Hoppa till huvudinnehåll

#femtioelvafrågor: Kan man påverka enskilda flyktingbeslut genom sitt röstande?

Gymnasisten Johannes Karf photoshoppad med pratbubbla och texten "Göra poilitik av avvisningar?". Bilden är rastrerad som en serietidningsbild.
Johannes Karf funderar på hur valet inverkar på flykting- och asylpolitiken. Gymnasisten Johannes Karf photoshoppad med pratbubbla och texten "Göra poilitik av avvisningar?". Bilden är rastrerad som en serietidningsbild. Bild: Svenska Yle / Sofie Gammals. Grafik: Lasse Grönroos Politik,studerande,val,femtioelvafrågor

Gymnasieeleven Johannes Karf från Pensala blir berörd av ett avvisningsfall han läst om i tidningen. Hur kan man som röstberättigad påverka dylika beslut?

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

“Kan man bara skicka iväg ett barn som levt i Finland i hela sitt liv?”

– Jag kom att tänka på en flyktingfråga häromdagen när jag läste i tidningen om en dam och hennes barn. Barnet har varit i Finland i hela sitt liv, och nu ska de helt plötsligt skickas ut ur landet. Hur ska man behandla enskilda fall, kan man bara skicka iväg ett barn som levt i Finland i hela sitt liv och en mor som i princip inte har något kvar i sitt hemland?

Johannes Karf undrar om man kan göra politik av enskilda fall

Kristina Stenman, stadsdirektör i Jakobstad och jurist som arbetat med flykting- och invandrarfrågor samt med mänskliga rättigheter, svarar på frågan:

– Om vi tänker på riksdagsvalet som vi har framför oss nu ska vi välja representanter till riksdagen som representerar den lagstiftande makten i Finland. Lagstiftningen ger ramarna för hur man i enskilda fall ska fatta beslut i myndigheterna.

Finlands grundlag ger vissa lagar i de här fallen, och den bygger i sin tur på människorättskonventioner, internationella avtal och sådant som man i Finland har beslutat är viktiga och därför ska finnas med i grundlagen. Grundlagen är svårare att förändra än de vanliga lagarna.

– I de vanliga lagarna ger man ramarna för tillämpningen av grundlagen och hur förvaltningen och olika ärenden ska skötas i vardagen.

Hur är politiker ansvariga för det här fallet?

– Riksdagen har stiftat de lagar som ger ramarna för Migrationsverkets verksamhet och det handlar dels om utlänningslagen och så har vi en särskild lagstiftning för människohandel där det definieras hur man kommer in i hjälpsystemet för människohandel. De här är kanske de viktigaste lagarna.

Här finns alltså grunderna till de beslut som Migrationsverket ska ta. Men regeringen och de enskilda ministrarna är de som ansvarar för den verkställande makten, alltså hur lagarna tillämpas i praktiken.

De kan också ge direktiv till exempel till en myndighet, om tillämpningen av lagen. Men en enskild minister kan inte gå in i ett enskilt ärende.

– När jag började jobba med asylärenden någon gång i början av 1990-talet skrev ministern under varje enskilt beslut för en asylsökande, så är det inte i dag. I dag fattas de flesta beslut på ämbetsverk.

Stadsdirektör Kristina Stenman
Kristina Stenman är stadsdirektör i Jakobstad och jurist. Stadsdirektör Kristina Stenman Bild: YLE/Chanette Härus Österbotten,Jakobstad,stadsdirektörer

Kan man rösta på en speciell kandidat för att undvika liknande fall?

– Självklart påverkar riksdagens och regeringens sammansättning i vilken riktning lagstiftningen går. Därför kan man nog fråga kandidaterna vad de anser om enskilda frågor och hur de tycker att lagstiftningen ska se ut. För vi borde kunna lita på att de agerar så som de har sagt att de ska göra.

Man kan också läsa partiernas valprogram för att se hur de vill att lagarna kring asyl ska se ut.

– Men det är kanske inte alltid så att lagändringar syns i besluten för en enskild individ, påminner Stenman.

– Utlänningsrätten har också som sin utgångspunkt att staten har en långtgående möjlighet att begränsa vem som kommer och bor i Finland. Vanligen är kriterierna ganska stränga och det kanske inte sker så stora kast i en eller en annan riktigt från en riksdag till en annan. Men den stora riktningen påverkar man genom vem man röstar på.

Det har förändrats mycket, från att ministern skrev under varje enskilt beslut till i dag. Har lagstiftningen hunnit med?

– I dag har vi ett ämbetsverk, Migrationsverket, som fattar beslut i de enskilda ärendena. På det sättet har man gått ganska långt i den riktningen att den högsta politikern i ministeriet, det vill säga ministern, inte inverkar på de enskilda besluten.

Stenman påpekar att det har gjorts ganska stora förändringar i lagstiftningen när det gäller besvärstiden, och att man delvis också har begränsat möjligheterna till att ge uppehållstillstånd. Det här kan delvis synas i det här aktuella beslutet som Johannes Karf frågade om.

– Överlag så har vi en modern lagstiftning i dag i Finland där man har gjort en ganska klar åtskillnad mellan den politiska nivån och det att tjänstemännen och ämbetsverken ska fatta beslut i enskilda ärenden.

– Och den sista viktiga delen är att domstolen har möjlighet att ompröva beslut, och det är en jätteviktig rättsstatsprincip, säger Kristina Stenman.

Femtioelva frågor inför valet är Svenska Yles satsning inför riksdagsvalet i april. Här kan du ställa dina egna frågor som vi ställer vidare till experter, riksdagspartier och andra som kan ge svar.

Formuläret är stängt.

Läs också

Val

Nyligen publicerat - Val