Hoppa till huvudinnehåll

Kommunernas ekonomi i kris - höjd kommunalskatt befaras

20 sentti kolikko euro raha valuutta talous
20 sentti kolikko euro raha valuutta talous Bild: Henrietta Hassinen / Yle pengar,euro,valuta,Mynt,ekonomi

Resultatet för år 2018 kommer att vara negativt i 196 kommuner. Skuldsättningen ökade med sammanlagt en miljard euro.

Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen var inte på muntert humör då hon presenterade kommunernas bokslutsprognos för fjolåret.

- Nog är det här dyster läsning, rådde analysen.

Resultatet för år 2018 kommer att vara negativt i 196 kommuner.

Skatteintäkterna och statsandelarna minskade. Kommunernas och samkommunernas utgifter ökade med tre procent.

Samtidigt ökade skuldsättningen med sammanlagt en miljard euro.

Höjd kommunalskatt kan bli verklighet

Om utvecklingen fortsätter befaras nästa år höjd kommunal skattesats på många håll i landet.

- Kommunerna får inte åläggas en enda uppgift till utan finansiering. Fler nedskärningar klarar kommunsektorn inte av, anser Karhunen.

Om situationen är dålig som helhet, är den ännu värre om man frånser huvudstadsregionen. Det går nämligen förhållandevis bra för Helsingfors, Esbo och Vanda.

Henrik Rainio
Henrik Rainio vid Kommunförbundet är oroad. Henrik Rainio Borgå,tjänstemän,direktörer,finansdirektör,henrik rainio

- Det är en ganska klar tudelning, säger t.f. direktör Henrik Rainio vid Kommunförbundets kommunekonomiska enhet.

”Kiky” rör upp känslorna

Det råder missnöje på kommunfältet med det så kallade konkurrenskraftsavtalet, som regeringen Sipilä drev igenom för några år sedan.

Många anser att de negativa effekterna för kommunerna blivit större än vad de enligt den officiella sanningen skulle bli.

- Det borde vara lätt att räkna om och se hur mycket avtalet påverkat kommunerna. Om det är som vi tror, att det handlar om en stor summa, borde det kompenseras, säger Rainio.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes