Hoppa till huvudinnehåll

Hur vägarna sandas kritiseras i Österbotten – NTM-centralen svarar: "Friktionskrav uppfylls fast man kan skrinna på vägen"

En buss som åkt i diket bärgas.
Bussen som åkte i diket i fredags bärgades på en hal väg. En buss som åkt i diket bärgas. Bild: Yle/Jarkko Heikkinen bussar,Korsholm,halt,is,Vassor

I fredags gled en buss ned i diket på Vassorvägen i Korsholm och nu riktar bussbolaget Wiik & Ströms vd Patric Wiik kritik mot att det tar länge före vägarna sandas.

Enligt Wiik är de största problemet i vinterunderhållet halkbekämpningen.

– Då det blir överraskande halt är det nog en lång fördröjning mellan att det blir halt och att plogning och sandning kommer. Det kan ta en till två dagar innan underhållet är ute på de mindre byvägarna, säger Wiik.

Wiik förklarar att det är statens vägar som är problematiska, medan de kommunala vägarna är rätt så bra skötta.

– På de kommunala vägarna är man ute i tid med sandning och plogning, men på statens vägar är det helt annat, konstaterar Wiik.

Vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten är direktör Anders Östergård medveten om att det kan dröja flera timmar innan vägarna sandas.

– Vägar som saltas har vi inte fått så mycket kritik över, men det är just på de här mindre vägarna vars åtgärdstid kan vara flera timmar, säger Östergård.

Halkbekämpning innebär ändå inte bara att man antingen sandar eller saltar vägarna. Den första åtgärden är att göra ytan skrovlig, för det ökar friktionen och också sanden hålls bättre på vägytan om den är skrovlig.

– Som första åtgärd gör dom en så kallad "karhennus" [skrapa upp ytan för att göra den ojämn, red. översättning] som innebär att de skrovlar ytan så att den blir ojämn. Men det är sant att det kan ta många timmar från att det har blivit halt innan sandbilen kommer, säger Östergård.

"Man får praktiskt taget aldrig tag på någon"

Patrik Wiik upplever också att det är svårt att få tag på de som ansvarar för vinterunderhållet.

Förut ringde de lokala vägmästare, men i dag har trafikanterna hänvisats att ta kontakt med den nationella vägtrafikantlinjen. Enligt Wiiks erfarenhet leder de samtalen ändå sällan till att läget på vägarna blir bättre.

– Vägmästarna har helt slutat svara i telefon så man får nog praktiskt taget aldrig tag i någon. Vi har blivit hänvisade till att ta kontakt med vägtrafikantlinjen som är nationell och då kan man komma till olika centraler och de är inte lokala.

– Då har vi ringt dit och uppgett var det finns problem och begärt sandning eller plogning och så har de kommit eller så kommer de inte. Det börjar ändå vara mer normalt att de inte kommer än att de kommer, säger Wiik.

Man på landsväg.
Anders Östergård ansvarar för trafik och infrastruktur vid Södra Österbottens NTM-central. Arkivbild. Man på landsväg. österbotten,Österbotten

På NTM-centralen säger Anders Östergård att entreprenörerna har en skyldighet att kolla upp och också åtgärda läget vid behov efter samtal till vägtrafikantlinjen.

– Uppgiften går till vår entreprenör och han är skyldig att kolla upp om det är problem någonstans och också åtgärda det om det är som det påstås.

Kollar entreprenörerna verkligen upp anmälningarna?

– Det gör dom jo. Jag har diskuterat med många av våra huvudentreprenörer och de säger att människorna har högre krav på våra vägar än vi som beställer det här arbetet, säger Östergård.

Östergård nämner som exempel en video från i fjol som väckte mycket uppmärksamhet. En man var ute på en statlig, osandad väg med skridskor och kunde skrinna på vägen så att skinnmössan fladdrade.

– Den vägen var skrapad och uppfyllde friktionskraven men på grund att den inte var sandad kunde han skrinna på den och det såg lustigt ut. I en sådan situation uppfyller vägen våra krav fast man kan skrinna på den.

Ingen kritik i Nyland

Däremot upplevs vinterunderhållet inte vara lika illa i Nyland. Magnus Eriksson på bussbolaget Eriksson i Borgå är rätt nöjd med hur vägarna sköts i Nyland.

– Jag har egentligen inget att klandra över. Huvudvägarna är bra skötta.

Ser du någon skillnad mellan de stora vägarna och små vägarna?

– Små vägarna är nog dåligt skötta såklart men huvudvägarna är bra skötta. Små vägarna är såklart hala, men de blir också skötta sist så då förstår man ju att de är lite sämre skötta, säger Eriksson som dagligen kör mellan Borgå, Helsingfors och Kyrkslätt.

Det som Eriksson däremot kritiserar är vägarnas allmänna skick.

– Vägarna borde repareras. Det är en skild sak det, men de är i dåligt skick över lag. Man borde få ny asfalt på och vägarna borde skötas om, men vinterunderhållet upplever jag att är helt bra.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes