Hoppa till huvudinnehåll

"Tanken är inte att sätta mer press på elever" - gymnasieelever ska få möjlighet att gå högskolekurser

Franska elever vid gymnasieskola i Montpellier.
Franska elever vid gymnasieskola i Montpellier. Bild: EPA / All Over Press montpellier

I fjol uppdaterade regeringen gymnasielagen och i och med uppdateringen blev det lagstadgat att gymnasier ska samarbeta med högskolor mer än tidigare.

Nu har undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupp tagit fram en rapport där de har undersökt möjligheten för gymnasieelever att ta del av den utbildning som högskolor erbjuder.

Enligt arbetsgruppen ska det leda till en lägre tröskel för elever att framför allt välja vad de vill studera men också ge dem en möjlighet att bekanta sig med vad det betyder att studera på tredje stadiet.

Vad tror eleverna

I några soffor i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors sitter och ligger ett gäng gymnasieelever med sina datorer och högar med papper.

Det ser lite stressigt ut men de säger att det egentligen är ganska lugnt om man bara planerar sin skolgång och läser i förväg.

William Fagerudd är säger att han nog också har tid med annat.

– Nog hinner man med annat. Jag tycker inte att studierna tar så mycket tid och jag känner åtminstone inte mig stressad.

Vi vill göra det lättare för elever att välja vad de vill fortsätta med efter gymnasiet― Sanna Grahn-Laasonen

De andra nickar instämmande, Fagerudds kompis Erik Martin tillägger att det ibland kan vara stressigt om man har provvecka.

En som nog stressar över sina studier är Sonja Sajavaara.

– Jag är nog helt jättestressad. Jag har helt för mycket kurser och så är det väldigt mycket att läsa. Men det är nog mitt eget fel, det finns så mycket intressant att läsa men jag har svårt att hinna med annat.

Var tredje elev är stressad

Enligt en enkätundersökning i fjol som utfördes av Finlands Gymnasistförbund, drunknar var tredje gymnasieelev i sitt skolarbete.

Enkäten visar att 35,4 procent av gymnasieeleverna har varit oroade över sin mentala hälsa under 2018.

Det handlar inte bara om stress inför studentskrivningarna. Vissa elever känner stress under hela sin skolgång.

kvinna håller i en mikrofon och talar
utbildnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen kvinna håller i en mikrofon och talar Bild: Tony Pohjolainen minister,Sanni Grahn-Laasonen

Enligt utbildnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen är tanken bakom förslaget att man ska minska på stressen hos elever genom att elever ska få testa på högskolestudier redan under gymnasietiden.

– Det handlar inte alls om att sätta press på elever, tvärtom vi vill göra det lättare för elever att välja vad de vill fortsätta med efter gymnasiet.

Grahn-Laasonen säger att bland gymnasiets uppgifter är en av de viktigaste att förbereda elever inför tredje stadiet.

– Högskolorna får redan ett ekonomiskt stöd för att utveckla samarbetet mellan andra och tredje stadiets studier. Det ligger också i högskolornas intresse att öppna upp möjligheter för eventuella framtida studerande.

Hon tillägger att det dessutom ska bidra till att alla får samma möjlighet att ta sig vidare, oavsett bakgrund eller var du har gått i skola.

Studiehandledningen ökar

Vid Gymnasiet Lärkan är rektor Magnus Westerlund positivt inställd till förslaget.

– Det handlar inte bara om att ta kurser utan dessutom stärker det samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna. Hur det ska fungera i praktiken är något vi måste fundera på.

man står framför målning och ler
Rektor Magnus Westerlund tycker att förslaget är bra. man står framför målning och ler Bild: Tony Pohjolainen Lärkan,magnus westerlund

Han poängterar dessutom att studiehandledningen ökar hela tiden.

– Vi har mer och mer behov av individuell studiehandledning. Alla är olika och dessutom ser möjligheterna helt annorlunda ut nu än för till exempel 15 år sedan. Det finns mera möjligheter att gå vidare i sina studier helt enkelt.

Enligt Westerlund beror det på från elev till elev om man är stressad eller inte.

– Det är klart att stora val och skrivningar stressar många, vissa blir mer stressade andra mindre. Visserligen finns det stunder när personer upplever stress om vad som kommer att hända och vad de ska välja.

Han tillägger att det är just på grund av det som man har valt att satsa mer och mer på studiehandledningen.

Vad ska jag bli när jag blir stor

En av de största orsakerna till att man vill stärka samarbetet är att det ska bli lättare för elever att välja vad de vill göra i framtiden.

De elever som jag talade med hade nog på klart vad de ville göra efter studierna. Ludwig Romar ska till exempel bli läkare. Han säger att drömmen är att jobba för Läkare Utan Gränser.

Romar säger att eftersom att han vet vad han vill göra underlättar det studietakten.

– Jag kan välja de kurser jag har nytta av och se till att jag skriver de ämnen i studentskrivningarna som kan hjälpa mig.

De flesta har ändå inga planer på att avlägga några högskolekurser innan gymnasiet är avklarat.

Kronoby gymnasium
Snart tar gymnasieelever kurser på högskolenivå Kronoby gymnasium Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist studerande

Martina Somppi om vill studera psykologi har gjort precis som Romar och valt de kurser som hjälper henne att nå sina mål.

– Jag har valt just de kurser som jag har nytta av, jag tycker inte att man ska behöva ta några högskolekurser i gymnasiet, åtminstone inte på ettan.

Men vad för förändringen med sig? Alla elever är nog överens om att det kan öka stressen om de blir tvungna att välja högskolestudier vi sidan av gymnasiet.

Erik Martin tycker att pressen skulle bli större.

– Jag tror nog att elever kan känna mer press om de ska ta kurser på högskolenivå. Sen beror det på hur motiverad man är.

Läs också

Nyligen publicerat - Hälsa