Hoppa till huvudinnehåll

Ostfest för konsumenter, ökad konkurrens för inhemska producenter om Storbritanniens brexit skapar kaos på marknaden

Ko tittar över staket
Ko tittar över staket Bild: Yle/ Stefan Paavola kor,Mjölkkor,Liljendal,jordbruk,Boskap,mjölkboskapsgårdar,kristoffer nilsson

Om Storbritannien lämnar EU utan avtal kan de inhemska mjölk- och köttproducenterna vara tvungna att konkurrera om sin plats på marknaden ännu hårdare än tidigare.

I fall av en så kallad hård brexit, det vill säga att Storbritannien går in för ett avtalslöst utträde, kan den finländska mjölk- och köttproduktionen indirekt få känna av detta. Det här beror på att marknadsandelarna på EU:s inre marknad omfördelas, vilket leder till att konkurrensen ökar också för Finlands del.

Juha Ruippo, chef för internationella ärenden vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK, förundrar sig över obeslutsamheten hos de brittiska politikerna.

- Om britterna själva inte kan ta ett beslut leder det till en hård brexit, vilket kommer att röra om marknaden en hel del, åtminstone tillfälligt, säger Ruippo.

Irland orsakar tumult på marknaden

Av Finlands livsmedelsexport går 60 procent till EU-området. Mejeriprodukter och ostar hör till den viktigaste kategorin, och det är uttryckligen den marknad som väntas stå inför förändringar. Det samma gäller nötköttsproduktionen.

Ifall Irland förblir en del av EU:s inre marknad, medan Nordirland och Storbritannien går utanför, skapas nya råvaru- och livsmedelsflöden.

- Hälften av Irlands nötköttsexport och en fjärdedel av mjölkpulverexporten har riktat sig till Storbritannien, och då är det klart att den irländska exporten söker sig till andra marknader - antingen inom EU eller utanför, säger Juha Ruippo.

Juha Ruippo, kansainvälisten asioiden johtaja, MTK
Juha Ruippo, chef för internationella ärenden vid Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK. Juha Ruippo, kansainvälisten asioiden johtaja, MTK Bild: Terhi Liimu / Yle Brexit

Om exempelvis den irländska cheddarosten utsätts för importtullar i Storbritannien och Nordirland, skulle det i praktiken innebära att Irland söker uppköpare på annat håll inom EU-området eller i tredje länder.

Ett relativt färskt exempel på sådant agerande finns här på hemmaplan. Enligt experterna var exempelvis det handelsavtal som gjordes med Sydkorea viktigt för Finlands, när vår livsmedelsexport var i svårigheter år 2014 på grund av Rysslands förbund på import av animaliska produkter från EU.

Då jobbade ämbetsmännen och företagen tillsammans på att få fram ett handelsavtal med Sydkorea, i jakten på nya marknader. Samtidigt gynnades de finländska konsumenterna av att billiga Oltermanni-ostar ämnade för den ryska marknaden fanns på de finländska butikshyllorna.

Trafikkaos vid gränsen och hyllor som gapar tomma i brittiska matbutiker

Om en hård brexit sker, avgörs tullarna av Världshandelsorganisationen WTO. De är olika beroende på typen av livsmedel - enligt Valios intressebevakningschef Riitta Brandt 40 till 80 procent för mejeriprodukter.

Det största offret för en hård brexit är naturligtvis den brittiska marknaden, där hyllorna förutspås gapa tomma då importprodukter fastnar vid gränsen.

Också den brittiska importen skulle lida av gränsproblematik, eftersom papperskriget ökar om Storbritannien börjar klassificeras som ett tredje land. Bland annat planerar Danmark, som är en stor exportör av svinkött, att anställa hundratals veterinärer för att skriva exportintyg.

Transportföretagen är redan förberedda på trafikkaos när långtradarna står vid gränsen, och räknar med att utträdet kommer att kosta tusentals årsverken. Också den finländska tullen kommer att råka ut för tilläggskostnader och behov av extra personal.

Företagen strävar därför efter att minimera den trafik som går genom Storbritannien genom nya transportrutter på fastlandet.

Irländska kor på ett fält
Biffkor på bete i Kinvarra i västra Irland. Irländska kor på ett fält Mjölkkor

Den irländska cheddarn inte en direkt konkurrent till finländska ostar

Enligt Riitta Brandt på Valio har Irland hela tiden trappat upp sin egen mjölkproduktion som en förberedande åtgärd inför en hård brexit.

I nuläget säljer EU ost för 490 miljoner kilo till Storbritannien och Storbritannien säljer ost för 140 miljoner kilo till Europa. I ett avtalslöst läge uppstår alltså ett ostglapp på 350 miljoner kilo i Storbritannien, vilket Brandt förväntar sig att kommer att synas på importtullarna.

- Inte kan ju den brittiska regeringen förhindra människor från att köpa ost eller orsaka en situation där priset på ost stiger med 50 procent, säger hon.

Personporträtt på Riitta Brandt.
Valios intressebevakningschef Riitta Brandt. Personporträtt på Riitta Brandt. Bild: Valio Valio

Trots att det irländska mjölkpulvret och ostarna, särskilt cheddarn, utmanar andra mejeriexportörer, tävlar de inte direkt med finländska ostar.

- Vi exporterar inte exakt samma ostsorter. Men visst kommer det att ske förändringar och vi kommer att omvärdera vilka ostar som tillverkas, säger Brandt.

Inte heller andra mejeriprodukter hotas nödvändigtvis av konkurrens från irländskt håll. Brandt berättar att exempelvis bageriindustrin i Frankrike anser att det finländska industrismöret lämpar sig bättre för degar än den irländska motsvarigheten, som är mjukare. Däremot säljs flera kända irländska smörmärken direkt till konsumenterna i partihandeln. Konsumenternas preferenser har alltså en avgörande roll inom smörexporten.

I något skede syns förändringarna i konsumenters plånböcker

Inom livsmedelsindustrin uppskattas följden av en hård brexit kunna vara att marknaden reagerar med att justera råvarupriserna. Det här kunde i sin tur ha en inverkan på priset på smör, ost och mjölkpulver på världsmarknaden. Men skulle det också synas i konsumentpriserna?

- På lång sikt skulle det märkas av. Men det är svårt att uppskatta, eftersom priserna formas efter tillgång och efterfrågan, säger direktör Heli Tammivuori på Livsmedelsindustriförbundet.

Om det uppstår ett utökat utbud på vissa produkter, kan priserna i vissa fall sjunka. Däremot skulle priserna gå upp på de produktområden där utbudet krymper.

- Det samma hände under Rysslandssanktionerna. Då reagerade marknaden på det ökade utbudet för vissa animaliska produkter, vilket sänkte konsumentpriserna, säger Tammivuori.

Heli Tammivuori, johtaja, Elintarviketeollisuus
Direktör Heli Tammivuori på Livsmedelsindustriförbundet. Heli Tammivuori, johtaja, Elintarviketeollisuus Bild: Terhi Liimu / Yle Brexit

Enligt Tammivuori kunde priset på mjölkpulver, vars export är viktig för Finland, sjunka, och därmed skulle också värdet på exporten minska.

Hon poängterar att eftersom vi står inför osäkra tider på marknaden, är det viktigt att förbättra konkurrenskraften inom den finländska livsmedelsexporten.

- Det sker genom fungerande konkurrens på den inhemska marknaden, och en regleringspolicy som inte skapar extra utgifter. Det är också viktigt med know-how och utbildning, samt att vi har god kunskap om export, säger hon.

MTK efterlyser krisfond för jordbruket

På MTK litar Juha Ruippo på att det sunda förnuftet i slutändan vinner i frågan om det brittiska utträdet. Med det avser han tillräckligt med tid att förhandla fram ett avtal mellan Storbritannien och EU, som skulle möjliggöra handel i nuvarande utsträckning.

En hård brexit skulle också ha en stor inverkan på EU:s budget, som bland annat avgör jordbrukets finansiering. Ett avtalslöst tillstånd kunde innebära att britterna låter andra EU-länder stå för dess avgifter, vilket enligt vissa beräkningar skulle leda till ett nedskärningsbehov på cirka 10 till 12 miljarder i EU-budgeten.

Budgeten är så stram att det i nuläget inte finns möjligheter att skapa krispaket, men trots det anser MTK att man borde grunda en marknadsoberoende krisfond för jordbruket. Och med tanke på det infaller Finlands EU-ordförandeskap i sommar lämpligt.

- Nu har Finland en god chans att påverka, säger Juha Ruippo.

Finland har emellertid ställt sig negativt till att utöka EU-budgeten, eftersom det skulle minska på ersättningen som Finland får för sin medlemsavgift, och också kunde äventyra EU:s gemensamma jordbrukspolitik framöver.

Det hör inte heller till att ordförandelandet synligt lobbar för sina hjärtefrågor.

Texten baserar sig på Stina Brännares artikel ”Jos britit lähtevät EU:sta äkkirysäyksellä, maitomarkkinoilla koittaa uusjako – kuluttajalle voi koittaa juustojuhlat” för Yle Uutiset.

Artikeln uppdaterad 12.2 kl 10:54 med en längre version av texten.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes