Hoppa till huvudinnehåll

Rektorer skeptiska till färre vargobservationer – ser fortfarande vargen som ett hot i skolvardagen

Varg i snöigt landskap.
Vid flera skolor har vargen synts till mer sällan under de senaste veckorna än under fjolårsvintern och -hösten. Men än så länge vet man inte riktigt vad man ska tro om den saken. Varg i snöigt landskap. Bild: Felix Andre Skulstad varg

Också i vinter tar vargen plats i skolvardagen och många elever får skida endast under noggrann uppsikt. Yle Österbotten har intervjuat tre rektorer, som alla tycker att det är för tidigt att dra några slutsatser av att det nu görs färre vargobservationer än under samma tid ifjol.

- Vi är fortfarande väldigt osäkra och avvaktande, säger Göran Backman som är rektor för Centrumskolan i Oravais.

Backman tycker att statistiken över nya observationer är glädjande men vågar inte tro att det är hela sanningen.

Ett vargspår i snön.
Vargspår i Oravais, mars 2018. Rektor Göran Backman i Oravais hoppas att österbottningarna ska vara fortsatt flitiga med att anmäla de vargobservationer man gör till sina lokala rovdjurskontaktpersoner. Bara genom säkra vargobservationer fås tillförlitlig information om hur mycket varg som rör sig i regionen. Ett vargspår i snön. Bild: Privat/Fredrik Hill varg,spår,Österbotten,Oravais

Centrumskolan i Oravais hör till de österbottniska skolor som under vårvintern och hösten 2018 hade allra mest närkontakt med varg. Så sent som i oktober fördrevs en varg från Oravais centrum efter att en 9-årig skolflicka under sin väg hem från skolan mött vargen på 25 meters håll.

Göran Backman vid Centrumskolan
Göran Backman utanför Centrumskolan i Oravais. Göran Backman vid Centrumskolan Bild: Yle/Roger Källman göran backman

Under de senaste veckorna har man inte gjort några vargobservationer i närheten av skolan. Senast det skedde var i mitten av januari. Då insåg man ändå att man behöver lägga upp riktlinjer för hur eleverna ska kunna skida på skolgymnastiken.

- Vi hade en liten krisdiskussion i kollegiet om hur vi ska göra och på rektorsmöte med alla rektorer i Vörå kommun pratade vi också om hur vi ska göra, säger Backman.

Överenskommelsen blev den att inga elever får skida ensamma i skogen.

- Hos oss skidar vi nu på en sträcka där vi möter varandra hela tiden och där vi som lärare ser eleverna hela tiden. Dessutom har vi gjort så att läraren skidar sträckan först för att kolla om man ser spår eller om man uppfattar någonting.

- Viktigast är att ingen är ensam.

För tidigt att ropa hurra

Likadant har man resonerat vid Kimo skola i Oravais, där Christel Blomqvist är rektor. Förra veckan stod skidåkning på programmet, men man beslöt att inte låta eleverna åka den långa skogsslinga som man tidigare använt.

- Vi höll oss på det kortare spåret och skidade en slinga som går mera på gräsmattan, där vi ser barnen hela tiden.

Christel Blomqvist tycker liksom Göran Backman att det känns för tidigt att hurra över minskningen i antalet vargobservationer.

Kimo skola i Oravais.
Kimo skola. Kimo skola i Oravais. Bild: YLE/Ulrika Stagnäs-Lund kimo skola

- Vargen finns nog bak i huvudet. Man måste ta den i beaktande hela tiden, för att barnens säkerhet kommer först.

Blomqvist påpekar att det inte endast är skidturerna som påverkats av vargen. Ofta tvingas man även undvika promenader, länkar eller cykelturer i närmiljön.

- Lärarna vill inte gå ut med eleverna och avvika från skolområdet, eftersom de ofta är ensamma med gruppen. Skulle det inträffa något är de långt från tryggheten att kunna söka skydd i skolbyggnaden, säger Blomqvist.

Vargfritt i Tölby-Vikby?

Också i Tölby-Vikby skola i Korsholm har man utnyttjat det fina skidföret under de senaste veckorna. Rektor Johan Smedlund uppger, i linje med rektorskollegerna Blomqvist och Backman, att man är noga med att ha ständig uppsikt över barnen i skidspåret.

- Vårt skidspår ligger nedanför skolan på våra åkrar. Vi har skidat där så gott som dagligen, men det är alltid några vuxna med barnen. Faktiskt har vi känt oss rätt så trygga.

Smedlund jämför med höstterminen, då vargobservationerna i Tölby-Vikby-området duggade tätt.

- Då lämnade vi bort orientering, skogsvandring och lingonplockning. Det är sådana aktiviteter som gör att eleverna rör sig mera fritt utanför skolans egentliga område, och då kändes det inte tryggt för oss att vistas utanför skolgården.

Skidspår i gnistrande snö.
Barnen ska nog åka skidor, men inte i vilka spår som helst. Säkerheten måste gå först. Så resonerar de rektorer Yle Österbotten har intervjuat. Skidspår i gnistrande snö. Bild: Mostphotos snö,skidspår,skida,skidor,vinter

Smedlund gläds över att det för tillfället är jämförelsevis lugnt på vargfronten. Efter jullovet har man inte fått in en enda rapport om varg i området kring skolan.

- Det känns bra, man blir ju begränsad om vargarna ständigt springer runt knutarna, säger Smedlund.

Ansvaret väger tungt

Att raster, gymnastiktimmar och utflykter blir stympade är en sak. Men de tre rektorerna påpekar att problematiken kring varg i skolvardagen även har en annan dimension.

Det handlar om ett ansvar som väger tungt på skolornas personal.

Christel Blomqvist påpekar att skolan har ett enormt ansvar för att tillgodose elevernas trygghet och säkerhet under skoldagen.

Christel Blomqvist är rektor i Kimo skola. Här står hon framför svarta tavlan i ett klassrum.
Christel Blomqvist. Christel Blomqvist är rektor i Kimo skola. Här står hon framför svarta tavlan i ett klassrum. Bild: Yle/Moa Mattfolk Vörå,Österbotten,kimo skola

- Som läget är nu så känner vi oss inte trygga att avvika från skolområdet med eleverna eftersom vi inte är garanterade en trygg tillvaro i vår närmiljö. Verksamheten och eleverna blir lidande. Elevernas trygghet vilar enbart på lärarnas och rektorns ansvar under skoldagen och det är inget vi vill äventyra.

Även Göran Backman har funderat mycket på ansvarsfrågan och ser den som rätt komplicerad.

- Jag som rektor kan väl ses som ansvarig, liksom i slutändan kommundirektören och kommunens ledning. Men jag skulle nog också vilja lägga ansvaret på de högre politikerna i vårt samhälle, det är trots allt där det fattas beslut om krafttag.

Vill inte skrämma upp

Som det är nu gör lärare och rektorer vad de kan för att underlätta situationen. Utöver att fatta praktiska beslut om var och hur man kan låta eleverna röra sig på raster, skolgymnastik och utflykter så funderar man mycket på hur man ska diskutera vargen med eleverna.

Framför allt vill man undvika att skrämma upp barnen.

Göran Backman är medveten om att många Oravaiselever redan är rädda för vargen, men vill inte späda på de rädslor som redan finns.

Göran Backman.
Göran Backman. Göran Backman. Bild: Yle/ Luzilla Backa centrumskolan

- Du kan ju inte egentligen ta upp det här i skolan. Då bygger du på den här skräcken. Det är väldigt jobbigt för oss lärare att behandla det här i klasserna. För de som inte redan är livrädda så kan du i värsta fall göra livrädda, säger Backman.

Istället borde skolvardagen rulla på så smärtfritt som möjligt för barnen.

För att det ska lyckas krävs också en god kontakt till hemmen - inte minst när det gäller skolskjutsen, påpekar rektorerna.

Det blir sammanlagt många arbetstimmar som går till att diskutera med föräldrar, taxitrafikanter och kommunens ledning. Allt för att ordna skolvägen så att eleverna kan känna sig trygga.

- Det viktigaste är informationen till föräldrarna och att vi från skolans sida gör det vi kan göra i frågan, säger Johan Smedlund.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten