Hoppa till huvudinnehåll

Syreläget i Finska viken dåligt - havsbotten helt syrefri på vissa ställen

vy från skärgården
vy från skärgården Bild: Yle/Mikael Kokkola dystra moln

Syreläget i Finska viken är just nu exceptionellt dåligt, rapporterar Finlands miljöcentral Syke. De undersökningar som i slutet av januari gjordes av havsforskningsfartyget Aranda visar att botten på många ställen är helt syrefri.

Orsaken till syrebristen är att salt- och syrefattigt djupvatten från Östersjöns huvudbassäng strömmat in i Finska viken. Hög salthalt ger vattnet ökad densitet och större tyngd, och det bildas ett skikt av saltvatten på havets botten.

Stark skiktning och dåliga syreförhållanden gör att fosfor frigörs från Finska vikens botten, och det ökar mängden näringsämnen ytterligare.

Enligt miljöcentralen är Finska vikens djupa bottnar på många ställen syrefattiga eller helt syrefria. På vissa platser finns dessutom giftigt svavelväte.

Så här dåligt brukar syreläget i Finska viken vara en eller två gånger per årtionde.

Inhemska insatser hjälper föga

Miljöcentralens havsforskningsfartyg Aranda gjorde under perioden 22 januari-1 februari en expedition för att studera vattenkvaliteten i Finska viken, norra Östersjön, Skärgårdshavet och Bottenhavet. Isläget gjorde att fartyget inte kunde ta sig till Bottenviken.

Även i norra delen av Östersjöns huvudbassäng noterades under expeditionen sämre syreförhållanden. I Skärgårdshavets yttre delar var syreförhållandet normalt för årstiden.

Men i Bottenhavet hade syreläget i de djupaste områdena försämrats, och i ytskiktet var fosforhalterna högre än under tidigare år - ett tecken på långsam eutrofiering av Bottenhavet.

Miljöcentralen framhåller att Finska vikens tillstånd är helt beroende av hur det ser ut i Östersjöns huvudbassäng. Det är endast i viss utsträckning som Finland ensamt kan vidta åtgärder för att förbättra situationen på sina havsområden. Långsiktigt internationellt samarbete är därför av nöden.

- Det finns ingen genväg för att lösa situationen, men att minska näringsämnena från land är det enda sättet att förbättra havets tillstånd, säger resechefen och specialforskaren Harri Kankaanpää.

Läs också

Natur

Vi drar till skogs registrerade 775 996 skogsbesök under två veckor!

Här har flest skogsbesök gjorts

  • Harsyran är vintergrön

    De syrliga bladen kan ätas året runt.

    Många har smakat på harsyrans syrliga blad. De innehåller oxalsyra som också finns i rabarber. Bladen är klöverlika, trebladiga och man kan äta dem året runt, för de är vintergröna. Bladen är omvänt hjärtlika bladen viker ihop sig när det blir kväll, men också när det regnar. Därför har man kallat harsyran för skogarnas barometer. Den fina, lilla blomman uppenbarar sig i april-juni.

  • Häggen är släkt med rosen

    Väldoftande blommor men stinkande bark.

    Häggen blommar i maj-juni. Blomdoften är förtrollande och man kan känna igen den på långt håll. Häggens bark, trä och blad luktar däremot illa, vilken man märker om man plockar en häggbukett - händerna får en kännspak odör. Lukten påminner lite om bittermandel. Också djuren lägger märke till lukten.

  • Bofinken, en energisk sångare

    Bofinken sjunger en fallande drill med sluttrudelutt.

    Bofinkens ljudliga sång hörs nästan över allt om våren. De första bofinkarna anländer i mars. Sången börjar man oftast höra i april. Ibland övervintrar bofinken i Finland. Bofinken, Fringilla coelebs, och lövsångaren, Phylloscopus trochilus, är de två vanligaste fågelarterna i Finland. Kännetecken: Bofinken är lätt att känna igen på sina dubbla vita vingband.

  • Vildsvinen blir vanligare i Västnyland

    Ändå så gott som omöjligt att säga hur många de är.

    Vildsvinsobservationerna har blivit vanligare på sistone, men det är så gott som omöjligt att säga hur många individer vi har i Västnyland. Det menar Mikael Wikström, som är specialplanerare vid Finlands viltcentral.

  • Allemansrätten - våra rättigheter och skyldigheter i naturen

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt.

    I Finland har vi en synnerligen omfattande allemansrätt. Den tillåter oss att röra oss fritt i naturen, plocka svamp och bär, tälta och meta. Allemansrätten berör i princip alla människor som bor eller vistas här. Vet du vilka dina rättigheter och skyldigheter är?

  • Lokalt live: Hagabäckens rör rasar in och signalkräftan invaderar bäckens nedre lopp

    Vi sänder live kl. 15.15 och 16.00 på måndagen.

    Hagabäcken är en öringbäck mitt i centrala Helsingfors - men fiskarna hotas av giftiga utsläpp, invasiva arter och av att rören som bäcken leds genom håller på att falla sönder. Klockan 15.15 tar vi en titt på röret vid Krämertsskogsvägen och en spricka i den - 16.00 jagar vi signalkräftor i Köpingsparken.

  • Så här odlar du svamp hemma

    Den gråa ostronskivlingen är en bra nybörjarsvamp.

    Vad smakar ostronskivlingen? Hur mycket ljus behöver svampen? Och hur ofta kan jag skörda? Robin Libäck, självlärd expert inom mykologi, hjälper dig att komma igång med svampodlingen där hemma.

Nyligen publicerat - Natur