Hoppa till huvudinnehåll

De bondar på museum och bingewatchar konst – Vanessa och Hanna berättar hur museikortet har påverkat deras fritidsbeteende

Vanessa Forstén och Hanna Arhippainen
Vanessa Forstén och Hanna Arhippainen, lyckliga museikortsinnehavare Vanessa Forstén och Hanna Arhippainen Bild: Yle / Peter Lüttge konstmuseer,Hanna Arhippainen

Det har blivit trendigt att gå på museum. Också bland de unga. Orsaken stavas museikort.

I samband med det nationella museikortets segertåg har också många unga skaffat sig den här unika inträdesbiljetten till dryga 300 museer runtom i landet. Eller fått den i present.

Museikortets intåg i de ungas plånböcker och handväskor har också ändrat på deras sätt att besöka museer.

Bingewatching

När unga förr gick på en enstaka utställning då och då (mest för att man kanske inte hade råd med så mycket mera) är det numera vanligt att man går på en och samma utställning flera gånger.

Det är nästan så att man kunde kalla det för att bingewatcha eller sträckkolla som man väl ska säga på svenska.

Ett begrepp som blev vanligt i samband med filmer och serier som visas på teve eller streamingplattformar.

Det här intygar också Vanessa Forstén (28 år) och Hanna Arhippainen (25 år) som båda har museikort. De är till och med riktiga museikortsveteraner.

Museikort
Museikort museer,museikort

Vanessa skaffade sig sitt kort så tidigt som år 2015, samma år som museikortet lanserades. Hanna har fått sina kort som årlig julklapp sedan år 2016.

– Jag brukar gå på samma utställning flera gånger om jag tycker om den eller finner den intressant. Det är så tufft med konst. Du ser den från olika perspektiv beroende på hur din sinnesstämning är och går du till en jättekomplex utställning ser du nya saker varje gång, berättar Vanessa.

Och Hanna inflikar:

– Jag känner igen mig jättebra i det här, den där friheten och valmöjligheten nu när jag har kortet. Det har fallit sig naturligt att gå oftare eftersom man har det.

Museikortsinnehavare på Ateneum
Det har blivit trendigt att vifta med sitt museikort Museikortsinnehavare på Ateneum museer,museikort

Bonda på museum

Båda intygar att många av deras vänner också har skaffat museikort. Eller fått det i present.

– Jag tycker att det nästan är ovanligt om en ung person inte har museikort. I min bekantskapskrets har nog jättemånga det, säger Vanessa.

Hon berättar också att det har blivit vanligt att börja med en utställning då man går ut för att träffa folk.

– Det har blivit en sådan där kompisdejt-grej. Vill du gå på den där utställningen och sen ta en kaffe på stan nånstans? Om nån inte har museikort tänker jag "Vad är du för en typ?"

Museikort
Museikortet gäller i de flesta museer i Helsingfors, så också i anrika Ateneum Museikort konstmuseer,Hanna Arhippainen

Museer har fått tänka om

Båda säger sig också ha märkt att museerna har reagerat på den ökade efterfrågan.

– Jag håller upp ögonen för olika workshops och diskussioner som ordnas i samband med utställningar som man annars kunde missa. På grund av det här museikortet har det funnits en ny våg att ordna mera sånt också på större museer, säger Hanna Arhippainen.

Vanessa i sin tur tycker att man märker att konst har blivit mera lättillgänglig.

– I och med det här museikortet så har inställningen till konst hos folk blivit annorlunda. Konsten har alltid ansetts som jätteelitistisk. Vilken den fortfarande är. Men tack vare museikortet kan vem som helst gå och du kan gå hur ofta som helst och det behöver inte vara så jättedyrt.

Jag tycker att det nästan är ovanligt att en ung person inte har museikort― Vanessa Forstén

Ute om de inte är med

Idag reagerar Hanna och Vanessa också då ett museum inte är med i museikortsverksamheten. I Helsingfors har nog de flesta museer anslutit sig till systemet, men det kan vara annorlunda i det övriga Finland.

– I somras åkte jag till Fiskars för att se på Summer House-utställningen som hade varit jättehajpad på sociala medier. Där var jag genast och viftade med mitt museikort. Nu tar ni väl den här? Men dom sade; nej tyvärr, berättar Vanessa Forstén

Hon var inte den första som hade frågat, .

Magasinet i Fiskars.
Nästa års utställning i Fiskars, Fiskars Village Art & Design Biennale, ska äga rum i Magasinet. Få se om museikortet gäller då? Magasinet i Fiskars. Bild: Yle/Malin Valtonen bruket i fiskars

Det gäller alltså för ett museum att ta sig en funderare på om man vill vara med eller stå utanför museikortsystemet.

Bra siffror

Museikortsägarna genererar nämligen ett synligt plus i både besöksstatistiken och på intäktssidan.

Museiverkets pinfärska statistik från år 2018 visar att 13 procent av alla besökare (betalande och icke betalande) hade kommit till museerna med ett museikort som inträdesbiljett. Och att besökarna med museikortet stod för 28 procent av biljettintäkterna.

Museikortets uppgång syns också i museernas bokföring. Nygrundade Amos Rex i Helsingfors fick till exempel över en miljon euro som inträdesavgift enbart via museikortsanvändarna.

Museet Amos Rex takfönster sedda utifrån.
Amos Rex är ett museum som har dragit mycket nytta av museikortet Museet Amos Rex takfönster sedda utifrån. Bild: All Over Press/Timo Korhonen Amos Rex,Amos Rex,museer

Också andra siffror är imponerande och talar för museikortet.

Innan museikortet infördes låg besökarantalet på de finländska museerna kring 5 miljoner besökare årligen. Kortet ledde genast till en förändring i statistiken.

Efter år 2015 steg besökarantalet snabbt med nya rekordsiffror tre år i följd. År 2018 var besökarna uppe i 7,1 miljoner.

– Det här beror säkert inte bara på museikortet men det är klart att kortet har sin andel av uppgången, skriver museikortets utvecklingsansvariga Seppo Honkanen i ett pressmeddelande.

Omtyckt julklapp

Vid utgången av 2018 fanns det 220 000 museikort i omlopp. Av dem var 160 000 aktiverade.

December månads försäljning av hela 50 000 museikort tyder på att kortet har blivit en kär och omtyckt julklapp.

Det har fallit sig naturligt att gå oftare då man har det― Hanna Arhippainen om museikortet

Det är inte bara i Helsingfors som museikortet används flitigt. På listan över de tjugo museer som besöktes mest med museikort finns tre i Åbo, tre i Tammerfors, ett i Mänttä och ett i Esbo.

Museikortets framgångssaga tycks vara en win-win-situation för både innehavarna och museerna. En saga som just har fått sin början.

Nästa år finns det kanske ännu mera att berätta.

Vanessa Forstén och Hanna Arhippainen
Vanessa och Hanna ser fram emot många trevliga stunder på många olika museer, i Helsingfors och annorstädes Vanessa Forstén och Hanna Arhippainen Bild: Yle / Peter Lüttge konstmuseer,Hanna Arhippainen

Museikortet kostar 69 euro för ett år. För det priset får du gå så ofta du vill på museerna som har anslutit sig till systemet. Museerna får sedan i efterskott en inträdesavgift som är lite lägre än för de vanliga biljetterna.

På museikortets webbplats museot.fi hittar du all nödvändig information.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje