grep en rad prominenta separatistledare.

Den dåvarande katalanska ledaren Carles Puigdemont lyckades fly och befinner sig i landsflykt i Belgien.

Låst läge

Läget mellan Madrid och Barcelona är fortsatt låst. Separatisterna styr Katalonien med hjälp av en knapp majoritet i lokalparlamentet, men de saknar tillräckligt stöd för att driva sina självständighetskrav vidare.

Samtidigt är det katalanska samhället djupt kluvet mellan separatister och de som vill förbli en del av Spanien.

Historiskt sett har separatisterna utsatts för förföljelser, men nu är det de spansktalande och de som inte vill ha självständighet som är utsatta― Jukka Kekkonen, juridikprofessor

Professor Jukka Kekkonen säger att han hoppas att läget ska kunna lösas genom en dialog mellan de moderata krafterna. En möjlighet kunde vara en federal modell som påminner om den tyska. Regionerna skulle ges möjligast stor autonomi, speciellt kulturellt.

- Men det är en svår väg. Det skulle nog godkännas av de övriga regionerna, men i Katalonien har medborgarsamhället blivit så tudelat.

Kampen om vem som kan ses som en äkta katalan är så het att många som inte vill ha självständighet väljer att hålla tyst.

- Historiskt sett har separatisterna utsatts för förföljelser, men nu är det de spansktalande och de som inte vill ha självständighet som är utsatta, säger Kekkonen.

Det gör det svårt att ingå kompromisser med Madrid.

Att kompromissviljan inte är speciellt hög inom stora delar av den spanska väljarskaran underlättar inte situationen.

Artikeln rättades 7:30: Fel namn efter lyftcitat, Citatet var från Jordi Turull.

Artikeln rättades 14:55: Ursprungligen stod det att Franco dog år 1977. Det rätta året är 1975.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes